Varför ett halvt kilo stavar? Jag är iofs inte någon erfaren fjällvandrare men genomfört ett antal långa anmarcher och färdas en del ute i naturen utan att känna behov av stavar. Stavar använder jag till skidåkning.
Klas
Klas
Kommentera Alvens packlista
- Trådstartare alven
- Start datum
Dom kan också ingå i utrustningen för att spänna upp tarp.
Jo, kvaliten är väl ingen höjdare. De är inte särskilt vattentäta, men som "bra att ha"-lampa är de prisvärda. Vi har t.ex. (efter ide från nån här på Utsidan) satt ett par såna "permanent" i sovalkoverna i vårt stora campingtält.
Jag har funderat på att prova att täta en med sillikon men jag har hittills inte haft problem med att den slutat fungera på grund av fukt (däremot har skruvarna rostat lite),
[]quote
Lyser den bara när man klämmer på den eller kan man "låsa" den i lysande läge? Det är viktigt att man kan det tycker jag, speciellt när man vill använda den som tältlampa.[/QUOTE]
Den går att låsa i lysande läge. Det är benen på lysdioden som fungerar både som batteribleck och strömbrytare, det är alltså bara skruvarna, batterierna och lysdiodens ben som är metall i den.
Jag tycker det ser fint ut. Har man kapat kilona behöver man inte jaga gram, så att komma med tips om besparingar känns nästan futtigt...
Men lite måste man ju få tycka
Skulle det inte räcka med ett par kallingar och en underställströja (ingen t-shirt) om de var av ull? Har man inte otur med vädret kan man ju skölja av dem då och då och låta dem torka på kroppen.
Nu vinner man kanske inte nån vikt på att köra med ett ullplagg istället för två superunderställ, men man vinner kanske i komfort.
Det där får du gärna utveckla - funkar inte tvål i kallvatten? Beror inte det på tvåltypen?
Men lite måste man ju få tycka
Skulle det inte räcka med ett par kallingar och en underställströja (ingen t-shirt) om de var av ull? Har man inte otur med vädret kan man ju skölja av dem då och då och låta dem torka på kroppen.
Nu vinner man kanske inte nån vikt på att köra med ett ullplagg istället för två superunderställ, men man vinner kanske i komfort.
Det där får du gärna utveckla - funkar inte tvål i kallvatten? Beror inte det på tvåltypen?
Låter lätt och fint (om än inte särskilt bekvämt), men med risk att låta dryg så undrar jag vad du ska göra i fjällen egentligen; mer än att knalla omkring med lätt packning? Ingen kikare, kamera, fiskeprylar, god bok, trumpet..? Är själva syftet och njutningen att ta sig fram med så lätt packning som möjligt? Inget ont i det - jag har bara lite svårt att förstå?
Per
Per
Om det är dubbelt så bekvämt medan man går, och lika bekvämt när man inte går, är det då "inte särskilt bekvämt"?
Sen måste man väl inte ta med sig underhållning i form av metspön, böcker, Xbox 360 och bakmaskin för att ha nåt att göra på fjället? Men en kamera skulle jag nog ta med mig, om jag inte hade tänkt fota med mobilen. Kikare är också trevligt om man är djurintresserad.
Kamera har jag förvisso med i listan, men det är mer som dokumentation/visa för vänner, nån fotograf av rang lär jag aldrig bli.
Just att gå upp och "bara gå", inte ha något att göra, inget litet "projekt", är för mig själva syftet. Det är för att komma ifrån alla den typen av grejer som jag vill upp dit själv! Möjligen åker det med en bok, men då får det bli en diktsamling av Tranströmer; långsamma texter... (Som dessutom väger lite
Tar t.ex. inte med iPoden som underhållning på resan, bara för att inte kunna falla för frestelsen på fjället. (Hmm, kanske kan man skicka hem den med brev så har man den på vägen upp...)Späkning? Kanske det. Men inte utan att det blir obekvämt (så som jag upplever det) utan för att det ä'r renande för själen. (Pretentiöst så det förslår blev det nu, och hamnar väl egentligen i "Varför fjällvandring"-tråden...)
Kanske det är just det som är kruxet. Stavar har sin uppgift framförallt i brant terräng - man kan utnyttja armstyrka i branta stigningar i lös terräng eller på snöfält, man kan ta extra stöd vid nedstigningar i lika brant och lös terräng (det handlar om fotfästet snarare än balansen)
och det är inga som helst tvivel om att de hjälper till att minska belastningen på knäna.
Det är man förstås medveten om när man är så gammal som jag, men det lönar sig att
vara medveten tidigare, ty knäbesvären kommer inte lika plötsligt som symptomen.
