Självbevarelsedrift och hänsyn, förståelse och trafikögon i all ära...
Problemet är väl att man i många situationer i trafiken kan agera olika, och därför har det kommit en lång rad regler för att man ska slippa förhandla om hur man passerar en korsning vid varje tillfälle.
Reglerna funkar ju bra, just eftersom de allra flesta följer dem, och de som är ute i trafiken kan systemet.
Problemet är ju dock att det finns de som då och då bryter mot diverse regler, varvid andra kan bli lite överraskade.
Lösningen generellt tycker jag därför inte alls är att alla som är den fysiskt svagare parten aktar sig för de som är tyngre och hårdare. Tyvärr är det väl så att man ofta ser cyklister som tar sig stora friheter, kanske utifrån att de ändå inte är "farliga" med sin cykel för andra trafikanter, men även att en och annan buss- eller lastbilschaufför lärt sig att "störst går först" och att andra oftast aktar sig om de kör lite offensivt.
Körde själv mjölkbil under en sommar när jag pluggade, och kunde ju snabbt konstatera att folk aktar sig rätt mycket när man kommer med sin bil. Där man svängde (vänster) in till mejeriet, så hade man ofta många mötande trafikanter. Man stannade för dessa - som dock också stannade och till sist hoppade av cykeln och vinkade fram min lastbil.. Detta var mycket vanligt, och kostade förstås mycket mer tid än om de bara hade passerat direkt.
Det i sin tur ledde till att man insåg att man kunde varva upp motorn en aning när man närmade sig svängen, varvid cyklisterna kvickt stannade och satt ned en fot så man kunde rulla förbi.
Typiskt dåligt trafikbeteende från min sida, men man hade en tid att passa, och när det blev struligare att stanna och göra rätt - eftersom folk ville vara "försiktigare än nödvändigt" så var det frestande att skapa sitt eget beteende i viss mån mot reglerna.
Regler är bäst när alla följer dem. Eller åtminstone när de allra flesta följer dem.
