beräkna belastning stålprofiler klarar

[David E]

Vid konstantlast (100N utbredd), fast inspänd, stål

20x10x2, ger en utböjning på 0,27mm

20x20x2 ger en utböjning på 0,16mm (1,5 så styv som 20x10x2)

20x40x2 ger en utböjning på 0,09mm (3x så styv som 20x10x2) Detta gäller vid h=20mm

 

[flanell]

det där skulle man nästan kunna kalla ett kvalitéts inlägg

grymt kul!

stort tack för att man fick ta del av det!! verkligen! otroligt kul!

 

[Mezzner]

Hehe, fyra färger är ju aldrig fel - men resultatet är ju exakt detsamma som med kokboksformeln från sid 2 i tråden, eller samma som resultatet man får med Steiners sats. (Faktum är att noggrannheten är högre i de fallen - även om det inte har nån egentlig praktisk betydelse.)

Frågan är väl kanske emellertid, känns det intuitivt nu då?

 

[flanell]

Hehe, fyra färger är ju aldrig fel - men resultatet är ju exakt detsamma som med kokboksformeln från sid 2 i tråden, eller samma som resultatet man får med Steiners sats. (Faktum är att noggrannheten är högre i de fallen - även om det inte har nån egentlig praktisk betydelse.)

Frågan är väl kanske emellertid, känns det intuitivt nu då?

ja nu när svaret presenterades i fyrfärg och allt börjar dom egna idéerna blekna allt mer..

skämt å sido har jag inte hunnit testa än, men det ska bli.

eftersom jag mer och mer börjar ställa in mig på att tvingas se min "känsla" besegrad har jag redan börjat fundera på ursäkter.

en är att den smalare profilen skär in lite mer i handen och upplevs därför kanske som stabilare än vad den är. den dubbelt bred profilen lägger man handen på, på ett annat sätt när man trycker ner.

 

[David E]

En ide skall inte blekna, nya förutsättningar och kanske nya material, tänk på att fyrfärgen bara visar i en riktning ......

 

[Mezzner]

I den andra (rimliga) riktningen så blir skillnaderna ännu större till de större rörens fördel - men det känns antagligen intuitivt.

Den intuitiva känslan är inte helt fel, det är bara det att den är lite felaktig i just den här relationen.
Höga tvärsnitt är ju "bättre" än breda. Dessutom har man möjligen också känslan av att breda (jfr bladfjädrar) tål mer elastisk böjning. På sätt och vis är det också fel i det här fallet- men lite generellt så är det oftast så att ett bredare tvärsnitt tål mer elastisk böjning utan att kollapsa eller deformeras. Dock kan det förstås gå åt mer kraft för denna större böjning...

 

[GustavOh]

Hehe, fyra färger är ju aldrig fel - men resultatet är ju exakt detsamma som med kokboksformeln från sid 2 i tråden, eller samma som resultatet man får med Steiners sats. (Faktum är att noggrannheten är högre i de fallen - även om det inte har nån egentlig praktisk betydelse.)

Frågan är väl kanske emellertid, känns det intuitivt nu då?

Föga förvånande, eftersom simuleringen lär följa just de formlerna...

 

[Mezzner]

Ja - eller så är det en FEM-beräkning och då är den approximativ och aningen sämre!
Kokboksformeln är ju faktiskt helt exakt då den är analytiskt framtagen.

 

[GustavOh]

Ja - eller så är det en FEM-beräkning och då är den approximativ och aningen sämre!
Kokboksformeln är ju faktiskt helt exakt då den är analytiskt framtagen.

Ok, det har du ju rätt i, men om inte fem gav approximativt samma resultat som analytiska metoder så skulle endera metoden skrotats för länge sedan...

 

[Mezzner]

Ja, FEM ger förstås med dagens normala tillämpning jättebra resultat och när det gäller såna här rör så är säkert toleransavvikelserna på rörens mått mer betydelsefulla! Och dem missar man ju oavsett metod.

FEM var ju lite mer av en konstform längre tillbaka, men klenare datorer, då det var viktigt att snåla på noder osv. Då ställde det rätt stora krav på den som satt vid tangentbordet att göra rätt förenklingar, rätt förtätningar av nodnätet, rätt element osv osv.

Nu är det väl så j-a användarvänligt att vem som helst kan ratta en hel del beräkningar!
Personligen skulle jag nog numera själv behöva det lite mer idiotsäkra användargränssnittet osv om jag skulle ta fram lite "fyrfärg". Senast jag gjorde nåt sånt var väl... uuhhh... äsch vi glömmer det. Jag vill inte i onödan framstå som förhistorisk.

 

[undvall]

En sanning, men med modifikation.

Ja - eller så är det en FEM-beräkning och då är den approximativ och aningen sämre!
Kokboksformeln är ju faktiskt helt exakt då den är analytiskt framtagen.

Nåja detta är inte helt sant och riktigt:

1: Det är sant att kokboksformeln är exakt så länge som man uppfyller de fördefinierade förutsättningarna. Dessa brukar (beroende på vilken formelsamling man tittar i) vara:
* Att balken kan betraktas som "slank" (= längden är mycket längre än bredd och höjd)
* Att utböjningarna kan betraktas som "små" (= man behöver inte ta hänsyn till det som kallas för andra ordningens effekter)

2: Visserligen bygger FEM på ett i grunden approximativt förfarande, men om man bara vet vad man gör är metoden nu för tiden extremt exakt. Om man som i detta fall enbart talar om styvhet och inte styrka kan jag berätta att en välbyggd FEM-modell är så exakt att man sen 10 år tillbaka i princip slutat pröva styvhetslastfallen inom bilindustrin (där jag jobbar med just FEM-analys). Man räknar så exakt på en hel kaross (med typ 100 olika plåtar, punktsvetsar, lim osv osv) att spridningen mellan två olika prov är i samma storleksorning som skillnaden mellan prov och FEM-analys.

Så i princip alla verkliga fall kommer en FEM-beräkning ge ett bättre resultat (dvs närmare en korrekt utförd test) än en handberäkning.

/ Stefan

PS: Intressant diskussion för övrigt

 

[Martin Fjäderlätt]

Snälla ni,har ni ingen aning så svara inte då ni inte vet.

Jag tycker nog ändå att det är trevligare med folk som gissar än folk som dissar.

Fantastisk tråd för övrigt. Jag funderar lite på hur tråden hade sett ut om frågan ställts på Flashback eller Familjeliv. Jag är rätt säker på att den inte hade spårat ut i en diskussion om fördelar med finita elementmetoden i alla fall.