Efter en sorglig och sen kväll och en för kort natt, ägnades dagens första hälft åt orientering. Tjugo skärmar avverkades i ett understundom ganska hyggligt tempo. En del orienteringsmissar blev det, men jag skyller dem på lika delar sprallighet (det var för roligt att vara ute i skogen för att kunna orientera på blodigt allvar) och löpglädje (se ovan), utöver det faktum att jag suger på orientering, quite frankly. Armar och ben (3/4-tights=aj aj) vittnar i alla fall om framfarten i snår och ris. Såg en hel del Karl-Johan, men inget som längre var i det skick att det kunde räddas undan skogens renhållningsdjur.
Och så Dagens Tips.
Om ni nån gång saknar känslan av att vara en lönnfet, drygt trettiårig småbarnspappa med en fallenhet för dart och med en allmän känsla av livströtthet: Dra ut och orientera med en som tävlar i längd och skidorientering. Det får er garanterat tillbaka i de djupa gängorna. Fy fasen säger jag bara, men stimulerande var det.
Ett aber var dock att min förhatliga (eftersom den var så dålig och bara blev sämre men ändå inte hade den goda smaken att dö) mobiltelefon gled ur ryggsäcksfickan nånstans ute i skogen och blev kvar där. Ingen frid över dess minne, här ska shoppas en ny. Synd möjligen på alla trevliga SMS jag sparat, samt telefonboken som måste återskapas.
Efter att ha knallat hem med en rejäl godispåse i handen (=lunch), fortsatte aktiviteterna. Hemma fanns inalles fyra mobiltelefoner som borde vara i någon grad funktionsdugliga, samt tre SIM-kort. Samtliga kombinationer av ovanstående testades, och noll kombinationer fungerade. K*uken. Då bytte jag taktik, och kokade en försvarlig laddning risgrynsgröt (den blir alltid för lös, aldrig som min mormors), satte en deg och strök lite skjortor.
Slog personligt rekord med sub-45 minuter på fem skjortor (och då menar jag snygg strykning, inget fusk med överarmens undersida eller "det där syns inte under kavajen"). Rekordet sattes dessutom i den blandade klassen, dvs med en mix av button-down, windsor och vanlig krage, samt enkel- och fransk manschett. Ja, och både herringbone och poplin. Kan man få för många skjortor? Temamusiken var iaf Oh Laura, och när jag återvände från tvättstugan till doften av jäsande deg, var jag tvungen att plocka ut ett par låtar på guran. Bl a
http://www.youtube.com/watch?v=MkkAVAsRImQ
Jag säger bara:
I was barely hoping for a kiss
I didn't think that it would come to this
But everything she touches turns to gold
So I just brace myself and grab a hold
Now I ain't going back to my old town
I think I lost my key and maybe it's just as well
Cause I'm not gonna turn the offer down
I'm gonna ride with you, I'm gonna leave this old town
I'm out of bounds
I'm off the ground
And I won't come down
Girl you turned my world around.
Och medan jag började få häng på de tre ackorden och märkte hur osäker rösten blivit efter en sommars sångkarens, spred sig doften av nygräddat bröd i natten.
Vid det här laget är det dags att travestera Sarah Palin, republikanernas drag(?)plåster: Så, vad är skillnaden mellan "a hockey mom" och en blaserad postdoktoral student med en knapp termin kvar? Jo att den senare åtminstone bakar sitt eget j*la bröd, läppstift eller inte.
Kvällen avslutas i skrivande stund med ett styrkepass, blandat armar-ben och mage-rygg, till tonerna av diverse electro. Alltså inte Best Of Absolute Värdelös Aerobicsmusik 2003 med Eric Prydz, utan det här:
http://www.youtube.com/watch?v=2yHf-8gmJwA (kanske bland det bästa som gjorts?)
Så, jag tycker det var en aktiv dag. Nu är det väl dags för middag? Innan idag blir imorgon?
och lät de starkare dra, vilket de glatt gjorde. Jag erbjöd mig dra igen, i vår.
