Dock liten skillnad på bränsle gasol har högst energivärde per kilo räknat (men lägre energidensitet per volym även i flytande format i gasflaskan)
Detta med munstycksstorlekar på jeten då??
Gasol och bensin kan utan större skillnad köra på samma munstycke vilket är den största munstycket i fallen köket har olika munstycken, syrebehovet är mindre per volym gas och för att låga inte skall brinna magert med samma lufthål i blandningsrör så måste man pytsa i mer bränslegas i jetstrålen - men också för att densiteten är lägre i jetstrålen.
För Primus Omnifuel och havsnivå skulle jag säga gasmunstycket passa bäst för bensin och med gas brinner lite för magert, bensin brinner lite för magert med bensinmunstycket IMHO - skulle tro att munstyckena passar bäst enligt sin stämpling när man ligger +500 meter, kanske 1000 meter i höjd över havet.
- prova gasmunstycket med bensin och ni finner att lågan börja vara styrbar och inte tenderar att blåsa ut lika lätt vid nedreglerad låga och det brinner ändå inte gult i lågtopparna - det är lågtopparnas färg som visar om ni ligger rätt - inte att slavisk följa instruktionerna när det gäller munstycks-val.
Enstaka tendens till gul topp OK men hårt blå, fräsande och känslig låga visar att det bränner för magert och riskerar att lättare blåsa bort (snabbaste förbränning är vid stökeometrisk blandning, för fet eller magert är lågans flamhastighet långsammare och kan lättare släppa brännarens flamhållare, som bara är brännplåten på primus omnifuel medans optimus nova/polaris har flertal flamhållare i koppen bakom/ovan flänsarna förutom brännplåten som håller fast lågan bättre vid tex blåst eller större variation av bränslebladning med luft) och blåsa bort .
Observera att blandningen bränsle/luft-förhållandet kan inte regleras (eller bara mycket lite) med hur hårt man pumpar bränsletanken - det är en relation mellan jetens hålstorlek och blandningsrörens storlek på luftintag och övrig utformning (i koppbrännare så är koppen kombinerad blandningsrör och brännkammare - därav att det är högljudd av turbulensenserna som skapas av de olika flamfronterna som blandas i varandra och olika mycket beroende på pådrag) - inte hur hårt jeten blåser i blandningsröret.
Tyngre bränslen måste strypas med mindre jethål på bränslesidan då varje molekyl bränsle drar mer syre vilket gör att med given storlek på lufthålen i blandarröret så måste bränslemängden ned per tidsenhet för att inte brinna för fett (lysande lågspetsar), energivärdet är också lägre på bränslet så går man också ned i effekt en smula.
På havsnivå upp till någon eller ett par tusen meters höjd spelar detta inte så stor roll mer än att man upptäcker att det är svårare att få lågan att brinna ren utan gula inslag. I det läget kan det förbättras att man byter från gas-munstycke till bensin-munstycke (vid gasoldrift) och är man ännu högre upp kanske gasen måste köras på fotogenmunstycke och nu kommer man märka att värmeeffekten inte är som innan trots att lågan sträcker sig under hela grytbotten
Det har att göra med syremängden i luften - mindre syre per volym, mindre med värme kan levereras av låga med samma storlek och samma volym luftflöde under grytan (är luftdensiteten bara 2/3-del gentemot havsytan så är värmeförmågan också bara 2/3-del).
Optimus Nova/polaris har en rekommendation att inte använda köket över 4000 meters höjd om jag mins rätt - detta är för att det är fix-storlek munstycke i denna med olika virveltekniker och kylflänsar kan hantera hela spektret från gasol till fotogen/diesel, , från sjudning till fullfart - dock olika bra med olika bränslen (och förmodligen bäst med fotogen, i alla fall på lägre höjder) - men över 4000 meters höjd så är fotogen/lampolja och även bensin riskera att brinna för fett gentemot syretillgången i luft (medans gasol kanske klarar sig lite högre då den vill ha lite större munstycke än fotogen) om inte munstycket minskas (vet inte om det fins som tillbehör) .
