Jag läste nyligen i US Air Force Survival Handbook och i Katadyns material att båda rekommenderar att rena allt vatten taget från naturlig källa. Personligen tycker jag det låter lite tomtigt att tro att vattnet skulle vara så himla rent i just svenska fjällen.
Icke heller för mig har de svenska fjällen någon särställning.
Jag har vandrat i nio europeiska länder
och endast undantagsvis - kanske 5,6 gånger - har jag renat vattnet jag dricker - jag har t ex aldrig renat vatten i svenska eller norska fjällen men heller aldrig i Alperna.
Fjällen står för c:a 150 och Alperna för nära 350 av mina drygt 650 vandringsdagar. Har jag aldrig varit sjuk? I fjällen har magen krånglat två gånger. Första gången var när en älv i Jotunheimen tog mig och jag fick i mig vatten - det var slammigt kunde jag konstatera när jag såg vattnet som samlats i kartfodralet. Magen var yster ett par dar efteråt.
Bortser man från denna olyckshändelse (jag tar aldrig vatten ur älvar) blir det alltså en gång på 150 dagar. I franska Alperna 1999 blev magen på liknande sätt tjänstvillig en försommar med sen snösmältnng; folk på trakten menade att det berodde att vattnet var "trop mineralisée". Så sjuk att jag spytt har jag blivit kanske 3 gånger, det blir väl var sjunde sommar ungefär.
I ett av fallen hade jag då övernattat på en spansk campingplats så det kan mycket väl ha varit dåligt kranvatten det handlade om, eller olämplig mat.
I ett annat hade jag definitivt tagit vatten ur alldeles för magra och långsamma strömmar.
Inget av detta har fått mig att ändra inställning, bara bli försiktigare med var jag tar vattnet.
Min inställning är densamma som till att laga mat i absiden. Går det inte, så kan jag lika gärna lägga av. Speciellt i Alperna och Pyrenéerna dricker jag sådana mängder med vatten under etappen att jag skulle bli tokig om jag måste filtrera (eller koka!!!) det varje gång.