När jag började med dagsturer - med dagspackning! - i Schweiz 1988 kände jag av de branta nedstigningarna rejält. Jag gick snabbt över till att göra en stav av vad jag fann i naturen;
senare upptäckte jag att en del hade sådana här ställbara stavar
- man behövde inte göra en ny för varje tur -
så jag köpte en i Sexten året därpå.
Två år senare började jag pröva på att använda två vilket gjorde avsevärd skillnad.
Då var jag inte ens femtio, så jag var rask, och det gick i ett huj utför på de ofta tråkiga
nedstigningarna. Här talar jag nu om höjdskillnader på allt mellan 500 och 1800 meter dagligen.
I fjällen handlar det väl om den förra siffran, men åtminstone i Norge kan det handla
om idiotbranta passager.
De betyder föga för den upplevda vikten på ryggen eller lederna - snarast kan man säga att de bidrar med negativ vikt på de senare utom i flack terräng.
De här diskussionerna om vattenflaskor känns smått pedantiska i synnerhet när
trådstartaren har lyckats så bra med sin packning ändå.
Min erfarenhet är
att vatten som bäres frampå ryggsäcken inte bidrar till den upplevda vikten
(på ryggen) . som en motsvarande kvantitet vatten i säcken. Vattenbehovet kan väl diskuteras.
I fjällen behöver man kanske 1/2 liter vid höga passager - jag brukar/brukade ha 1 liter
i tältet över natten till matlagningen på morgonen. Sen jag gick över från müsli till lite
fetare kex behöver jag inte lika mycket. I Sydeuropa kan 2 liter på etappen vara för lite, eller i a f i underkant.
Kåsa pratar någon om. Tar jag vatten direkt ur en bäck använder jag mössan förstås.
trådstartaren har lyckats så bra med sin packning ändå.
Min erfarenhet är
att vatten som bäres frampå ryggsäcken inte bidrar till den upplevda vikten
(på ryggen) . som en motsvarande kvantitet vatten i säcken. Vattenbehovet kan väl diskuteras.
I fjällen behöver man kanske 1/2 liter vid höga passager - jag brukar/brukade ha 1 liter
i tältet över natten till matlagningen på morgonen. Sen jag gick över från müsli till lite
fetare kex behöver jag inte lika mycket. I Sydeuropa kan 2 liter på etappen vara för lite, eller i a f i underkant.
Kåsa pratar någon om. Tar jag vatten direkt ur en bäck använder jag mössan förstås.
Martin Fjäderlätt;339169 sa:
Jag tillhör dom som inte är riktigt övertygad att man har det lika bekvämt med en sådan packlista jämfört med en mer traditionell under längre turer på kalfjället . Men det kan säkert upplevas olika. Jag har heller heller inga erfarenheter av t.ex. tarptält på kalfjället. Däremot upplever jag inte min packning som obekväm när jag går, och tycker inte att jag är någon hårryggad macho-knutte bara för det.
Jag ser det inte som underhållning, utan.. 'upplevelseförstärkare'? Alltså skulle inte jag heller ta med mig en Xbox, eller något annat som drar intresset från upplevelsen (..en bakmaskin lät rätt smutt däremot..). Jag har inga problem med att vistas i naturen bara för sakens skull; även om jag nu för tiden oftast ger mig iväg med med syftet att fotografera så vet jag egentligen att det är ganska mycket pseudomotiv.
Du diskuterar grammen i din packlista på internet 6 månader innan turen, men är inte intresserad av något projekt..?
Skämt åsido - jag respekterar till fullo dina motiv, jag var bara nyfiken. Och "späkning" ska väl inte undervärderas som bevekelsegrund! En bok och en kamera är väl dessutom precis vad de flesta skulle ta med sig på en vandring.
Per
Senast ändrad:
Det är egentligen samma här. Jag har aldrig haft några större problem med att bära tungt.
Trots detta tycker jag att är det finns en stor ökning i upplevelsekvalitet när packningen blir flera kilo lättare.
Och om man inte vill ha lättare totalpackning kan medelst lättpackning höja upplevelsen ännu mer genom att ta med sig en bakmaskin, som sagt
Hur som helst: bevekelsegrunderna är (åtminstone för mig) exakt de samma för en lätt utrustning som för en tung. Utrustningen är ett medel, inte ett mål.
Om man inte som jag gärna bär på en kåta med själ. Då är jag medlet, som ska se till att nå målet, dvs. kåtan på plats på i ett smultronställe i otillgängliga trakter
Raskesven
Liknande trådar
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg