Glappskridsko Generation 4, Löshäl.

Kängor

Javisst, det finns ett större utbud av kängor än det begränsade trista som kommer till Naturkompaniet osv..

Men varken Garmont eller Meindel har gjort en sko som är bättre än Montrails skor att åka skridskor i. Garmont Alta GTX är nära http://www.garmont.com/uk/outdoor.html?v=95 men lästen är inte i närheten lika välgjord som Montrails.

/Bo
 
Tack!

Jag älskar er grabbar! Den här tråden var det bästa
jag läst på länge. Nu har jag fått tillräckligt
med inspiration för att överleva den stora vaken 2003!
 
Underbar tråd

Måste bara säga att det här är en underbar tråd. Man blir verkligen inspirerad av era projekt. Det som bär emot för att göra en dylik konstruktion på egen hand är väl egentligen skornas låga lest. Jag har nog inte världens mest vältränade vrister varvid instabilitet lätt infinner sig efter viss trötthet. ;)

Får se hur/om jag knäcker den här nöten innan säsongen tar slut.
 
Byggen & skor

Hej!
Sedan jag sist skrev om mitt byggprojekt har följande hänt: eftersom mina vrister inte orkar åkning med så litet stöd så åker jag inte med bo-glappen. Har ännu inte skaffat andra skor men det blir väl.
Tror fortfarande på iden, men för den som inte är stark i vristerna behövs andra skor. Jag hoppas att någon annan (med svaga vrister) går vidare med Bo-glapp och berättar om det.
Montrail Storm är dock en helt underbar sko som jag använder otroligt mycket och som är fantastiskt skön. Skulle verkligen önska att jag kan hitta en lika skön, men högre sko.
Mvh
Fredrik
 
Vidareutveckling av Bertil Stolts konstruktion

Jag är helt övertygad om att Bo Axelssons lösning fungerar ypperligt för den erfarne åkaren med starka vrister och rätt teknik. En så pass låg sko ställer ju dock vissa krav på vristen trots att skon sitter som gjuten. Sedan är det ju till stor del en smaksak vilken skridsko man gillar. Det lär nog aldrig tas fram en ultimat skridsko som är passar alla åkare.

Det är riktigt kul att det finns så pass mycket nytänkande och egna konstruktioner inom skridskoåkningen. Något som jag hoppas att tillverkarna tar efter i form av nya modeller med mer eftertanke i konstruktionen.

Själv har jag funderingar på att bygga vidare på Bertil Stolts modell med skenan fixerad vid en justerbar platta i vilken bindningen är skruvad.

Jag skulle gärna vilja testa hur det är att åka i stabilare skate-skor såsom Salomon Racing Skate 9 eller liknande. Frågan är hur "låst" man blir, och hur mycket av frihetskänslan som egentligen försvinner. Kanske blir det nån kompromiss mellan en sådan sko och en lägre sko.

Jag avvaktar med mitt val tills jag får tillfälle att prova på skridskoåkning i skate-skor.

Angående en egen konstruktion ser jag främst svårigheter i dimensioneringen av skridskon. De flesta hemsidor med "hemmabyggen" innehåller visserligen dimensioner och mått, men frågan är hur väl de överensstämmer från person till person. Det lär väl vara omöjligt att göra något perfekt på första försöket i vilket fall. Viss vidareutveckling måste ju ändå ske.

Ett par Almgrens skridskor och ett par Skyllermarks skridskor ligger iaf. färdiga för byggnation. Imorgon skall jag inhandla lite aluminium från metallvaruhuset i spånga. Sedan får vi se hur det slutar...

Jag måste dock passa på och ställa en fråga.

Är det någon som ser några som helst nackdelar med Bertil Stolts glappskridsko-konstruktion?
 
Re: Vidareutveckling av Bertil Stolts konstruktion

h j; sa:
"Är det någon som ser några som helst nackdelar med Bertil Stolts glappskridsko-konstruktion?"

Egentligen bör Bertil svara på det, men det hindrar inte mig från att delge dig min uppfattning.

Bertils koncept är llika enkelt som genialt. För mig framstår detta som den optimala lösningen för de som vill gå vidare med skidbindning på skridskor. Själv har jag kopierat hans idé med att montera bindningen (NN75) på en platta och klämma fast denna på skenan. Klammorna borde ge ett gynnsamt kraftflöde från skenan till skridskon utan att du behöver ge dig på att borra hål i den slimmade profilen och på så sätt ytterligare försvaga den.
Nackdelar?
Som du säkert sett på bilderna har han gjort ett snyggt jobb och varit noggrann. Det bör man vara för att utnyttja klammornas funktion maximalt för att medge bra ytkontakt mellan platta-klamma-skridsko . Annars tror jag att risken är att det börjar glappa upp. Att använd nitmuttrar (PSM PF-modell) är hi-tec. Dock är de svåra att få tag i för kommersiellt bruk. Här kan man ha ett genomgående hål med litet spel och använda M5 Nyloc-mutter med planbricka istället.

Skulle vara kul att höra Bertils erfarenheter hittills nu när det är en del “byggare” inne på forumet.

/Benny
 
Re: Byggen & skor

..eftersom mina vrister inte orkar åkning med så litet stöd så åker jag inte med bo-glappen...
..Jag hoppas att någon annan (med svaga vrister) går vidare med Bo-glapp och berättar om det...
...Jag har nog inte världens mest vältränade vrister varvid instabilitet lätt infinner sig efter viss trötthet...

Ja, det här med svaga/starka vrister spökar då och då.
För alla som "lider" av det, så har jag goda nyheter!

Jag tror inte det är så stor skillnad på olika personers vriststyrka. Anledningen att det känns som att man är svag i vristerna är att man står fel på skridskon. Jag skulle själv bedömma att jag har starka vrister, men om jag rationellt undersöker saken så behöver jag bara flytta bindningarna några mm för att det ska bli extremt instabilt. Jag kan inte åka med min egen utrustning då, jag "välter" med vristen och kan inte för allt i världen orka hålla vristerna raka. Men när jag jag skridskorna inställda som jag vill ha dom, kan jag utan problem åka med den här skon:
JVmnsMN%2Ejpg


Jag vill alltså bara ge er någon liten tröst, det är inte ER det är fel på, det är eran SIDJUSTERING. Och det är ju positivt, fortsätt skruva, så kommer njutningen.



Skulle verkligen önska att jag kan hitta en lika skön, men högre sko.

Om man verkligen vill ha en högre sko tycker jag du ska titta på Montrail Traverse GTX
TRAVMAIN%2Ejpg

http://www.montrail.com/goods/prod_description.cfm?id=14&gender=male


Lycka till nu alla tappra hembyggare!
 
Nöjd

Hej,

Jag är mycket nöjd med konstruktionen, har inte råkat ut för några tekniska haverier någon gång under alla mil som nu är uppe i några hundra. Det nya för denna säsong är att jag åker på en lite längre skridsko, åkyta 42cm totallängd 47cm radie 23 meter vilket hit intill känns som den bästa skridskon. Bättre avveckling av skäret än 43 cm skridskon.

Det som jag helt övergett i år är:

- För brant uppslipnning, lagom är bäst, ej orginal.
- 1 mm skenor är för vassa för naturis, hugger fast i ojämnheter i farter över 20km/h
- Bättre returgummiband för bättre stängning och som tål nedisning
- Gamla kängan bort, ny känga i år för bättre komfort och vädertålighet, sulan stänger också bättre mot skridskon

Så här ser det ut i år:

http://hem.bredband.net/skateside/sida1.jpg
http://hem.bredband.net/skateside/front.jpg
http://hem.bredband.net/skateside/stangt.jpg
http://hem.bredband.net/skateside/snoddfaste.jpg

Bertil
 
h j; sa:
Hur mycket vikt tror du att man kan tjäna genom att övergå till kolfiber Bo? Och hur pass tjock borde en dylik kolfiberarmerad epoxyplatta vara?

Mja, jag tror att viktminskningen att byta justeringsplattan från aluminium till kolfiberlaminat är ganska små. Jag vet inte vad Bertils platta väger, men man kan ju gissa på 50g. Skulle tro att man kan plasta ihop en stark platta på kanske 20g. Skulle man då "tjäna" 30g per skridsko så blir ju det resultera i att man lyfter ca 150-300 kg mindre / mil.

