beräkna belastning stålprofiler klarar

Den breda Är styvare. Har du märkt skillnad så beror det t ex på att gostjockleken är olika. Det kan ju också var olika material, men om det bara är stål av nåt slag i båda fallen så spelar i princip legering osv ingen roll för styvheten (vilket annars är en vanlig missuppfattning).

För att du ska tänka rätt intuitivt kan du ju tänka på att om du böjer nånting balklikande (kanske särskilt nåt mjukt som t ex skumgummi) så märker du att "ytterkurvan" sträcks ut, medan innerkurvan trycks ihop.
I mitten är det ingen töjning, och sen är det lite successivt töjning åt resp håll.

Då förstår man kanske att materialet i de yttre områdena belastas hårdast - och har störst betydelse.
Därför gör man I-balkar som man gör, dvs med ett tunt liv och flänsar i ytterkanterna (googla HEB-balk eller nåt).

Så materialet i ett rörs undre och övre vägg (vid vertikal punktbelastning som ger böjning) har alltså stor betydelse. Om man gör ett mycket brett rör så funkar det fortfarande bra, om man lyckas fördela lasten. Risken ökar dock snabbt om man gör ett väldig brett fyrkantrör att man verkligen får bucklingstendenser, då plåten försöker "gena".

I ditt fall så skull du få lite styvare lösning om du t ex limmar plywoodskivan mot stödbalkarna. Då blir bidraget från skivan större. Lite beroende på laster och mått så kan det vara märkbart eller försumbart.
 
jag tycker det låter väldigt logiskt.




om vi leker med tanken att vi helt tog bort luften inne i profilen, så skulle vi får två väggar på 2+2mm, alltså fortfarande samma totala godstjocklek, men i form av ett plattjärn. anser du då att ett plattjärn på 4*20 ställt på högkant är avsevärt sämre på att fånga upp rakt neråtriktad kraft än vad ett fyrkantsrör på 20*40 är? (fortfarande 20 sidan uppåt)

Ja, om jag förstår dig rätt så har du bara tagit bort rörets övre och undre vägg, och då blir det förstås vekare, se inlägget ovan. Prova gärna med nåt material.
 
materialet i de yttre områdena belastas hårdast - och har störst betydelse.
Därför gör man I-balkar som man gör, dvs med ett tunt liv och flänsar i ytterkanterna

Jupp (och det är därför man inte ska borra hål för kablar i nederdelen på liggande balkar, vilket enligt historien nån mekaniker i flygvapnet fick lära sig den hårda vägen).

Men hur var det med egentyngdens bidrag? Den breda balken är ju några gånger tyngre.
 
Egenvikten kostar mindre än vad den ger, så det blir ingen nettoförlust. Det är t o m långt ifrån eftersom belastningen på det hela rimligen är så många gånger större än egenviktens bidrag till lasten.

När det gäller fygplansbalkar är ju annars det klassiska exemplet att även om man borrade i livet så borrade man onödigt små hål, vilket i och för sig försvagar mindre, men ger större spänningskoncentration och sämre utmattningsprestanda, vilket kan vara mycket kritiskt på flygplansvingar som kanske inte flaxar, men ändå rör sig så mycket att det handlar om lastväxlingar i stora antal.
 
För att du ska tänka rätt intuitivt kan du ju tänka på att om du böjer nånting balklikande (kanske särskilt nåt mjukt som t ex skumgummi) så märker du att "ytterkurvan" sträcks ut, medan innerkurvan trycks ihop.
I mitten är det ingen töjning, och sen är det lite successivt töjning åt resp håll.

.


ja det där resonemanget var ju inte heller svårt att köpa :)

problemet är att jag kan fortfarande inte se hur den jätte breda skulle bli så ofantligt mycket starkare 70% * 70% * 70% osv. skulle leda till en många gånger starkare profil och så har jag aldrig upplevt dom i praktiken

men jag får väl helt enkelt fräsa fast en av varje, ta fram en badrumsvåg, en domkraft och nåt att mäta med och testa. :)

kul och mycket intressant att ta del av hur ni tänker!!
 
När det gäller fygplansbalkar är ju annars det klassiska exemplet att även om man borrade i livet så borrade man onödigt små hål, vilket i och för sig försvagar mindre, men ger större spänningskoncentration och sämre utmattningsprestanda,

Hehe... flygplan är uppenbarligen väldigt tacksamma exemplifieringsobjekt för hållf-lärare i hela världen; tuffa prylar som dessutom går sönder på ett sedelärande sätt. (Det var nåt med fönstren i Comet-plan också, minns jag. Radien var för liten vilket skapade utmattning och krascher).
 
Hehe... flygplan är uppenbarligen väldigt tacksamma exemplifieringsobjekt för hållf-lärare i hela världen; tuffa prylar som dessutom går sönder på ett sedelärande sätt. (Det var nåt med fönstren i Comet-plan också, minns jag. Radien var för liten vilket skapade utmattning och krascher).

Cometfönstren är klassiska på Tacomabridgenivå.

De hade jag dessutom redan som barn läst om i tidningen Silverpilen, som varje nummer innehöll ett uppslag om naturkatastrofer eller anmärkningsvärda olyckor.
 
Aha... Det var väl när man började svetsa istället för att nita. Och vips lärde man sig nåt nytt om vad som händer vid svetsar...
 
Ha ha folk gissar hejvilt,"plattjärn" när det står profiler.. "om man tar bort luften" i en profil så har man bara ett plattjärn kvar....
Snälla ni,har ni ingen aning så svara inte då ni inte vet.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg