Min version av Bushcraftkniv

[dePaul]

De flesta bushcraft modeller brukar se nästan likadan ut för det mesta, men detta var lite nytt och kanske något för alla som gillar den klassiska moran =)

Wow, en kanonkniv! Inga dåliga "gubbar" som har designat och tillverkat den. Dan Koster har vi ju haft på tapeten tidigare. Hans egna knivar är heller inte fy skam.

Den enda nackdelen är priset som enligt min åsikt är för högt med tanke på materialval (O1 stål bl a). Hoppas i så fall att slidan är något alldeles extra .

~Paul~

 

[seobserver]

Som oftast är jag inte så begeistrad som Paul. Men min knivlåda är å andra sidan ingen samling utan brukbara redskap om än i plural.
IMHO är bladet för tjockt, dito med priset..... Men modellen är intressant.
F ö anser jag att den exponerade delen av fulltången är en potensiell säkerhetsrisk när temperaturen kryper neråt bågklubbens nivåer....

 

[peter1959]

Det där med parerskydd...
Jag har en kniv med parerskydd, men poängen är att parerskyddet är mycket litet, upphöjningen
ger pekfingret ett litet tryck som känns av nerverna i fingret på sidan, den infon drar till hjärnan via nervbanorna, hjärnan fattar då att det är säkert att krama kniven, får hjärnan inte den infon så lättar hjärnan på greppet, och justerar greppet till säkert läge igen, det vill säga där det inte finns vass egg, med andra ord skaftet.
Jag vet av erfarenhet att om jag använder mina tälj/snideriknivar till !annat" så skadar man sig lätt, då man tar i olika mycket i olika vinklar.

Vid snideri/täljning har jag ungefär samma kraft, och täljer bort mindre och små träspån från arbetsstycket, och risken att halka in på kniveggen är i stort sett obefintlig, utom då jag blir vansinnig över att trähästhelvetens ena ben blev avskuret i ett obetänksamt läge, och jag stöter kniven i närmsta annans mage med stor kraft.

Så det pyttelilla paresktddet på min eminenta kniv är inte mycket att ha om jag skulle stöta kniven i något och halka in på eggen, där måste ett större parerskydd finnas i vägen för att handen inte ska glida över till knivbladet.

Min personliga åsikt är att ska kniven användas till allt möjligt, i olika vinklar och med olika kraft, så är ett sådant här litet parerskydd jag beskrev värdefullt.

Så ett parerskydd av rätt slag är av godo på en Alltmöjligtbuschcraftkniv.
Så Seved, små tryckpunkter,signalställen på kniven, referenser för handens känsel går nog att utveckla mer.
Så tycker jag sedan länge och även i dag.
peter

 

[sajberjohan]

Skulle dock vara ännu mer intressant om en svensk knivmakare hade gjort det med mer nordiska material (masurbjörk t.ex.) och med en mer nordisk typ av knivslidan då den som är till kniven inte verkar något vidare...

Wow, en kanonkniv! Inga dåliga "gubbar" som har designat och tillverkat den. Dan Koster har vi ju haft på tapeten tidigare. Hans egna knivar är heller inte fy skam.

Den enda nackdelen är priset som enligt min åsikt är för högt med tanke på materialval (O1 stål bl a). Hoppas i så fall att slidan är något alldeles extra .

~Paul~

 

[seobserver]

Knivar med horisontell knivslida kräver att man inte bär andra prylar runt midjan. Dvs det som verkar praktiskt i fotöljen är i verkligheten inte fullt så praktiskt. Morans möjlighet till i bröstficka på blåbyxorna är i själva verket en genialisk upphängningspunkt......
Men kniven i rimlig bladtjocklek och med en praktisk slida samt i masur t ex skulle intressera mig.

 

[perdavid]

Snygg modell Seved men det har jag nämnt i andra forum
(Mitt Hunterblad har numera början på skaft, jobbet pågår.)

En fråga till er andra och Seved också för den delen. Vilka fördelar har den skandinaviska slipningen jämfört med en fullflat, konvex eller hollow grind? En fördel kan som jag ser det vara att mer material kvar = starkare blad. Något mer.

(av estetiska skäl, om man nu får ha sådana på en kniv så gillar jag fullflat eller en hög hollow grind)

//PW

 

[seved1]

De flesta bushcraft modeller brukar se nästan likadan ut för det mesta, men detta var lite nytt och kanske något för alla som gillar den klassiska moran =)

Mer eller mindre en klassisk mora i fulttångemodell

Verkar vara en trevlig kniv. En lite ovanlig design för att vara fulltånge. Ganska lagom bladtjocklek. I mitt tycke en skaftdesign. Lätt att använda i olika grepp och bra när man är kall o blöt. Daniel Koster har många trevliga knivar i sitt sortement tycker jag.

seved

 

[seved1]

Snygg modell Seved men det har jag nämnt i andra forum
(Mitt Hunterblad har numera början på skaft, jobbet pågår.)

