Funderingar kring UL och prylfixering.

Behoven är så olika, man väljer vad man tycker är värt att bära på!
En gång bar jag med en pastamaskin (några kilos klump som kavlar ut färsk pastadeg) för att min fru ville ha det med. Inte någon lång vandring, men tydligen värt besväret om jag bar den ;)

Själv fryser jag sällan, och svårligen, tycker inte att det är något jag saknar heller.
Men det innebär att jag slipper bära minst ett lager jämfört med de flesta, och inte behöver så mycket förstärkningsplagg mm. Dessutom har jag inget mot regn för jag är alltid svettig ändå även utan aktivitet, så tunna kläder som torkar fort när det slutar regna/man stannar är bäst, ett tunt vindskyddsplagg kan vara bra om det blåser, men tätare kläder än ventile-bomull eller softshell går bort. Brukar nog kunna ha mer än 15 kg att bära på ändå, god mat är ett värde i sig att bära på. Och hur lite jag än packar så verkar det vara kläder som aldrig används man burit runt på.

Vad jag vill påtala är bara att man måste utrusta sig efter vad man själv finner behov av, inte vad någon annan tycker att man borde. Onödigt tunga saker har inget egenvärde, men saker som funkar har det.
 
Onödigt tunga saker har inget egenvärde, men saker som funkar har det.


Njo, onödigt tunga saker kan ha ett egenvärde i form av träning, att man vill ha en tyngre packning för att bli starkare. Men då kan man iofs packa ner ett par stenar eller nåt lika gärna. Fördelen med stenarna är att man kan dumpa dem om man blir skadad och inte orkar bära hela packningen.
 
Nu när man kommit till insikt.

Efter att ha vandrat 18 mil av nordkalottleden med ca 27 kg på ryggen så förstår jag helt plötsligt UL-hysterin på ett annat sätt. Pressade mig alldeles för hårt med på tok för långa dagsetapper, vilket i sin tur resulterade i en smärtsam knäskada. Blev tvungen att avbryta min vandring pga. smärtan. Nu har jag beställt en 60l ryggsäck som väger 1,5 kg istället för de 4 kg som min norröna recon pack väger. Att den dessutom bara kostade 495 kr är ju inte fel heller. Nu kan jag packa tält, sovsäck och liggunderlag och ligga på samma vikt som min gamla monsterryggsäck var när den var tom. Att packa lätt är det enda rätta, sedan väljer man ju själv hur hysteriskt och maniskt det behöver bli. Tar av mig hatten för UL-folket.
 
Efter att ha vandrat 18 mil av nordkalottleden med ca 27 kg på ryggen så förstår jag helt plötsligt UL-hysterin på ett annat sätt. Pressade mig alldeles för hårt med på tok för långa dagsetapper, vilket i sin tur resulterade i en smärtsam knäskada. Blev tvungen att avbryta min vandring pga. smärtan. Nu har jag beställt en 60l ryggsäck som väger 1,5 kg istället för de 4 kg som min norröna recon pack väger. Att den dessutom bara kostade 495 kr är ju inte fel heller. Nu kan jag packa tält, sovsäck och liggunderlag och ligga på samma vikt som min gamla monsterryggsäck var när den var tom. Att packa lätt är det enda rätta, sedan väljer man ju själv hur hysteriskt och maniskt det behöver bli. Tar av mig hatten för UL-folket.


Ändå envisas du med att använda ordet "hysteri". Det handlar naturligtvis i själva verket om metodiskt och lugnt tänkande. Vad behövs, egentligen, kan en detalj fylla flera funktioner, etc.?

Det blev ganska lite vandrat i somras. I Frankrike i slutet av juni var det för mycket snö. Norge i juli blev ungefär som planerat, 10 dagar. I Schweiz i augusti hade jag hoppats på två veckor, det blev en, bl a beroende på min lite väl impulsiva läggning; turen var dessutom inte sådär vansinnigt väl genomtänkt - jag börjar få slut på idéer. Men nästa sommar fyller jag 70; det vill jag fira med ett par rejäla turer och jag vet ungefär vilka misstag jag ska undvika. Det ska bli fler än årets futtiga 20 vandringsdagar (förra sommaren blev det 32, 2010 blev det 43).

På Norgeturen packade jag, med mat för 10 dagar, 15 kg plus något hekto.
Rätt lagom på tåg när man bara har en riktigt fungerande arm.

Det blev en rätt väl avvägd packning för denna typ av terräng. Jag var inställd på att nån enstaka gång ta nåt litet mål på en stuga, men inte proviantera.
Efter turen låg jag en natt på Finsehytta så jag fick lite mat över. Jag hade mitt tunga Aktotält, bl a därför att jag
räknade med läger på rätt hög höjd ett par dagar utanför lederna. Med mitt Laser Competition hade packningen vägt
knappt 14,5 kg.