Jag skulle nog bygga ett sådant laminat av 4 lager riktat kol + 2 lager väv. Testa dig fram. Det avgörande är ju hur man lägger fibrerna. Du vill väl ha hyfsad styrka i alla ledder? Kanske mest för torision iofs.

h j; sa:
Jag har kapat mina skenor till 47cm. Jag har dock aldrig slipat upp en skridskoskena förut. Ni som har gjort det förr får gärna delge tekniken. Eller är det bättre att lämna iväg slipningen för att få det bättre gjort?

Om det är nosen du vill slipa om går det rätt bra på egen hand. Jobba dig sakta fram med en bandputs, se till att inte överhetta skenan och kyl mycket. Annars kan man nöta sig fram med en hårdmetallfil. Ska man såga i skenan kan man använda ett specialblad från Clas Ohlson, eller om man är lite kallare bryter man bara av skenan efter att man tagit bort alu-profilen. Den är ju så hårt härdad så det är rätt lätt att bryta den till rätt form.

Lycka till!

/Bo
 
Tack för de kompletterande bilderna Bertil.

Jag tycker helt klart att du har åstakommit en enkel och bra konstruktion Bertil.

Istället för att använda mig av en aluminiumplatta för montering av bindningen hade jag tänkt försöka mig på en platta i kolfiber.

Därför undrar jag om Bo skulle kunna svara på följande frågor:
- Hur tjock bör kolfiberplattan vara för att bli tillräckligt styv?
- Är det någon vits med att göra plattan i kolfiber för att på så vis få skridskon lättare?
- Vilken metod har du använt vid tillverkningen av dina bindningar. Har du arbetat utifrån en gjutform eller byggt upp bindningen mha. kolfiberväven och "epoxypensling" ?

Är det värt besväret att göra plattan i kolfiber för att spara vikt? Borde den inte kunna bli styvare än en plan 2mm aluplåt?

Jag har kapat Skyllermarks skenorna till 47cm. Jag har dock aldrig slipat upp en skridsko förut. Hur pass svårt är det? Kan någon beskriva kortfattat hur man går till väga? Eller är det bättre att lämna över det jobbet till en firma?

Får man fråga hur lång du är och hur mycket du väger Bertil. Dimensioneringen av skenan torde ju beror en del på ens kroppsvikt, skostorlek osv. Personligen väger jag 70kg, är 175cm lång och har 43 i skostorlek.
 
Tack för ditt svar Bo. Jag hann dock ändra lite i mitt inlägg medan du svarade, sorry.

Jag syftar till uppslipningen av själva nosen på skenan ja. Skenan är färdigkapad. Jag har en bandslip ståendes i verkstan, vilket grit bör man arbeta med efter det att radien är "färdigslipad" formmässigt. Dvs. för att få upp skärpan? Vad avslutar man med, polering eller räcker det med våtslip? Är det bättre att använda slipsten (bänkslip) än bandslip tro?

Fler sliptips mottages tacksamt. :)
 
h j; sa:
Därför undrar jag om Bo skulle kunna svara på följande frågor:
- Hur tjock bör kolfiberplattan vara för att bli tillräckligt styv?
- Är det någon vits med att göra plattan i kolfiber för att på så vis få skridskon lättare?
- Vilken metod har du använt vid tillverkningen av dina bindningar. Har du arbetat utifrån en gjutform eller byggt upp bindningen mha. kolfiberväven och "epoxypensling" ?

Om man ändå är inne på området tror jag man kan förenkla själva plattan och klämförbandet för att mer passa kolfibermaterialet och fibertänkandet.

Bertils konstruktion ser nu ut ungefär så här:
bertil_alu.gif


Om jag skulle plasta den skulle jag nog göra så här:
boe_carbo.gif


Då kan man också dra runt massa fibrer för att verkligen få det vrålstarkt.

Efter att man shapat nosen med bandslipen brukar jag bryna med diamantbryne och sen med stenbryne för att få skärpa på den.

/Bo
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg