Den dagen man behöver hjälp kanske man ligger med två brutna ben 500 meter från tältet, eller svårt sjuk i det utan möjlighet att signalera med innertältet; för mig är synbarheten en av orsakerna till att jag föredrar rött tält. Andra må göra sina prioriteringar och värderingar av situationen. Personligen känner jag inget behov av att "smälta in" eller gömma mig när jag är ute och jag känner dessutom ödmjukhet inför min egen förmåga att hitta tillbaka till tältet om väderförhållandena försämras och jag föredrar därför att öka oddsen något med ett mer synbart tält, särskilt när jag är ensam. Återigen, andra får göra sina värderingar och prioriteringar, men om nån tycker att mitt röda tält är en visuell förorening i hans fjällvy så tar jag det med en rejäl klackspark och tycker det är ett mäkta fånigt argument.
Möjligen kan mina val också ha att göra med att jag är uppvuxen i en officersfamilj och sedan barnsben dragits med utrustning i grå-grön-bruna nyanser men som jag skriver så respekterar jag naturligtvis den som föredrar gröna, blå eller gula tält; det jag inte respekterar är att vissa försöker lägga en moralisk aspekt i valet av ett färgglatt tält såsom ett störande inslag i "deras" fjällvy. Det kallar jag fjälltalibanism och är något jag ogillar väldigt.
Senaste tillskottet är dock ett rött Soulo, som just nu står uppställt på vardagsrumsgolvet och sprider glädje. 
