Glappskridsko Generation 4, Löshäl.

Tåleder & Hävarmar

Ja, det kan vara möjligt att vi har olika erfarenheter baserat på olika skor, olika hårdheter i returgummi, slitage och utmattningsnivå av skon osv..

Det jag försökte få fram i föregående inlägg var att även om skon böjer sig i pivot punkten har man en hävarm framför tån som inverkar negativt på mjukheten i åkningen.

/Bo
 
Re: Tåleder & Hävarmar

boe skates; sa:
Ja, det kan vara möjligt att vi har olika erfarenheter baserat på olika skor, olika hårdheter i returgummi, slitage och utmattningsnivå av skon osv..

Det jag försökte få fram i föregående inlägg var att även om skon böjer sig i pivot punkten har man en hävarm framför tån som inverkar negativt på mjukheten i åkningen.

/Bo

Hur är det då vid skidåkning? Skulle man även där vara en fördel om bindningen var anpassad så att skon böjde sig vid tån? Åtminstonde skateåkning på skidor påminner ju delvis om skridskoåkning.
 
Re: Re: Tåleder & Hävarmar

KLAGER; sa:
boe skates; sa:
Ja, det kan vara möjligt att vi har olika erfarenheter baserat på olika skor, olika hårdheter i returgummi, slitage och utmattningsnivå av skon osv..

Det jag försökte få fram i föregående inlägg var att även om skon böjer sig i pivot punkten har man en hävarm framför tån som inverkar negativt på mjukheten i åkningen.

/Bo

Hur är det då vid skidåkning? Skulle man även där vara en fördel om bindningen var anpassad så att skon böjde sig vid tån? Åtminstonde skateåkning på skidor påminner ju delvis om skridskoåkning.

Det finns en bindning som heter SNS Pilot och tillhörande skor som tyvärr är värdelösa att gå i.
Här finns det två byglar dels framtill och dels under pedalpunkten och framfoten sitter därmed kvar mot skridskon under både skär och pendelfas. Borde ge en känsla av att skridskon sitter mer upp mot fotsulan under pendelfasen.

Jag har inte testat själv men Utemagasinet hade med den bindningen i sin test och tyckte inte att det gjorde så stor skillnad i praktiken men att den bindningen skulle ge bättre torsions- (vrid-) styvhet.
Jag tror att det är en fördel om framfoten sitter mot aluminiumplattan även under pendelfasen. Detta kan åstadkommas även på en vanlig SNS-bindning med en slinga av snöre eller textilband runt skon och plattan alternativt bindningen som håller ned tårna mot plattan.

En sådan slinga har jag testat. Jag tycker att det gjorde min tidigare sko lite stabilare vid saxning och ryckföre men det självdog därför att slingan skars av i överisföre och jag orkade aldrig göra en permanent och slitstark konstruktion som skulle gå snabbt att ta av och på.

Så Bo jag tror du har en poäng leden framför tån kan ha betydelse under pendelfasen och under lite tuffare åkning.
Frågan är hur stor effekten är och om man kan minimera den t ex med en ännu styvare kloss framtill.

Thure
 
Jag har Pilot- och SNSprofilpjäxor och -bindningarna, jag åker skidor och långfärd aktivt och ganska spotigt. Det finns ingen skillnad mellan Pilot och profilsystemet. Orsaken är att båda böjs från tåleden när man prudecerar kraft. Det är lite barnsligt tro, att tävlingsgrejorna är inte nära optimala.
 
Skridskor, Skating och Skidåkning

En viktig punkt i den här tråden är att skilja skridskoåkning från skating på skidor eller skridskor.

För skating på skidor eller skating på skridskor med axellånga gula stavar är säkert de oliks skidsystemen, SNS och Profil suveräna, dom är ju framtagna för skidåkning, men då är det viktigt att veta att inte en enda tanke har lagts på skridskoåkning. En skidbindning optimerad för skidåkning kommer liksom aldrig att fungera optimalt för en helt annan sport.
 
Re: Skridskor, Skating och Skidåkning

boe skates; sa:
En viktig punkt i den här tråden är att skilja skridskoåkning från skating på skidor eller skridskor.

För skating på skidor eller skating på skridskor med axellånga gula stavar är säkert de oliks skidsystemen, SNS och Profil suveräna, dom är ju framtagna för skidåkning, men då är det viktigt att veta att inte en enda tanke har lagts på skridskoåkning. En skidbindning optimerad för skidåkning kommer liksom aldrig att fungera optimalt för en helt annan sport.

Har med nöje följt debatten kring löshälsbindningar och olika lösningars för och nackdelar.

Håller med om ditt inlägg om att vi inte skall glömma bort ursprunget till skillnaderna, men vad är det för kravlista vi skall ha för långfärdsskridsko och löshälsåkning?

I skidsammanhanget har sko/bindningar optimerats för fäste och glid samt hyfsad kontroll i preparerade spår(skating eller klassiskt) tillsammans med gula stavar.

Hur är det då för skridskoåkningen?
Du skrev i en av de första inläggen om Glapp, Slapp och Klapp.
Är det Klapp som är målet vi skall optimera mot?
Hög fart och precis kraftöverföring på bekostnad av komforten?
Eller är det Glapp där det är en naturligare åkstil med varmare tår och mindre ansträngda muskelgrupper?

Givetvis finns det fler parametrar som borde tas upp i sammanhanget här är några:
1. Åkstil, har alla att vinna på Glapp/Slapp/Klapp?
2. Driftsäkerhet, hur skall vi säkerställa att de här systemen fungerar lika bra som de fixerade under alla förhållande.
3. .....

Bo, du har själv tagit med en del av Lasse Lisons skridskoforskning i din konstruktion, det vore kul om du kunde utveckla kravlistan för löshälsåkning.

Själv har jag funnit nöjet av att först utveckla åkstilen och numera experimentera med SNS systemet och funnit minst två glädjeämnen, att kraftutväxlingen tycks öka med den lösa hälen, samt att SNS pjäxa/bindning är lättare än standard skridsko pjäxa/bindning.

/Mats
 
Mera löshäls tyckande !

Jag har först i år börjat åka med glappskridsko av typen SNS bindning och med den tidigare nämnda skon D7 från Salomon som har en mjuk gummisula. Med den skon får tåleden inga som gelst problem att böja sig, det är inte värre att böja på tåleden än i ett par promenadskor, dessutom är den slimad och känns smidig på foten. Att man skulle vinna något på att sätta en rem framför tåleden tror jag inte på, i slutfasen av skäret under högfart när tåleden böjs är trycket mot fotplattan så hårt att man sitter som klistrad mot fotplattan, i alla fall om skridskon är balanserad rätt, vilket är en individuell inställning.

Däremot stänger inte skridskon tillräckligt bra med den främre gummiklossen, skridskon skall vara så stängd som det någonsin går att få, den ska enligt mitt tycke inte slafsa i isen vid ansättningen.
Att få det lika bra som på en tävlingsskridsko går nog ej men ett gummiband runt hälen hjälper att stänga ihop skridskon inför ansättningen.

Att inte kunna sidojustera skridskon måste var den största nackdelen med köpskridskor för löshäl, vid ansättningen på ytterskär och centrerad fot måste kropsvikten över för mycket för att kompensera avsaknade av sidojusteringen vilket måste göra det svårt att komma tillbaka på innerskäret, jag tycker mig ha sett att de löshälsåkare som står centrerade har ett mycket kort eller i vissa fall helt avsaknad av ytterskär, dessa åkare är många gånger unga och starka åkare i sina bästa år som skulle kunna stärka sin åkning ännu mer med rätt teknik för ytterskär.

Att åka fort kan man ju ifrågasätta vid långfärdsskridskoåkning men att optimera sin åkteknik, styrka och finna sin personliga utrustning som fungerar gör att man kan åka energisnålt i en högre fart under en dag som i sin tur kan bjuda på häftigare upplevelser. För den som vill mäta sina krafter och fartresurser finns ju andra alternativ.

Passa på att videobanda Skridskotävlingarna i Göteborg under februari och se hur snyggt växlingarna går mellan ytter och innerskär.

Så upplever jag det . . . ;-) Bertil
 
Re: Byta glapp mot slapp etc

boe skates; sa:
Tjena, Thure!

Klart vi ska byta och testa, jag har skor 41-43 som passar mina grillor. Jag kör gärna nere på Östermalm på torsdag efter iskunskapskursen?
/Bo

Vi testkörde igår kväll varandras grejor och det var mycket intressant.

Först så bytte jag skridskor med en annan hemmasnickrare som körde på SNS-pilotskor med styva sulor.

Han var också mycket nöjd med mina skridskor och med de styva sulorna så återfjädrade mina skridskor helt på samma sätt som en klapskridsko.

Så till Bos skor och skridskor generation 4.
Jag provkörde dem med två MonTrail skor dels en halvhög lätt goretexkänga som gav utmärkt stabilitet dels de ännu lägre multisportskorna. MonTrailskorna var utomordentligt bra för detta ändamål med en spänstig och styv sula. Jag vande mig snabbt vid både den halvhöga och låga skon. Utmärkt passform. Säljs på fd Tierrabutiken på Vasagatan i Stockholm.

Så till skridskon. Känslan av vicket över tåleden vid avvecklingen av skridskon var distinkt och snäppet bättre än hos min konstruktion med Salomon Escape 7.

Lite svårt att vänja sig vid var Bos extrema hälplacering. Han står med skenan mellan yttre och mellersta tredejedeln av hälen alltså precis motsatt min inställning. Tanken med placeringen är att underlätta double push/ytterskär så att vänster skrdsko far iväg åt höger vid början av ytterskäret och vice versa.

Fick upp bra fart men kan inte vinkla ned skridskon lika mycket som min då tar tabindningen i isen.

Värre var att jag upprepade gånger tappade vänsterskridskon när jag blåste på i full fart kanske för att jag inte är van vid hälinställningen och därför glider ur med foten vid saxning i kurvan så någon jämförelse av varvtider mellan min och Bos variant gick tyvärr ej att göra.

Bos konstruktion gav dock mersmak. Jag inser nu att Salomon Escape D7 inte är en idealisk sko. Den passar mig ganska bra då jag har höga och breda fötter men passar Bo betydligt sämre.

Jag kommer att gå vidare med att försöka styva upp min sula ytterligare.

Så småningom kommer jag att gå vidare med en nykonstruktion. Kanske skall man bygga utifrån en MonTrailsko som man förser med en bygel i sulan strax framför pedalpunkten som sitter fast med en specialbindning i skridskon? Att bygga en kopia av Bos skridsko har jag också funderat på men det är rätt mycket arbete. Viktigt att man verkligen är helnöjd med sin sko innan man startar ett sådant projekt. Observera att sulan skall vara relativt styv för att det skall fungera bra. Bockmaskin för att få till stuket på tåbindning och sulstyrning är tydligen mycket bra speciellt om man vill jobba i duraluminium.

Sökandet på perfektion går vidare.

En annan intressant observation var att det känndes oerhört avigt att gå tillbaka till den egna skridskon för både Bo och mig. Kändes faktiskt mer avigt än att åka på Bos när jag åkt på min egen.

Ha det kanske ses några av oss på Vikingarännet nu på söndag. Jag åker i en blå och grön SWIX kondomdräkt och i en mellanblå stickad luva med istickade SSSK-flaggor.

Hälsningar Thure

PS Bo det vore kul om du också kunde berätta om dina reflexioner efter testet.
[Ändrat av thureb 2003-01-17 kl 15:54]
 
Vill gärna bygga!

Har tittat på dina skridskor och försökt fundera ut om de av något skäl inte skulle passa för mej. Kan bara se fördelar! Jag har några frågor kring ditt bygge, vore glad och tacksam om du tar dej tid att besvara dem:
1: Jag är osäker kring placering av skon. Går det att bygga med "full bredd" på skenan kvar och behålla spåren för original tådel som justering. När rätt placering hittats tänkte jag ta fram bågfilen igen.
2: Har du byggt skridskorna med en "vanlig" skridsko som grund? Om inte, vad har du använt, hur fick du tag i det du använt? Kan de byggas med en vanlig som grund?
3: Har du gjort spår i sulan för stoppkammen?
4: Var kan man hitta de skor du använt? De verkar kanon.

Tack för att du visar upp resultatet av ditt arbete, skridskorna ser verkligen otroligt fina ut!
 
Re: Byta glapp mot slapp etc

Ja, Thure och jag testade varandras skor och skridskor 16/1 på Östermalms Ip. Här kommer mina erfarenheter.

Började med att snöra på de Salomon D7 som Thure kör på. Observerade att de inte har en riktig innerplös utan endast tunnt yttertyg utan polstring vilket gör det mycket svårt att knyta skridskon bekvämt.

Lite svårt att vänja sig vid var Bos extrema hälplacering. Han står med skenan mellan yttre och mellersta tredejedeln av hälen alltså precis motsatt min inställning. Tanken med placeringen är att underlätta double push/ytterskär så att vänster skrdsko far iväg åt höger vid början av ytterskäret och vice versa.

Ut på banan med de skridskor Thure byggt till skorna, hjälp, låg tyngdpunkt och låg fart krävs för att ställa om från min positiva excentritet till Thures negativa excentritet av hälen.

När den klassiska tekniken sitter efter ett par varv (ispush är knappt att tänka på för mig med den inställningen) kan man börja känna efter vad som händer;

Skon
Tyvärr, det blir sågning av skon.
Skons sula är en stor förändring mot de tidigare SNS jag testat. Istället för ultrahård är den nu slappmjuk. Skon vrider sig negativt vid precis varje skär, även under låg belastning. Lästen är väldigt dåligt gjord, mycket platt läst utan stöd eller grepp om foten. Överbyggnaden på skon är lika mjuk som sulan, med ännu ett minus, det känns som nån slags stretch-material som låter foten glida både hit och dit. Vid avvecklingen tappar skon greppet om foten. I skon skruvas foten, runt foten skruvas skon.

Skridskon
Bra Thure, du har gjort en trevlig skridsko!
Skridskon, som Thure har berättat om tidigare, är inställd enligt Thures personliga preferenser, mha. en asymetrisk bas på skridskon kan bindingen justeras i sidled. Som tidigare sagt är våra fotplaceringar kontraster av varandra. Thures inställning med negativ excentritet (hälen på höger skridsko sitter till höger om skenan) ger en sen impuls till avspark vilket ger raka och långa skär. Kraftfullt om man har den klassiska hastighetsstilen i kroppen, mycket svåråkt med lång retarderande glidfas om man inte har så mycket driv i skäret.

Kanske skall man bygga utifrån en MonTrailsko som man förser med en bygel i sulan strax framför pedalpunkten som sitter fast med en specialbindning i skridskon? Att bygga en kopia av Bos skridsko har jag också funderat på men det är rätt mycket arbete

Ja, alla system kan förenklas. Mitt system är som sagt en förenkling av Lars Lison Almkvists unika och nyskapande system. Att tänka enkelt är det enda som fungerar mil efter mil ute på färd.

En annan intressant observation var att det känndes oerhört avigt att gå tillbaka till den egna skridskon för både Bo och mig.

Det här var inte klokt! När jag fick på mig mina egna saker var hela kroppen omkalibrerad. Trodde först jag satt på mig skridskorna på fel fot, på mindre än en timme hade hjärnan och således kroppen ställt in sig på de nya förutsättningarna. Att kalibrera tillbaka tog minst en halvtimme.

/Bo
 
Re: Vill gärna bygga!

1: Jag är osäker kring placering av skon. Går det att bygga med "full bredd" på skenan kvar och behålla spåren för original tådel som justering. När rätt placering hittats tänkte jag ta fram bågfilen igen.

Ja, det går att bygga skridskon med full bredd. Att jag har kapat den i en annan form är endast för att spara vikt. Jag kommer snart på http://snabelslash.com/bo/skating/ att lägga upp en principguide för hur man ställer in foten/skridskon. Inlägg om detta kommer senare på utsidan.


2: Har du byggt skridskorna med en "vanlig" skridsko som grund? Om inte, vad har du använt, hur fick du tag i det du använt? Kan de byggas med en vanlig som grund?

Jag har byggt skridskorna med en Skyllermarks grund. SSSK/Thure köpte ett parti skridskor som inte hade gått igenom all produktionsfaser. De hade inte sågat till fotplattan på skridskorna. Utan alla hål och spår som tillverkaren gör kan man lätt få till den formen man vill. Man kan också bygga/såga en vanlig skridsko från affären. Jag rekomenderar då Almgrens då de väger mindre och har spåren/hålen borrade längre ut på sidorna vilket ger mer utrymme för egna former.


3: Har du gjort spår i sulan för stoppkammen?

Nja, jag har gjort hål i dubbarna. Skär aldrig i en sula underifrån, sulan kommer då att vikas sänder när du böjer skon vid skridskoåkning, vandring och löpning.
Skär ett spår genom alla dubbar tvärs över skon med vågad brödkniv.


4: Var kan man hitta de skor du använt? De verkar kanon.

Enda stället att köpa dom i Sverige är på fd. Tierra butiken på Vasagatan, heter numera Sasquatch http://www.sasquatch.se

Kolla in skorna på http://www.montrail.com

Ja, dom är kanon! Bästa skon jag nånsin testat!

/Bo
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg