Jobbigt när det är så där. Man kan inte planera, inte träna, inte nånting. Skadan är bestämmande. Det trevliga är att problemen är övergående och att du snart kan börja cykla igen. Ta det lugnt, låt det ta den tid det tar. Det blir desto roligare när du kommer ut igen och kan köra ordentligt igen, vilket förmodligen är ganska snart
Haha, distanser runt 7 km är sura i sig. De är för korta eller för långa, beroende på hur man ser det. Se det från den ljusa sidan, alla pass är lika viktiga :-D
Jobbigt när det är så där. Man kan inte planera, inte träna, inte nånting. Skadan är bestämmande. Det trevliga är att problemen är övergående och att du snart kan börja cykla igen. Ta det lugnt, låt det ta den tid det tar. Det blir desto roligare när du kommer ut igen och kan köra ordentligt igen, vilket förmodligen är ganska snart
Ajaj, det där låter inte alls kul. Jag paddlar inte (än, ska paddla lite i sommar med en kompis som har två kajaker. det ser för härligt ut för att inte testas) men jag kan förstå att det måste vara underbart att vara ute i sånt här väder och rent eländigt att inte kunna sticka ut.. Skadat muskelfäste... Har du fått någon prognos för när du kan köra igång igen?Jag kom oxå från naprapat idag! Självförvållad "paddelskada" ont mellan skulderbladen! Enligt naprapaten var jag stel i kotorna+ hade överansträngt musklerna(troligen muskelbrisning,skadat muskelfäste,mm)
Känns hopplöst vill bara ut på havet kan inte ens hålla i paddeln! Kan ej heller diska skala potatis utan smärta vilket inte stör mig lika mkt
/Janne
Jobbigt när det är så där. Man kan inte planera, inte träna, inte nånting. Skadan är bestämmande. Det trevliga är att problemen är övergående och att du snart kan börja cykla igen. Ta det lugnt, låt det ta den tid det tar. Det blir desto roligare när du kommer ut igen och kan köra ordentligt igen, vilket förmodligen är ganska snart
Inte så vanligt med bilder i denna tråd! Din bild är verkligen fin och visar en inbjudande stig i en vacker skog! Tack för den!
