Jag anser att ett aktivt friluftande kräver en smula av nyfikenhet, respekt, inspiration, passion, engagemang och självförtroende.
Det är egenskaper man kan få eller inte få med sig oberoende av var man kommer ifrån, det har inte med samhällsklasser att göra egentligen. Det är egenskaper som bara trygga människor kan förmedla.
Om jag har rätt är det kanske inte så konstigt att de man möter på kungsleden är "väldigt trevliga, vanliga Svenssons".
Anekdot; (läs om du har tid och lust)
Min passion är klippklättring. Utrustningen är svindyr men jag och mina klättrande vänner är absolut inga höginkomsttagare. Man får prioritera bort annat (krogen och innerstadslägenheten) och köpa då och då när man har råd. Det mesta köper man bara en eller ett par gånger under sin utveckling och snart har man ett bra klätterrack, lite vettiga kläder och en fungerande campingutrustning. Det behöver bara kompletteras nån gång ibland med ett par skor eller några slingor. Det känns inte så farligt.
Under de senaste åren har vi faktiskt rest jorden runt och klättrat på de häftigaste platser (Wales, Skottland, Norge, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Thailand, Vietnam, Sydafrika, USA). Superbudget naturligtvis, all mat på trangiat och alla nätter i tält men ändå. Vad man har inte sett och upplevt.
OCH alla har vi arbetarklassbakgrund och jobbar med ställningsmontage-/repaccess. Vanliga knegaryrken. Vi jobbar massor i perioder, sparar och reser sen väldigt simpelt. Hyr en "Rent-A-Wreck" och lastar in mat från marknader och liknande innan vi drar till bergen.
Det handlar om PASSION och SJÄLVFÖRTROENDE, inte utbildning och hög lön.