Fall i tradsäkringar tråd!!!

[Yakherden]

Kompisen som jag nämnde i #14 råkade ut för samma sak på Hallinden, där höger/vänster förväxlats i föraren.
En dåligt placerad röd Alien inverterade och följde med i fallet också, om det nu är relevant. Glömde att nämna det.

Hört talas om den där felskrivningen, är tydligen berömd. vilka leder är vilka?
Kan va bra å veta ..

 

[Yakherden]

Av nån anledning läste jag inte ordentligt i föraren, när Snett åt Höger skulle onsajtas. Istället för att runda läppen till höger, gick jag rakt upp vilket väl höjde graden till 6+ eller så. Panikpillade in min blå Mastercam i knähöjd i det flarande v:t, och tog en fin susare på den. När jag klängde upp såg jag att den hängde på två lober.
Najs..

 

[gahne]

Hört talas om den där felskrivningen, är tydligen berömd. vilka leder är vilka?
Kan va bra å veta ..

Vet inte exakt, men det finns med i uppdaterings-pdf'erna som finns på klubbens hemsida.

Nånstans mitt på Stora väggen, en variant på en 6-led där det står att man ska gå åt vänster för att få en 5+, men gör man det blir det typ 7- istället. Eller tvärtom!

 

[Yakherden]

Vet inte exakt, men det finns med i uppdaterings-pdf'erna som finns på klubbens hemsida.

Nånstans mitt på Stora väggen, en variant på en 6-led där det står att man ska gå åt vänster för att få en 5+, men gör man det blir det typ 7- istället. Eller tvärtom!

OT alltså, men tyckte ändå detta behövde redas ut:

Jag har kollat föraren och uppdateringen och ser att det rör sig självaste klassikern Prismaster.
Man skall alltså inte gå åt HÖGER för att komma till Ragnars Utsteg, 5+, som det står, utan VÄNSTER.

Bra, då har jag kolla på vilket håll jag ska baila åt.


Såså, tebaks till falltråden!

 

[slob]

Jag kan väl joina skaran av småbarnsföräldrar som istället för att lyckas ta sig ut och klättra subutexar med utsidan. Nedköp men vad gör man?

Föll på Stopper, Utby, en varm sommardag i solen. Kämpade och svettades ordentligt. Skulle precis klippa en grön camalot alldeles i slutet då mitt inte optimala jam gled ut. Föll huvudstupa ned mot Bananblockets block, stannade precis ovanför. Typ 8 meters fall på 20m rep? Den största BD c3,gul, satt en bit under fötterna och tog fallet som blev mjukt och fint. Skrek gjorde jag ändå!

Säkraren var 30kg lättare och satt turligt nog fast i björken annars vet jag inte hur det hela hade slutat. Hon använde en BD ATC med extra "grooves", rep beal booster 9.8mm.

 

[T0ker]

Intressant tråd att läsa, någon som varit med om något sedan sist?

 

[Mezzner]

Åren går. Så till skillnad från förra gången jag postade i den här tråden har jag nu fallit i tillräckligt många egna kilar och kammar för att inte längre hålla reda på dem. Beror förstås delvis på dåligt minne bara. Annars tycker jag det är ett bra antal - när det är fler än man orkar hålla reda på. Har inte råkat ut för nåt dramatiskt fall heller. Det hade jag säkert kommit ihåg.

 

[Mike C]

Jag faller rätt ofta men blir för det mesta inget att skriva om... Men under gradjakten efter min första trad 7 (Pim Pim, Runsa) säkrade jag kruxet med en ytlig halvkass placering för minsta ballnut. Den höll första gången men rippade andra försöket. Det blir lite spännande då säkringen nästan en meter under är den första efter en tre meters osäkrad travers. Till nästa försök bytte jag ut ballnuten mot en bättre mikrokil 10cm under. Även den blev falltestad innan leden till slut gick ned, men den höll fint.

Jag fick ett långt minnesvärd fall på Thiras Mirith, Lofoten (går bredvid Bare Blåbär). På tredje repan långt uppe blir sprickan ytlig och tunn. Jag hade rejält med repdrag och valde att gå på istället för att hitta någon ytlig mikrosäkring, men visade sig vara fel beslut. Foten halkade av och jag tumlade ned kanske fyra meter, rullade över den kanske en meter höga kanten, kraschade i klippan under och fortsatte att rulla och studsa kanske fem meter till. Resultatet blev en lätt stukad fot, rejäl blåmärke på rumpan och en rejält uppskrapad armbåge. Jag kunde fortsätta klättra så semestern vart iallafall inte förstörd.

 

[Mike C]

Lofoten, Maurpillaren, Pizzatjyven.

Drömmen om vestpillaren på Presten var lite av resans mål och inför den turen kände jag och mina replagskamrater att vi måste vara stabila på 6:a, onsight till fjälls! Pizzatjyven är topp 50 i förarn, 5 repor, varav 3 grad 6! perfekt tyckte vi, en var att onsighta! Lätt som en plätt...

Efter lite tricks och förvirring kommer vi upp till en stor hylla som vi tror är näst sista repan. Min gode replagskamrat klättrar ett brant dieder som tar slut och via svår balans-layback lyckas nå upp till två sloapers på en hylla som man tydligen ska mantla upp på. Problemet är att hyllan är helt slät, sluttar neråt och det hela är ganska exponerat och en bit ovanför den sista kilen, en liten BD, halvt inpetad i en spricka. Är det här grad 6 är presten bara att glömma tänker vi alla kollektivt.

Där tar psyket slut för han, precis som det har hänt mig själv flera ggr och vi firar ner han till hyllan för att lugna nerverna lite och tänka på saken. Solen skiner och vi är inte stressade på nått sätt. Att fira av har vi alla gjort förut och ser ut att kunna göras ganska smidigt. Den lilla kilen höll ju uppenbarligen för att fira ner en person så den sitter nog tänker jag. Varför inte klättra upp och titta lite? Sagt och gjort! När jag kommer upp till sloapergreppen tittar jag tvärs över hyllan och ser en spricka 1,5 meter på andra sidan. Grett! Men för att ta mig dit måste jag traversera runt hyllan på sloapers och små lister till steg.

Det hela är väldigt pumpande och till slut finns det inget att göra än att lita på kilen. Den satt fint trots ett ganska långt fall, kanske 4-5 meter. Tar fallet 1-2ggr till då jag på slut flyttet måste catcha högre upp i sprickan som visar sig vara blöt. Grad 6! Är man inte bättre än så här!?

När vi kommer tillbaks till campingplatsen berättar någon att det är tryckfel i förarn och flera replag klättrat fel på just den passagen. På rocfax hemsida läser jag sedan gradförslag på den linje vi klättrade.-7! Jag har ju aldrig i mitt liv klättrat -7 tidigare!

Så det kan gå...

Med vänliga hälsningar

Kaj

Jag har gått på denna blåsning jag med... Jag hade en något opålitlig röd C3:a en bra bit under mig. Det blev lite väl tungt och jag visste att jag skulle falla precis innan jag for. Flickvännen min brukar citera det sista jag sa innan jag åkte: "Shit. I'm screwed!" C3:an höll dock fin fint. Jag kom dock inte upp efter några försök, så det blev nedåt klättring och rensing, sen hittade vi rätt väg.

 

[Mike C]

Igår fick jag ett minnesvärt fall. Denna kil har hållit förrut på samma ställe för några år sedan (se två inlägg uppåt), men inte denna gång. Jag fick lite extra längd på fallet och nådde precis ned till en stor hylla under. Lite små ont i fotsolan men ingen stukning eller så.

Inför andra försöket hittade jag en placering lite högre upp för en något större kil, men behövde inte testa den då leden gick ned.

 

[Slan]

R e s p e c t

 

[mattias.br]

Blev inspirerad att dela med mig av mitt första fall i egna säkringar.

Under sensommaren på min första utomhussäsong, 2012, befinner jag mig nedanför Omöjliga Väggen i Häggsta för att jag har läst i föraren att man inte bör kalla sig för sexaklättrare innan man har klättrat den. Det ville jag ju kalla mig!

Jag sätter av och första meterna går rätt bra även om det är lite blöt, jag tänker att det nog blir torrare högre upp! Jag lägger en #3/4 kil men är inte jättenöjd med den lilla rackaren. Lägger en Camalot #2 i halvgrund horisontell spricka 40 cm ovanför och känner att den sitter som berget (drar antagligen utåt istället för nedåt). Jag kliver på tills jag har kammen i fothöjd då jag inser att det är alldeles för blöt för att klättra vidare. Jag börjar reversera.

Ett för blöt fotsteg och FOFF! Jag är i fritt fall på väg mot min bomberkam! Bomberkammen poppar och jag faller istället fritt mot den lilla kilen jag var väldigt skeptisk till. Hade jag inte varit så förvånad över att jag halkade skulle jag skitit på mig vid det här laget. Till min förvåning höll kilen och mina fötter dinglar nån decimeter ovanför stenbumlingarna på backen nedanför insteget. Hade den inte suttit kvar hade jag skrattat mig lycklig för två brutna ben...

Så mitt första trad-fall var ca 3 meter fritt fall inklusive en poppad säkring.. Jag var fortfarande uppjagad med förhöjd puls när vi två timmar senare satt och käkade pizza och min mamma som visade mig klättring och även säkrade mig köpte tätt inpå händelsen min första klätterhjälm.

Sen dess har jag tagit fler fall i säkringar än jag minns och är fortfarande förvånad att mitt psyke återhämtade sig efter en sån introduktion. Trots frekvent användande sen dess syns fortfarande märket från det fallet på #3/4-kilen som kanske räddade mitt liv.