En fråga till er andra och Seved också för den delen. Vilka fördelar har den skandinaviska slipningen jämfört med en fullflat, konvex eller hollow grind? En fördel kan som jag ser det vara att mer material kvar = starkare blad. Något mer.

(av estetiska skäl, om man nu får ha sådana på en kniv så gillar jag fullflat eller en hög hollow grind)

//PW

Tackar PW.

Trevligt att höra att jobbet fortskrider. Vad blir det skaft till den. Det enda som är lite fördel med scandi slipning är i mitt tycke att om man ska tälja mycket. Annars vet jag inte nåt speciellt som jag tycker.

Seved

 

[dePaul]

Skulle dock vara ännu mer intressant om en svensk knivmakare hade gjort det med mer nordiska material (masurbjörk t.ex.) och med en mer nordisk typ av knivslidan då den som är till kniven inte verkar något vidare...

Absolut!!

~Paul~

 

[dePaul]

Tackar PW.
Det enda som är lite fördel med scandi slipning är i mitt tycke att om man ska tälja mycket. Annars vet jag inte nåt speciellt som jag tycker.

Seved

Hoppas att du kan ha överseende med att jag hoppar in på en förklaring.

Den skandinaviska slipfasen har en stor fördel gentemot alla andra, nämligen att den på sätt och vis är flatslipad utan att för den delen försvaga hela bladet. Slipfasen ligger runt 22 grader trots att bladet oftast inte är tjockare än 2 mm. Detta gör det till ett mycket stabilt och samtidigt utmärkt skärredskap. På det viset får man fram ett tunt dock hållbart blad (om man väljer rätt stål).

Nackdelen är förståss att denna slipfas är svår att bibehålla. De allra flesta lägger på en sekundäregg och därmed är poängen borta.

~Paul~

 

[peter1959]

Den häringa tycker jag om, den är gjord 1987 av en kille boende i närheten av/ på vägen till Rejmyre glasbruk, den har inskriptionen W E på fodralet, vet någon vem det är ?
Fick den som present av en som uppskattat mitt deltagande i diverse riskabla friluftsmanövrar...
Själva kniven är 20,5 cm, bladbredd 22 mm,bladlängd 9,5 cm, tjocklek 2 mm
De verkar vara lite masur i skaft o fodral tror jag.
Beträffande skärpan så håller den längre än andra knivar jag har, mycket längre, och tvärtemot så är den lättslipad, va kan det vara för trollstål i den tro ?, Seved De paul ?, o ni andra, vet ni nåt om tillverkaren o stålet ?
Tacksam för svar.

 

[seved1]

Hoppas att du kan ha överseende med att jag hoppar in på en förklaring.

Den skandinaviska slipfasen har en stor fördel gentemot alla andra, nämligen att den på sätt och vis är flatslipad utan att för den delen försvaga hela bladet. Slipfasen ligger runt 22 grader trots att bladet oftast inte är tjockare än 2 mm. Detta gör det till ett mycket stabilt och samtidigt utmärkt skärredskap. På det viset får man fram ett tunt dock hållbart blad (om man väljer rätt stål).

Nackdelen är förståss att denna slipfas är svår att bibehålla. De allra flesta lägger på en sekundäregg och därmed är poängen borta.

~Paul~

Ja du har rätt depaul Det är kanske en fördel, men dagens stål är så bra att att dom tål ganska mycket. personligen tycker jag att en fullflat eller convex skär bättre rent ergonomiskt. Och man kan bryna ett blad längre innan man behöver tunna ut bladet. Kan vara bra om man är ute i bushen en längre period. En zero egg går ju att få grymnt vass men nackdelen är att den blir slö fortare och den tål inte så mycket. Men som sagt sånt här är ju personligt och man ska ha som man tycker är bäst.

Peter jag har en kompis som bor i Tolskepp (visst bodde du i Skärblacka) Han har en liknande kniv som han sa att nån i blacka gjort . Den var gjord i stål från tuggknivarna i flistuggen från bruket och dom brukar vara gjorda i chipper ett mycket bra verktygsstål. Det håller skärpan bra och är nog lite mer lättbrynt än rostfritt. Jag ska höra med Falken vem han var.

Seved