Re: Det finns inga raser
Det aer vael inget stoerre problem foer en uppdelning att variationen aer stoerre inom en grupp aen mellan tvaa grupper. Foer tillfaellet aer det politiskt korrekt att saega att det inte finns naagra olika raser pga att den variation som finns inom gruppen aer stoerre aen den mellan tvaa grupper. Samtidigt aer det aeven politiskt korrekt att saega att kvinnor tjaenar mindre aen maen fast aeven haer aer variationen stoerre inom gruppen aen mellan grupperna. Men OK, man ska vara politisk korrekt ibland.
Naer man delar upp i raser/underarter inom biologin saa tillaats att variationen aer stoerre inom gruppen aen mellan tvaa grupper. Skillnaden haer aer att ingen har bestaemt att det inte faar finnas raser/underarter. Hade man inte gjort det skulle man enkelt kunna ta bort mer aen haelften av vaerlden arter och de flesta av alla underarter. Vad aer det som bestaemmer vad som aer en art eller underart??? Jag har aldrigt hittat ett svar som staemmer...
Jag tror att en viss del av det logiskt matematiska taenkandet aer baserat paa den genetiska bakgrunden och en del beror paa miljoen. Hur mycket av varje kan man inte avgoera och det kan garanterat aendras vid olika tillfaellen.
Man har gjoert maanga olika undersoekningar paa IQ och man har foersoekt faa bort sociala faktorer som aer vaeldigt svaart. Man har kollat paa adopterade barn till famljer som har baade adopterat ett vitt och ett faergat barn och jaemnfoert deras IQ. Man har aeven undersoekt vitt/faergat syskonpar som har vaext upp hos vita respektivt faergade familjer. Hela tiden jaemnfoer man tvaa barn i samma familj och paa saa saett har man foersoekt minska de sociala faktorna. Jaemnfoer man skillnaden i IQ mellan "syskonparen" saa aer den mindre aen den skillnad man faar om man jaemnfoer grupperna direkt.
Man ska aeven taenka paa att de grupper man har maett mellan aer homogena, vita amerikaner med haerkomst till stoersta delen fraan nordvaestra Europa mot afroamerikaner som har sitt ursprung oftast fraan Elfenbenskusten i vaesta Afrika.
/Stellan
Nordesjö; sa:j_stellan; sa:Jag tror sjaelv paa att det finns en signiffikant skillnad i IQ mellan olika "raser" men att variationen inom "rasen" aer betydligt stoerre aen den mellan tvaa "raser".
Hela resonemanget bygger på den rasistiska idén att människan går att dela in i raser. Det gör det inte.
Hur man än delar in är de genetiska olikheterna större INOM "rasen" än MELLAN "raserna", och man tvingas alltså dela in i ännu fler undergrupper. Hur mycket man än delar så går det inte.
Det aer vael inget stoerre problem foer en uppdelning att variationen aer stoerre inom en grupp aen mellan tvaa grupper. Foer tillfaellet aer det politiskt korrekt att saega att det inte finns naagra olika raser pga att den variation som finns inom gruppen aer stoerre aen den mellan tvaa grupper. Samtidigt aer det aeven politiskt korrekt att saega att kvinnor tjaenar mindre aen maen fast aeven haer aer variationen stoerre inom gruppen aen mellan grupperna. Men OK, man ska vara politisk korrekt ibland.
Naer man delar upp i raser/underarter inom biologin saa tillaats att variationen aer stoerre inom gruppen aen mellan tvaa grupper. Skillnaden haer aer att ingen har bestaemt att det inte faar finnas raser/underarter. Hade man inte gjort det skulle man enkelt kunna ta bort mer aen haelften av vaerlden arter och de flesta av alla underarter. Vad aer det som bestaemmer vad som aer en art eller underart??? Jag har aldrigt hittat ett svar som staemmer...
Nordesjö; sa:Att studera förutsättningarna för det logiskt matematiska tänkandet hos olika människor och tro att det är rasen som bestämmer tror jag inte heller på. Har man isolerat faktorer som utbildning, uppväxt, arv, social tillhörighet osv? Jag skulle inte tro det.
Finns det anledning att tro att amerikanska asiater och japaner har bättre miljömässiga förutsättningar än till exempel afrikaner? Jag skulle tro det.
Jag tror att en viss del av det logiskt matematiska taenkandet aer baserat paa den genetiska bakgrunden och en del beror paa miljoen. Hur mycket av varje kan man inte avgoera och det kan garanterat aendras vid olika tillfaellen.
Nordesjö; sa:En sådan undersökning skall givetvis göras på individer med samma utbildning, samma arv, samma miljö, samma socialgrupp etc. Annars är det ju naturligtvis inte det etniska arvets påverkan på IQ man mäter.
Man har gjoert maanga olika undersoekningar paa IQ och man har foersoekt faa bort sociala faktorer som aer vaeldigt svaart. Man har kollat paa adopterade barn till famljer som har baade adopterat ett vitt och ett faergat barn och jaemnfoert deras IQ. Man har aeven undersoekt vitt/faergat syskonpar som har vaext upp hos vita respektivt faergade familjer. Hela tiden jaemnfoer man tvaa barn i samma familj och paa saa saett har man foersoekt minska de sociala faktorna. Jaemnfoer man skillnaden i IQ mellan "syskonparen" saa aer den mindre aen den skillnad man faar om man jaemnfoer grupperna direkt.
Man ska aeven taenka paa att de grupper man har maett mellan aer homogena, vita amerikaner med haerkomst till stoersta delen fraan nordvaestra Europa mot afroamerikaner som har sitt ursprung oftast fraan Elfenbenskusten i vaesta Afrika.
/Stellan