Till Schweiz följde jag mitt vanliga recept, mat för en vecka, gas för två, kartor för tre. Det blev ungefär samma vikt,
men nu handlar det om betydligt tuffare terräng. Speciellt var det ett pass, Furcletta, 2700 möh, som var mycket krävande, med blockterräng på bägge sidor, och så brant på ostsidan att jag fick använda händerna.
Den totala stigningen var c:a 1500 meter, vilket naturligtvis inte existerar på en fjällvandring. (det högsta jag gått i Norge är 1800 möh).

Då blir det lätt snedbelastning. Jag har tämligen god kondition, bukstyrka och benstyrka, för en 69-åring,
men jag är inget muskelberg och vill inte vara, eftersom jag springer mycket. Jag väger mellan 66 och 67 kg.

Jag har märkt att alpvandring sliter mer på kroppen idag än, för, säg, 20 år sen. Jag har en del problem med ischias på vänster sida
och en överansträngning i gluteus medius, som gjorde sig påminda. Branta stigar utför, med mycket grus och småsten frestar också hårt på diverse leder (trots idogt arbetande stavar).

Även nu hade jag Akto-tältet, eftersom jag tror det är varmare; sista natten regnade det 12 timmar i sträck och det låg is på tältet på morgonen; jag var väl 100 meter under snöfallsgränsen.

Så inför nästa säsong funderar jag på att lätta på packningen. Jag brukar ha mat för 7 dagar och lite reserv, som i vikt motsvarar en åttonde dag. Det får bli en portion mindre. Jag tänker byta Aktot mot Lasern - totalt handlar det om en vinst på 1,4 kg och jag försäkrar att det skulle märkas. Jag vet ju hur packningen brukar kännas efter två dagar.
För att veta vad Lasern klarar i kallare väder får jag väl lägga in några dagar lågland i april eller maj eller kanske nu i höst.
 
Och likväl klarar du inte av att ge en enda länk. Sammanhanget kan spela viss roll.

Varför skulle jag göra det? Givetvis spelar sammanhanget stor roll. Att jag väljer ordet "hysteri" är för att jag fortfarande tycker att det kan liknas vid det emellanåt. Akto må kanske inte vara det lättaste tältet på marknaden men det är ett tält man kan känna sig trygg i när det blåser sisådär 30 sekundmeter ute (dessvärre prövat). Och det är trots allt värt en hel del tycker jag. Tråkigt att höra om dina smärtor, hoppas de inte hindrar för mycket. Go tur!
 
Varför skulle jag göra det? Givetvis spelar sammanhanget stor roll. Att jag väljer ordet "hysteri" är för att jag fortfarande tycker att det kan liknas vid det emellanåt. Akto må kanske inte vara det lättaste tältet på marknaden men det är ett tält man kan känna sig trygg i när det blåser sisådär 30 sekundmeter ute (dessvärre prövat). Och det är trots allt värt en hel del tycker jag. Tråkigt att höra om dina smärtor, hoppas de inte hindrar för mycket. Go tur!

Jag har haft mitt Akto sen sommaren 2000, det är den äldsta detaljen i min packning.
Jag har sovit 341 nätter i det under varierande omständigheter, dock endast två nätter,
i Norge, i riktigt hård blåst och då kändes det som att det nätt och jämnt räckte till. OM Laser Comp vet jag bara att det används mycket på the TGO Challenge i Skottland och jag har träffat folk som legat i det under mycket stränga förhållanden. Linorna ser ju lite klenare ut, men det är fler markfästpunkter i ändarna, sex istf. fyra. Jag har sovit fem nätter i det, i Frankrike, under lugna förhållanden, men fick intrycket att det inte alls är lika varmt. Det är lättare att ta ner och packa; sätta upp är lite trixigare, men när man lärt sig och jämkar lite i efterhand är det bättre sträckt invändigt.

Som sagt, det bör prövas hemma ett par gånger före nästa sommar.
 
Jag har haft mitt Akto sen sommaren 2000, det är den äldsta detaljen i min packning.
Jag har sovit 341 nätter i det under varierande omständigheter, dock endast två nätter,
i Norge, i riktigt hård blåst och då kändes det som att det nätt och jämnt räckte till. OM Laser Comp vet jag bara att det används mycket på the TGO Challenge i Skottland och jag har träffat folk som legat i det under mycket stränga förhållanden. Linorna ser ju lite klenare ut, men det är fler markfästpunkter i ändarna, sex istf. fyra. Jag har sovit fem nätter i det, i Frankrike, under lugna förhållanden, men fick intrycket att det inte alls är lika varmt. Det är lättare att ta ner och packa; sätta upp är lite trixigare, men när man lärt sig och jämkar lite i efterhand är det bättre sträckt invändigt.

Som sagt, det bör prövas hemma ett par gånger före nästa sommar.

Herrejävlar, det var många nätter det. Betryggande att höra, då jag ganska nyligen införskaffade mitt Akto. Blåser det riktigt hårt så upplever jag att det känns som att sova i en torktumlare måste jag säga. Även om tältet står stadigt så väsnas det och sliter i duken något kopiöst.
 

Liknande trådar