LCHF som friluftsmat

[Lajsan]

Torkad gravad lax

Jag smakade torkad gravad lax i helgen på Folkhögskolan här i Storuman.
Mums! Om det är LCHF vet jag inte, men gott var det!
http://www.vk.se/Article.jsp?article=304074&category=390

 

[Urban W]

...
hur mycket dagliga kolhydratsintaget varit, upplevelsen och hur lång tid ni räknar med att det tar att vänja sig vid fett som huvudsakliga bränslesubstrat under en vandring?
...
Ett högt energiintag eftersom jag hade så mycket fett -men ändå inte tillräckligt mycket energi. Jag mådde dåligt av fettet trots att jag hade högt fettintag veckorna innan vandringen. Det går ju som redan nämnt i tråden att ha väldigt vikt- och energieffektiv mat med sig med högt fettinnehåll.

Jag har inte heller gått strikt LCHF, dvs minst 80 procent av kalorierna från fett. Varit mest noga med frukosten, bara några hårdbrödskivor annars väldigt lite kolhydrater, men ägg, smör, ost, skinka. På kvällen fusk med påsmat upphottad med smör. Kommer dock att prova mer genomtänkt och förberett upplägg nästa år.

Att vänja sig vid fett borde väl inte vara något problem? Jag antar att de som vill prova det här även normalt äter något åt LCHF-hållet, inte bara på fjällvandring. Hur menar kjpil att han mådde dåligt av fettet? Gav det olika symptom av illamående och dåligt välbefinnande? eller upplevdes det som äckligt att äta?

Ett problem med LCHF i fält är att det är svårt att ha med en variation av smakliga fetter som grädde, crèmefraiche, majonnäs mm. Det får bli en kombination av torrmjölk och smör, möjligen lite olivolja för att ersätta det mesta.

När jag räknar på packlistor har jag svårt att komma över 3500kcal/dag och 670 g. Det är något för energisnålt och något för tungt för min smak. Men jag fortsätter prova och räkna.

Till Lajsan: Torkad lax, gravad eller kallrökt, är utmärkt både som pålägg och att göra gryta på. Torrt håller det väl uppåt 80 procent fett.

Slutligen ett recept:
90 g torkat nötkött
2 msk torkad lök
1/2 dl torkade oliver
torkad tomat
50 g smör
torrmjölk, ädelost.
Koka i ca 10 min, smält i ädelost. Servera med någon sallad.

Fält-coleslaw
Blöt upp 40 g torkad vitkål och blanda med 25 g valnötter. Om du inte vill vispa majonnäs: Blanda lite äggpulver, citronsaft och senap. Gegga ihop med mycket (minst 3 msk) olivolja och rör ihop med kålen.

 

[Lajsan]

Tack för recepten - dom sparade jag på en gång!

 

[kjpil]

Jag har inte heller gått strikt LCHF, dvs minst 80 procent av kalorierna från fett. Varit mest noga med frukosten, bara några hårdbrödskivor annars väldigt lite kolhydrater, men ägg, smör, ost, skinka. På kvällen fusk med påsmat upphottad med smör. Kommer dock att prova mer genomtänkt och förberett upplägg nästa år.

Det ser ut som om du använt mindre kolhydrat än mina 55E%. Hur länge och vad för typ av vandring har du kört sådan diet? Och hur mkt smör har du haft till en portion påsmat, har det funnits pasta med i packningen också?

Att vänja sig vid fett borde väl inte vara något problem? Jag antar att de som vill prova det här även normalt äter något åt LCHF-hållet, inte bara på fjällvandring. Hur menar kjpil att han mådde dåligt av fettet? Gav det olika symptom av illamående och dåligt välbefinnande? eller upplevdes det som äckligt att äta?

Japp jag fick illamående och ganska dåligt välbefinnande. Även en släng av trötthet jag inte brukar få - jag tror att det är ett metabolt problem eller invänjningsfråga - eller en kombination. Om det är ett metabolt problem har det med tung fysisk aktivitet och lite kolhydrater att göra. Jag tror inte att det går att överföra anekdotiska bevis kring t.ex. styrketräning och LCHF till en aktivitet som fjällvandring.

Jag vill bara äta fettrikt på vandring för att slippa gå ner i vikt så mycket (höja prestation), energitätt på låg packvikt. Så då blir det ganska viktigt hur lång tid man bör räkna med att "vänja sig" och hur strikt invänjning bör vara. Samt hur lågt i kolhydraterna man egentligen kan/bör gå.

Ett problem med LCHF i fält är att det är svårt att ha med en variation av smakliga fetter som grädde, crèmefraiche, majonnäs mm. Det får bli en kombination av torrmjölk och smör, möjligen lite olivolja för att ersätta det mesta.

Det går att göra jättegoda lättviktsmiddagar i stil med ärtsoppa, indiska böngrytor etc.. olivolja, rapsolja och smör. Det går att göra ganska spexiga menyer med ett genomsnitt på ~500kcal/100g

 

[kjpil]

Ett förslag på en "kolhydratssnål men inte LCHF" middag som man ganska enkelt får up i ~500kcal/100g

1 portion
Torkade gröna ärtor - kokta och torkade igen (förlorar ytterligare 20% av vikten) (cirka 100-125g per portion)
En fin lantbuljong
2-3 msk olivolja
Lite salt och peppar.
Efter smak och för variation: spiskummin, koriander, ingefära, sambal olek, torkade kantareller eller soltorkade tomater, etc.

 

[Urban W]

Det ser ut som om du använt mindre kolhydrat än mina 55E%. Hur länge och vad för typ av vandring har du kört sådan diet? Och hur mkt smör har du haft till en portion påsmat, har det funnits pasta med i packningen också?

Japp jag fick illamående och ganska dåligt välbefinnande. Även en släng av trötthet jag inte brukar få - jag tror att det är ett metabolt problem eller invänjningsfråga - eller en kombination. Om det är ett metabolt problem har det med tung fysisk aktivitet och lite kolhydrater att göra. Jag tror inte att det går att överföra anekdotiska bevis kring t.ex. styrketräning och LCHF till en aktivitet som fjällvandring.

Jag gick en ganska lyxig vandring på Jämtlandstriangeln. Fyra dagar, lätt packning och ja, jag åt trerätters på Blåhammaren (kanske inte den fettrikaste måltiden hur om helst). Räknade aldrig på energiprocenten men vågar säga att jag hade mycket mindre än 55 E% från kolhydrater.

Någon påsmat innehöll pasta. Jag körde väl i 40-50 g smör till en påse. Vandringen som sådan inte särskilt ansträngande. Frukost ägg eller äggpulverbaserad. Lunch på hårdbröd, smör, cheddarost, serranoskinka och kaffe. Aldrig särskilt hungrig. Inte sugen på godis heller: 100 g choklad gick åt och jag hade 100 g kvar efteråt.
Lite fusk och inget att dra för mycket slutsatser av. men jag planerar något rejälare och mer LCHF-genomtänkt nästa år.

Fettförbränning borde inte vara något problem för ansträngande vandringar. I vart fall är knappast kolhydratladdning en förutsättning för att klara strapatser. Jag kan för lite om det här för att uttala mig tvärsäkert och om det i ditt fall bara var ovana. Det finns vasaloppsåkare och långlöpare som lämnat kolhydraterna och går på fett.

Tack för receptet i ditt senaste inlägg

 

[avslut111101]

Det här med över 50 E% kolisar är egentligen väldigt, väldigt långt från LCHF (snarare nära Livsmedelsverkets rekommendationer, dvs high carb). Och om man inte är van att äta fett i vanliga fall, men ökar den andelen ordentligt vid ansträngningar så skulle jag bli förvånad om inte några slags komplikationer skulle uppstå. (Sätt mig på stärkelsediet och jag måste ha säkerhetsbälte på dass...)
BTW, det här med stärkelse är värt lite uppmärksamhet. Stärkelse, eller polysackarider som det också heter, är inget annat än inkompletta sockermolekyrer i kedjor som behöver falla sönder och reagera med vatten för att bli kompletta. Därefter är det som vilket socker som helst - med den enda skillnaden att det är mer, i och med att vatten har tillsatts i processen. Härav så blir alltså 100 g stärkelse mer socker i slutändan än 100 g... socker (typ en extra 10 %).
En annan grej med stärkelse är att det ofta levereras med fibrer, cellulosa. Dessa har ingen som helst (nödvändig) funktion i kroppen, utan suger upp massa vatten och blir till slaggprodukt. Äter man fettsnålt och därigenom har problem med tarmfunktionen, så kan man nödkompensera med fibrer om man inte vet att det går bättre med fett (som vi dessutom behöver).
Så vart vill jag nu komma med allt detta...? Jo, att jag är väldigt, väldigt skeptisk till stärkelse när det gäller optimal friluftsmat, oavsätt om det är från kikärtor eller vitt bröd. I sådana fall tycker jag det är bättre med "färdigt" socker i någon form, för det blir jag inte lika seg och tung på.
Och apropå "kolhydratladdning" - jag är inte helt införstådd med begreppet, men det sista jag skulle göra innan en ansträngning är att proppa tarmen full med fibrer och därigenom ha en massa extra last (som i sig kräver ännu mer last i form av extra vatten).

