Spårkort i funäsdalen
Jag heter Anders Blomquist och jobbar som tusan tillsammans med 4 spårgrupper för att driva världens bästa längdspårsystem.
Det är en avvägning att bestämma sig för vilken nivå spåren/Spårsystemet ska hålla: Ju bättre standard - desto högre kostnader och omvänt ju sämre standard - desto lägre kostnader. Oavsett vilken nivå vi väljer kommer några att tycka att standarden borde vara ännu bättre, och andra som helst skulle se en lägre standard. I våra gästundersökningar har vi funnit att gästerna verkligen uppskattar spårsystemet, kvaliteten och alla möjligheter som spåren ger. Med det som stöd så har vi beslutat att fortfarande framåt erbjuda världens bästa skidåkning. Konsekvensen av detta beslut är att detta också måste finansieras. Förutom kostnader för ren spårkörning ska underhåll, stugor, broar, skyltning, kartor, arrende till alla markägare som upplåter mark m.m. finansieras - totalt ca 3 miljoner kronor per säsong. Hitintills har spåren finansierats till huvuddelen av de företag som bedriver verksamhet i funäsdalen, till mindre del av fritidshusägare och personer som frivilligt lämnat bidrag för att de tycker det varit så bra. Problemen med den finansieringen är tudelad; dels så är det en väldig arbetsinsats som måste till för att genomföra en sådan utfakturering/bearbetning, och dels (och absolut viktigast) så har för många fritidshusägare valt att inte vara med och betala för spåren. En del nyttjar kanske inte spåren eller sina fastigheter - men för många har åkt "snålskjuts" på andra - och en sådan modell håller inte i längden. Därför har vi bestämt oss för att det är den som vill njuta och nyttja tjänsten som ska betala för den. Ingen orättvisa, utan rakt och enkel koppling till betalning och nyttjande: Obligatoriskt spårkort för alla som nyttjarspåren. Spårkorten är inte dyra och det finns flera varianter för att försöka passa olika önskemål.
Överenskommelsen är egentligen rätt enkel; spårgruppen arrenderar marken, betalar all drift och rapportering - gästerna betalar när de nyttjar tjänsten. Om det innebär att jag bara nyttjar en km eller två mil gör ingen principiell skillnad. Men vi som ansvarar för spårsystemet och de spårvärdar som ska kolla att man köpt spårkort samt hjälpa våra gäster i spåren, vi gillar våra gäster och är verkligen stolta över vårt spårsystem. Om någon behöver åka 100 meter för att komma in på ett eget spår, så kommer ingen att hävda spårkort - men är det en längre bit gäller samma regel för dig som för alla.
Vill gärna förmedla en bild som ibland kan vara bra för att förstå
skidmöjligheterna i funäsdalen:
300 km spår som prepareras till högsta möjliga standard (som nu kräver
spårkort)
450 km turleder i en av Sveriges vackraste fjällområden.
450 km skoterleder som prepareras med pistmaskin.
Om man rullar ut dessa genom Sverige med start i funäsdalen så kommer man
med en vit härlig snösträng genom ett allt gråare och brunare vinterSverige
ner förbi Göteborg, förbi Malmö och en bit över vattnet på väg mot Tyskland!
Det utbudet finns ingen annanstans i världen. Men det är ju inte samma sak
som att det är bäst för alla skidåkare, och vi respekterar att andra behov/önskningar.
I funäsdalen kan man åka fritt överallt vid sidan om de arrenderade lederna, på de ca 450 km markerade leder som finns samt på de 450 km skoterleder som finns, prepareras med pistmaskin och betalas av skoteråkarna (som vanligt med respekt för varandra där man visar hänsyn).
Har vi rätt att kräva spårkort för de som nyttjar spåren?
Ja, vi hävdar att det finns rättsutfall som ger stöd för det. Marken arrenderas och det investerars stora belopp för att grundarbeta och preparera dessa. Spåren är i detta fall att jämföra med en idrottsanläggning. Under vintern kommer vi att, självklart vänligt - men också bestämt, kolla att gäster i spåren har giltigt spårkort. samma regler måste gälla för alla om detta sätt att finansiera driften ska fungera.
Alla delar av att hålla ett spårsystem som vi gör har skenat. Att bygga detta på en modell som inte är rättvis fungerar inte i längden. Vill vi kunna erbjuda bra skidåkning, så har vi funnit det lämpligast att de som nyttjar spåren också betalar för tjänsten. Och att ingen annan (för någon måste ju betala - oavsett vilken nivå vi lägger oss på) ska betala åt andra. För vår del är det inte med någon utgångspunkt att kommersialisera funäsdalen. Ingen kommer att tjäna pengar på att preparera spår med denna modell. De avgifter som kommer in ska klara driften.
Hjärtligt välkomna till världens bästa skidåkning, i preparerade spår (med spårkort) eller fritt på fjället!