Gröna Bandet

[InCharge]

Vad har jag gett mig in på?

Jag har skalet klart till en liten blogg om min kommande resa och förvandling till ett fysiskt vandringsmonster.

Under skrivbordsarbetet som krävdes så blev jag spontant att tänka: Va fan håller jag på med? Ska jag ensam gå cirka 130 mil nästa sommar? Hur ska det gå med ett redan skadad knä o.s.v. Jag började helt enkelt tvivla rejält! Men det vände efter en liten promenad med vovven. Tror till på köpet att jag slog personligt rekord i 7,5 km med 1h-krycka.

Nästa vecka börjar jag de fysiska förberedelserna på allvar, styrketräning varvat med så långa promenader som mitt knä bara tål. Under tiden håller jag på att försöka få upp någon form av planeringsvägg. Det är så mycket jag måste lära mig och ännu mer information att sammanställa. Men nu kör jag. Blir inga mer tvivel och kommer de till trots smygande så ska jag straffa mig med promenader tills jag har glömt varför jag tvivlade.

Ni hittar min högst personliga blogg om min vandring och dess förberedelser så väl fysiskt som psykiskt på:
www.trasigaskor.se

 

[Fjällkjell]

Rätt medicin

Utevistelse i naturen anses väl numera vara mer läkande än både samtalsterapi och psykofarmaka så du väljer nog ett perfekt alternativ. (Därmed inte sagt något ont om dom andra metoderna - dom behövs nog också)

Jag önskar dig riktigt mycket lycka till.

 

[InCharge]

Tack

Tack, det ska bli en rolig utmaning. Just nu känns allt mest bara förvirrat. Måste som sagt organisera mitt organiserande lite.

 

[MalinSa]

Vad kul!

Hej!

Vad intressant!
Jag följer gärna din blogg och vad som händer i din utveckling. Har själv varit sjukskriven på heltid för utmattningsdepression.

Jag vill också gå gröna bandet, men tänker vänta till barnen har blivit större, de är så små nu, så det känns inte som rätt tid för mig att vara borta från dem så länge just nu.

Lycka till!

 

[Fjällkjell]

En reflexion

Tänk dig för så att inte Gröna Bandet blir en planerad "måste"-aktivitet. Det skall vara lustfyllt och frivilligt. Det är helt OK att avstå om det känns jobbigt och kanske göra något mindre avancerat.

 

[andersmossing]

... och kolla knät med en sjukgymnast!

 

[InCharge]

Tack igen för allas input. Jag ser det inte som någon måste aktivitet, men jag ser det som en jädrans stor utmaning som jag SKA klara. Det är lustfyllt och just precis förbannat kul och lagom skräckinjagande nu när jag har börjat planera på allvar. Mitt knä har jag kollat hos sjukgymnast, ortoped, röntgen och ultraljud. Det är ganska mycket som är trasigt med inte trasigt nog att göra något åt. Så alla har sagt att det ska läka, så det är bäst för dem att så blir fallet. Men allvarligt så är det knäet och tillhörande skada som är mitt orosmoln. Jag tycker själv att det borde läkt bättre än det gjort hittills. Men jag kan vara för ivrig med. Ska dock kräva lite tätare kontroller, kör sjukgymnastik och promenader dagligen. Men det vill sig inte riktigt ännu.

 

[Wibrån]

Förebredelse är A och O

jag har redan anmält mej till Gröna bandet nästa år. Så vi kanske ses under vägen.
Jag ser det som en stor utmaning som kräver mycket förberedelser för att underlätta ett lyckat genomförande och som skall kännas lustfyllt som Fjällkjell säjer.
Nu kommer jag också att huvudsakligen att bo i tält, Så för mej gäller en bra utrustning som är "ingången", färdplanering med bra kartor och fysisk träning mm. Jag tror också att man behöver erfarenheter från längre vandringar och då helst i fjällen.
Sedan är min erfarenhet av längre turer att det blir en mental påfrestning som kanske inte är så lätt att träna.. Så jag är ödmjuk och inser att man kan behöva bryta när något fallerar.
Önskar dej allt gött i de fortsatta förberedelserna InCharge

Med vandrar hälsning, Omar

 

[InCharge]

Vad roligt att höra! Jag har inte mycket erfarenhet av just vandring och även om kroppen för tillfället är ganska sliten så har jag förhoppningsvis lyckats väcka några muskler tills det är dags. Den mentala biten tror jag också är den värsta. Svårt att gå och sakna nära och kära och bara nöta på dag efter dag. Men ska försöka planera in ett par möten med sambon under resans gång.Sen hoppas jag naturen ger mig tröst och upplevelser trots min ensamhet. Jag vill givetvis ha lätt utrustning, men även säker sådan. Så det blir en del riktiga kapitalinköp på sovsäck och tält. Resten blir lite mer budgetstyrt kontra vikt som det ser ut idag. Maten blir i dagsläget egentorkat mestadels för min krassa ekonomi, men kan komma att ändras beroende på framgång. Gammal köksmästare som jag är så har jag mer erfarenhet av att laga mat med pinfärska råvaror istället för att försöka torka ihop dem. All lycka till dig med och hoppas vi ses!