 

[kjpil]

Och om man inte är van att äta fett i vanliga fall, men ökar den andelen ordentligt vid ansträngningar så skulle jag bli förvånad om inte några slags komplikationer skulle uppstå. (Sätt mig på stärkelsediet och jag måste ha säkerhetsbälte på dass...)

"Komplikationerna" borde väl vara desamma som vid lågt kolhydratintag annars - fast värre eftersom kroppen behöver mer kolhydrat vid fysisk ansträngning? DVS sämre endorfinproduktion, mer ketonkroppar och lägre koncentration oxalacetat.

Blir ltie nyfiken på hur en stärkelsediet ser ut för dig eftersom du behöver säkerhetsbälte på dass?

BTW, det här med stärkelse är värt lite uppmärksamhet. Stärkelse, eller polysackarider som det också heter, är inget annat än inkompletta sockermolekyrer i kedjor som behöver falla sönder och reagera med vatten för att bli kompletta.

Vad menar du men inkompletta? och vad menar du med att stärkelse reagerar med vatten?
Finns det någonstans jag kan läsa mer om hur vatten kan hydrolysera polysackarider?

Därefter är det som vilket socker som helst - med den enda skillnaden att det är mer, i och med att vatten har tillsatts i processen. Härav så blir alltså 100 g stärkelse mer socker i slutändan än 100 g... socker (typ en extra 10 %).

Oj, var kan jag läsa mer om detta? Har det med ändrade energilagar att göra?

Jag trodde att både polysackarider och disackarider max kunde sönderdelas till monosackarider - borde inte det göra att antalet sockermolekyler korrelerar precist mot kolhydratinnehållet?

Vattenhalten i socker är 0,4g/100g jämfört med 12,4g vatten/100g i exempelvis vetemjöl. Dessutom har vetemjöl mer kostfiber och andra näringsämnen.

En annan grej med stärkelse är att det ofta levereras med fibrer, cellulosa. Dessa har ingen som helst (nödvändig) funktion i kroppen, utan suger upp massa vatten och blir till slaggprodukt. Äter man fettsnålt och därigenom har problem med tarmfunktionen, så kan man nödkompensera med fibrer om man inte vet att det går bättre med fett (som vi dessutom behöver).

Var kan jag läsa mer om detta?

Vad jag har förstått så pekar all forskning i samma riktning - att kostfiber är prebiotiskt dvs. matar tarmfloran som är viktigt för bland annat tarmfunktionen. Samtidigt som i princip allt fett absorberas i tunntarmen - innan det når tjocktarmen. Dessutom verkar inte fett vara något bra bakteriesubstran för tarmfloran. Det är ju tydligt visat att fettmalabsorption leder till fettdiarreér.

Så vart vill jag nu komma med allt detta...? Jo, att jag är väldigt, väldigt skeptisk till stärkelse när det gäller optimal friluftsmat, oavsätt om det är från kikärtor eller vitt bröd. I sådana fall tycker jag det är bättre med "färdigt" socker i någon form, för det blir jag inte lika seg och tung på.

Jag tror du menar tvärtom, att det är större chans att man blir seg och tung av fett än kolhydrater i samband med fysisk aktivitet? Kolhydrater är ju onekligen ett bättre/snabbare bränslesubstrat vid fysisk aktivitet - det visar all grundforskning kring metabolism på. Fett ger istället ketonkroppar - det är nog förklaringen till varför jag blev seg av att äta så mycket fett. Personligen tror jag att det skulle kunna handla om invänjningsperiod. Det är därför jag prövar att öka fettinnehållet.

Och apropå "kolhydratladdning" - jag är inte helt införstådd med begreppet, men det sista jag skulle göra innan en ansträngning är att proppa tarmen full med fibrer och därigenom ha en massa extra last (som i sig kräver ännu mer last i form av extra vatten).

Kolhydratsladdning innebär att man tömmer kroppen på kolhydrater via hård fysisk aktivitet. Varpå man vräker i sig kolhydrater under flera dagar. Detta kan leda till att musklerna kan superkompensera glykogenlagren, dvs lagra in mycket mer kolhydrater än vad man normalt kan göra.

Ju högre intensitet och ju längre duration av idrott desto större anledning för kroppen att ha tillgång till mycket kolhydrat. Annars kan man omöjligt prestera till max, fett kan inte ge lika snabb energi som kolhydrat, fett kräver syre för att förbrännas. Kolhydrat kan förbrännas helt utan syre och på så sätt återbilda energi till musklerna mycket snabbare än fett framförallt vid högintensiv prestation. Nu är inte fjällvandring högintensiv prestation utan metabolismen borde klara sig bra på fett. Dock så upplever jag en skillnad som jag tror beror på att hjärnan blir tvungen att gå på "nödsubstratet" ketonkroppar istället för kolhydrat, och dessutom inte får tillräckligt med kolhydrat för endorfinproduktion samt lägre koncentration oxalacetat. Fördelen med fett i vandringssammanhang är väl att det väger mindre och att det är lättare att överäta fett - så att man får i sig tillräckligt med energi? Om man bara äter kolhydrat så är det ju jättesvårt att få i sig tillräckligt med energi så man förbränner alldeles för mycket av kroppens energilager - och går ner för mycket i vikt.

Vid intensiva idrotter tror jag aldrig någon har vunnit några tävlingar utan gigantiska kolhydratsintag. De som vinner tour de france brukar vara de som lyckats trycka i sig mest socker under tävlingen. Titta på exempelvis hur Colting (som vanligtvis äter lchf) äter i samband, innan och under tävling - kolhydrater.

Ge mig gärna ett enda exempel på en intensiv idrottare som kan klara prestera på hög nivå utan att äta kolhydrat i samband med tävling?

 

[avslut111101]

OK, tjena... Först och främst - du behöver inte ta illa upp för att jag inte äter ärtor.
Ett lågstadie i en pårökt waldorfskola sätter sina spår vad gäller baljväxter...

"Komplikationerna" borde väl vara desamma som vid lågt kolhydratintag annars - fast värre eftersom kroppen behöver mer kolhydrat vid fysisk ansträngning? DVS sämre endorfinproduktion, mer ketonkroppar och lägre koncentration oxalacetat.

Blir ltie nyfiken på hur en stärkelsediet ser ut för dig eftersom du behöver säkerhetsbälte på dass?

Lågt kolhydratintag ger inga komplikationer, förutom under en ev. omställningsperiod. Det var därför jag misstänkte att det var det som du utsatte dig för i samband med vandring/aktivitet.
Min dassmetafor (ej att tolka bokstavlig) menade att belysa att när man byter diet/kost kan kroppen vara ovan vid det nya - oavsett vad man byter till/från.

Vad menar du men inkompletta? och vad menar du med att stärkelse reagerar med vatten?
Finns det någonstans jag kan läsa mer om hur vatten kan hydrolysera polysackarider? ...ändrade energilagar ...?
Jag trodde att både polysackarider och disackarider max kunde sönderdelas till monosackarider - borde inte det göra att antalet sockermolekyler korrelerar precist mot kolhydratinnehållet?
Vattenhalten i socker är 0,4g/100g jämfört med 12,4g vatten/100g i exempelvis vetemjöl. Dessutom har vetemjöl mer kostfiber och andra näringsämnen.

Med inkompletta menar jag att de är inkompletta glukosmolekyler - de behöver tillsats av väte och syre för att bli färdig glukos, alltså monosackarider. Denna reaktion strider nog inte mot naturlagarna. Det är när poly- och disackarider faller sönder som vatten behövs i processen. Antalet molekyler ändras mig veterligt inte - men de växer i reaktionen.
Ditt mjölexempel förstår jag inte riktigt relevansen i i detta sammanhang - jag skrev stärkelse, inte stärkelsekälla (alltså ren stärkelse, kontra rent socker). Då blir ekvationen en annan.
[/QUOTE]

Var kan jag läsa mer om detta?

Litsfeldt, "Fettskrämd". Kolla hans referenser om du vill, de leder dig vidare.

Vad jag har förstått så pekar all forskning i samma riktning - att kostfiber är prebiotiskt dvs. matar tarmfloran som är viktigt för bland annat tarmfunktionen. Samtidigt som i princip allt fett absorberas i tunntarmen - innan det når tjocktarmen. Dessutom verkar inte fett vara något bra bakteriesubstran för tarmfloran. Det är ju tydligt visat att fettmalabsorption leder till fettdiarreér.

OK, jag har förstått det på ett annat sätt, och går som en klocka på fet mat - vilket är ännu en av fördelarna i sammanhanget friluftsmat: Det blir mindre nummer två, med mindre fibrer i tarmen. Det är ett tjusigt teoretiskt resonemang du för, men jag tror inte att det stämmer alls i och med att low carb:are inte verkar lida av diarré. Kartan eller verkligheten..?

Jag tror du menar tvärtom, att det är större chans att man blir seg och tung av fett än kolhydrater i samband med fysisk aktivitet? Kolhydrater är ju onekligen ett bättre/snabbare bränslesubstrat vid fysisk aktivitet - det visar all grundforskning kring metabolism på. Fett ger istället ketonkroppar - det är nog förklaringen till varför jag blev seg av att äta så mycket fett.

Nej, jag menar som jag skrev - därmed inte sagt att det gäller dig (innan omställning). Jag känner mig fräschast på fet, kolhydratsnål mat. Men att kolisar är kroppens turbobränsle har jag nog inte dividerat om. Det är ju detta som de kan bidra med, men jag tror att vi snackar om olika saker: Jag talar om friluftsmat som skulle passa mig, dvs ha låg vikt, volym etc, inte hämma förbränningen - och du är inne på högprestation. Skulle jag hoja RAAM så skulle det nog bli sockerslurpande konstant.

Ju högre intensitet och ju längre duration av idrott desto större anledning för kroppen att ha tillgång till mycket kolhydrat. Annars kan man omöjligt prestera till max, fett kan inte ge lika snabb energi som kolhydrat, fett kräver syre för att förbrännas. Kolhydrat kan förbrännas helt utan syre och på så sätt återbilda energi till musklerna mycket snabbare än fett framförallt vid högintensiv prestation. Nu är inte fjällvandring högintensiv prestation utan metabolismen borde klara sig bra på fett. Dock så upplever jag en skillnad som jag tror beror på att hjärnan blir tvungen att gå på "nödsubstratet" ketonkroppar istället för kolhydrat, och dessutom inte får tillräckligt med kolhydrat för endorfinproduktion samt lägre koncentration oxalacetat. Fördelen med fett i vandringssammanhang är väl att det väger mindre och att det är lättare att överäta fett - så att man får i sig tillräckligt med energi? Om man bara äter kolhydrat så är det ju jättesvårt att få i sig tillräckligt med energi så man förbränner alldeles för mycket av kroppens energilager - och går ner för mycket i vikt.

Jag ska inte tävla, utan vara ute i naturen. Men nackdelen med kolisar/socker är att man måste tillsätta dem mycket oftare än fett (dels pga lägre energiinnehåll, dels pga av att det följande insulinpådraget stryper fettförbränningen - varför folk bantar på fett). Och vad gäller "nödbränslet" ketonkroppar - kolla gärna upp hur folk mår efter ett tag med LCHF eller något åt det hållet. Det är många som står och säger att vi bör må för jävligt, medan vi bara mår bättre och bättre. De allra flesta upplever att koncentrationsförmågan går upp markant (efter en omställningsperiod).

Vid intensiva idrotter ...

Jag hoppar över detta, i och med att det handlar just om idrott. Skulle jag jaga rekord så skulle jag äta socker hela dagen, jag lovar.

Men...
Jag får en känsla av att du uttalar dig om saker som du inte har egen erfarenhet av. När du hänvisar till ärtsoppa som LC så får det mig att tro att vi har helt olika referenser i sammanhanget. Har du testat riktig lågkolhydratkost? Om inte - prova ett tag, det enda du riskerar är att få bättre hälsa och äta godare mat.
Nu svarade jag på allt detta i och med att jag kanske "provocerade" fram det med mitt lilla utlägg om stärkelse/fibrer, som jag vet ligger en bit utanför den rådande normen. Men tanken med tråden var egentligen att ha ett forum för inspiration och idéer vad gäller LCHF som friluftsmat - därav namnet - utan att behöva försvara kostmodellen.

 

[kjpil]

Lågt kolhydratintag ger inga komplikationer, förutom under en ev. omställningsperiod.

Det är ett magstarkt uttalande med tanke på att det inte finns några interventionsstudier som har undersökt lågkolhydratskost för friska personer längre än 24 månader. Karlshamsstudien som finns för 44 månader har väldigt lågt evidensvärde och är gjord på typ 2 diabetiker, samtidigt som det finns gediget vetenskapligt underlag i form av observationsstudier som faktiskt pekar på komplikationer.

Du kanske vet om några nya "hemliga" studier?

Med inkompletta menar jag att de är inkompletta glukosmolekyler - de behöver tillsats av väte och syre för att bli färdig glukos, alltså monosackarider. Denna reaktion strider nog inte mot naturlagarna. Det är när poly- och disackarider faller sönder som vatten behövs i processen. Antalet molekyler ändras mig veterligt inte - men de växer i reaktionen.

Ökar kolhydratsmängden verkligen med 10% om en glykosidbindning hydrolyserar, dvs O blir en OH-grupp? Och hur kan det vara sockermängden som ökar, det handlar ju ändå om en enda H2O molekyl som tillförs vid hydrolys av två monosackarider?

Det är för övrigt inte sant att stärkelse spontant sönderdelas när det får kontakt med vatten. Hade det varit så hade t.ex. en såsredning varit en omöjlighet eftersom en redning bygger på att stärkelsen är intakt.

Ditt mjölexempel förstår jag inte riktigt relevansen i i detta sammanhang - jag skrev stärkelse, inte stärkelsekälla (alltså ren stärkelse, kontra rent socker). Då blir ekvationen en annan.

Antalet monosackarider är detsamma beroende på energiinnehållet/kolhydratsinnehållet

Litsfeldt, "Fettskrämd". Kolla hans referenser om du vill, de leder dig vidare.

Inte för att låta nedlåtande, men du har inte någon bättre referens? Jag tycker det är oseriöst att referera till en fastighetsmäklare som helt saknar kompetens inom kostvetenskap i sådana här sammanhang - han har ju inte ens grundläggande fysiologikunskaper. Referenser han använder sig av är ju helt missbrukade. Jag tänker inte köpa boken, jag såg på TV när han generaliserade resultaten från en studie där försökspersonerna intagit 25% av sitt energiintag i form av flytande fruktos till frukt. Det visade tydligt att vetenskaplig kompetens helt saknas, han skriver vad han tror/vill - inte fakta.

Det blir mindre nummer två, med mindre fibrer i tarmen. Det är ett tjusigt teoretiskt resonemang du för, men jag tror inte att det stämmer alls i och med att low carb:are inte verkar lida av diarré. Kartan eller verkligheten..?

Du har rätt i att lowcarbare inte lider av diarré. Förklaringen är att allt fett absorberas i tunntarmen. Det är föst om allt fett inte absorberas i tarmen det blir fettdiarrér, det kan hända vid patalogiska tillstånd som exempelvis Morbus Crohn, Short Bowel Syndrome eller gallinsufficiens. Självklart blir det mindre nr 2 om man inte äter kostfiber - men det betyder inte att kostfiber är en dåligt. I stora mängder är allt dåligt - men i rimliga mängder så visar all forskning att kostfiber har diverse positiva hälsoeffekter.

Jag känner mig fräschast på fet, kolhydratsnål mat.

Bra att du hittat en kost som du känner dig fräsch på, vi är alla olika och mår bra av olika saker. Tänk på att många av "profilerna" som förespråkar denna kost gör det på generell nivå fast de helt saknar vetenskapligt underlag, de misstolkar studier precis för att passa in i sina egna syften. Jag undrar om de är sponsrade av scan eller mjölk/smörfrämjandet?

Jag ska inte tävla, utan vara ute i naturen. Men nackdelen med kolisar/socker är att man måste tillsätta dem mycket oftare än fett (dels pga lägre energiinnehåll, dels pga av att det följande insulinpådraget stryper fettförbränningen - varför folk bantar på fett).

Insulin är ointressant i fettförbränningssammanhang. Energilagarna gäller. Kroppen behöver inte använda fett som bränslesubstrat i lika stor utsträckning när kolhydrat finns i blodet - vilket har stor fördel vid fysisk aktivitet, och saknar betydelse när det handlar om viktminskning.

Och vad gäller "nödbränslet" ketonkroppar - kolla gärna upp hur folk mår efter ett tag med LCHF eller något åt det hållet. Det är många som står och säger att vi bör må för jävligt, medan vi bara mår bättre och bättre. De allra flesta upplever att koncentrationsförmågan går upp markant (efter en omställningsperiod).

Alla är vi olika. Att ketonkoppar generellt skulle vara ett bättre bränsle än kolhydrat är helt främmande för mig. Tänk på hur många reservsystem det finns i kroppen och hur beroende en stor del av alla fysiologiska processer är av kolhydrat. Att folk kan må bra av olika saker är en annan femma.

Men...
Jag får en känsla av att du uttalar dig om saker som du inte har egen erfarenhet av. När du hänvisar till ärtsoppa som LC så får det mig att tro att vi har helt olika referenser i sammanhanget. Har du testat riktig lågkolhydratkost? Om inte - prova ett tag, det enda du riskerar är att få bättre hälsa och äta godare mat.

Det finns även andra risker exempelvis fetma för en del personer. Jag behöver inte pröva någonting för att veta att det inte går att generalisera egna erfarenheter till andra inom kostsammanhang. I vetenskapen kallas en persons erfarenheter n=1, vilket helt saknar vetenskaplig tyngd. Det krävs mycket mer än så för att dra slutsatser.

Nu svarade jag på allt detta i och med att jag kanske "provocerade" fram det med mitt lilla utlägg om stärkelse/fibrer, som jag vet ligger en bit utanför den rådande normen. Men tanken med tråden var egentligen att ha ett forum för inspiration och idéer vad gäller LCHF som friluftsmat - därav namnet - utan att behöva försvara kostmodellen.

Jag högg på ditt inlägg för att jag tycker det var onyanserat, att du skriver om dina personliga upplevelser precis som om det garanterat skulle gälla alla, och du dessutom skriver saker som det inte finns belägg för. Men jag förstår att det är lätt att bli lurad av den där typen av litteratur om man inte har läst grundläggande fysiologi och näringslära.

 

[kjpil]

I tillägg finns det 0 observationsstudier som bekräftar de interventionsstudier som är gjorda på LCHF, som visar något som helst positivt, om inte jag är helt felinformerad. Något som är viktigt - en interventionsstudie av det slaget bör bekräftas av observationsstudier för att visa säkra slutsatser. Dessutom bör de vara randomiserade.

 

[avslut111101]

Jag tycker mer om dina ärtsopperecept än din sarkasm, med nämnd böjelse för baljväxter. Och tack för att du lärde mig det där om n=1, jag visste att det var något med regressionsanalys och anova som jag missade.
Men kolla här va... Starta en egen tråd för en debatt mellan olika kostmodeller! Där kan folk skicka referenser på varann hej vilt, och du kommer få se att det vetenskapliga underlaget för kolhydratsnål mat är brett som minst. Där kan du övertyga alla som mår bra av fet mat att de egentligen mår dåligt för att det är vad du har fått lära dig.
Och där kanske vi kan komma in på den intressanta och avslöjande debatten i Dagens Medicin som hållt på ett tag...?
Förresten, har jag nämnt att LCHF verkar vara väldigt effektivt mot hyperaktivitet?