Hund- & Kattmänniskor....

[Patrik_L]

Kräkas i lådan var ju helt klart föredömligt beteende hos dina katter. Har du lärt dem det eller har de alltid gjort så? Har aldrig hört talas om liknande faktiskt.

De första gångerna de kräktes efter att jag fått hem dem ville de kräkas lite överallt. När jag såg att de skulle kräkas bar jag iväg och ställde dem i kattlådan och om jag inte hann med gjorde jag det direkt efteråt. Tror inte det tog mer än en handfull gånger för att de självmant skulle gå till lådan när det var dags. Mycket praktiskt...

 

[Ayrin]

Nu är jag medveten om att jag driver iväg i ämnet, mina tidigare kommentarer till trots, men klart att man kan göra som du säger. Jag syftar kanske mer på generell praxis. Folk tänker ju vanligtvis att katter är så självständiga att de kan lämnas hemma 10 timmar om dagen. Då får man ju bara hoppas på att de kan hålla sig...

Nu är du ju bara orättvis. Katten får inte ha låda, men ska ändå inte få samma promenadservice som en hund?
Mina föräldrars katter kommer alltid och ber att få gå ut när de ska göra ifrån sig (om det inte är riktigt otrevligt väder, då går de på lådan istället ), så det är inte särskilt svårt att lära dem det.

Men egentligen ska de väl bo ute? Nåväl.

Nja, katter klarar sig inte helt själva om det var vad du trodde. De behöver sina människor.

Kräkas i lådan var ju helt klart föredömligt beteende hos dina katter. Har du lärt dem det eller har de alltid gjort så? Har aldrig hört talas om liknande faktiskt.

Min hund kräktes också inne innan vi började slänga ut henne när hon började se kräkfärdig ut. Nu springer hon till dörren när det beger sig. Kan inte påstå att hon kräkts mindre än katten...

 

[Raud]

Okej, jag ska ta det lugnt med generaliseringarna vad gäller hundars och katters "förehavanden".

Hursom så var det inte just det som diskussionen avsåg (fastän jag själv bär större delen av skulden till allt OT).

 

[grodanbolle]

Om katter går dig på nerverna så måste du ha issues av något slag.

Katter håller sig oftast på sin egen kant, är sällan störande och som någon sa, luktar till och med gott.

 

[niklaz]

Har bott med katt och hund i flera år. Det luktar konstant inte hallon i närheten av lådan, då och då kräktes den upp hårbollar och annat samt att det blir katthår överallt. Och då är jag ändå rätt positivt inställd till katter. Ska man ha katt så är det utekatt på landet som gäller. Jag tycker att det är snudd på djurplågeri med innekatt. Sådär, nu är det bara att börja hålla med.

 

[stenblock]

Måste bara kommentera detta trots att det är en gammal tråd: Det där med att det är "djurplågeri" för just katter att vara innekatter är bara fånigt.

Katter som alltid varit inomhus är vana vid det och har inget behov av att gå ut, och mår utmärkt med det. Bor man i ett hus eller lägenhet med flera rum får katten det rörelseutrymme den behöver. En kattkompis rekommenderas dock - två katter kan sysselsätta varandra.

Innekatter blir i regel äldre än utekatter. Jag skulle aldrig låta en katt gå utomhus om jag bodde i en tätort.

PS. Trådens tes om "hundmänniskor" och "kattmänniskor" håller jag inte med om. Det känns mer som om man målar positiva egenskaper på sig själv och negativa på det djur man inte illar. Man kan väl uppskatta båda ? Jag har alltid haft katt och tycker mycket om katter - men är även förtjust i hundar. Dock har jag inte hund av praktiska skäl. Skulle jag vara pensionär skulle jag kunna ha hund, men nu går det inte.

 

[niklaz]

Jag tycker inte att det är så fånigt. Jag tror att det är jäkligt frustrerande för djur som bl.a. har jakt i sig att sitta inne år ut och år in. En hund skulle man väl aldrig komma på tanken att den skulle klara sig lika bra inne som ute. Men det är nog bara jag som har blivit blödig på äldre dar

 

[Tundraman]

Jag är lite kluven....

 

[KLAGER]

Jag tycker inte att det är så fånigt. Jag tror att det är jäkligt frustrerande för djur som bl.a. har jakt i sig att sitta inne år ut och år in. En hund skulle man väl aldrig komma på tanken att den skulle klara sig lika bra inne som ute. Men det är nog bara jag som har blivit blödig på äldre dar

Men man kan ju på samma sätt fråga sig hur mycket de flesta hundar får springa! Även om de kommer ut, så får ju majoriteten ändå bara lufsa runt i ett mycket makligt tempo.

 

[29351]

Varför är jag då hundmänniska?
Jo, jag ser det lite såhär:

- lätt att arbeta i grupp
- börjar gärna "fullt ut" för att få det lättare allt eftersom istället för att börja lätt
- impulsiv
- kan accpetera tydliga hierarkier och lyda/ge order
- strukturerad/disciplinerad
- föredrar raka besked
- mer aktiv än passiv
- mer uthållig än explosiv

Vad gäller då för kattmänniskoattributen?
Nu blir det ju svårt att inte bara klanka ned men det är ändå såhär jag upplever dem:
- veliga/ska "känna efter" in i det sista
- passiva
- tillbakahållna/tillbakadrag
- inte så benägna att "ta tjuren vid hornen"
- dåliga på raka besked
- undvikande
- tänker hellre på det än gör det
- mystiska/otydliga
- ingen vidare lagspelare
- lite klena (?)

Alla dessa olika egenskaperna kan man blanda hur man vill och hitta egenskaper som stämmer på respektive och inte stämmer... man utgår nog från sina egna "ramar" egna preferenser, upplevelser, erfarenheter, vilka djur vi tycker om och tror vi liknar etc. Och alla har vi olika och är olika... och desamma gäller ju djuren!

Ta t.ex. Lejon (kattdjur): samarbetar, är lagspelare, uthålliga, explosiva, lätt att arbeta i grupp, intelligenta, har givna hierarkier i gruppen etc.

Detta med katt vs hund människa, är lite hur "vissa" människor ser sina likar... man kan ju ta vilka djur som helst och leka med deras egenskaper... bara fantasin som sätter gränser i dessa lekar! (ska vi börja katalogisera människor får vi inte glömma bort att alla dessa olika djurarter i samma ras är även dom olika och har olika egenskaper, och hur vi ser på dom när det gäller biologi, kulturellt, medialt etc. som styrkor/svagheter som vissa laborerar om... man kan inte generalisera som "vissa" gör!)

TS (Raud) har bara räknat upp "Negativa" egenskaper när det kommer till katt, men helt missat alla de positiva... Och ser hundar med mindre "dåliga" egenskaper han/hon ger ingen nyanserad bild direkt, utan en färgad bild av sitt egna tyckande...

Vi är alla mer eller mindre färgade... Här ser vi hur färgad synen är... Smaken är ju som baken, delad! Dvs. olika!

Själv är jag varken katt eller hundmänniska, utan en Homo sapiens sapiens

P.S.
Stackars alla dessa hundar som bor i betongdjungeln, som får komma ut några minuter per dag då dom behöver göra sina behov... Hundar ska inte bo bland betong, utan ute på landet där dom har friheten att göra det hundar är skapta till...

Mvh troswe

 

[joanna]

Man blir lätt nostalgisk. Detta måste vara Utsidans mest otippade trådarkeologi
Och precis som i originalomgången, växlar lek med blodigt allvar, medan det ena misstas för det andra
Nåja - jag tänker i alla fall jobba på att återfödas som katt i mitt nästa liv

I mitt liv som människa har jag svårt för tanken att "äga" en hund, katt, eller någon annan levande varelse. Och gillar katter just för att de låter sig ägas lite mindre.

 

[bebbe]

Här kan man läsa lite hur allt detta KAN ligga till.

Förklarar den för mig upplevda känslan utav att vissa kan känns lite "besatta" utav sina djur.

http://fof.se/tidning/2013/2/artikel/katter-sprider-parasit-i-hjarnan


Skickas från min iPhone via DX8