Bensinkök - ökad risk vid sträng kyla?

[norrakurva]

... Bensin antänds alltså mycket enklare och "aggressivare" ju kallare det blir, och värst blir det strax ovan -40C. ...

Det är nåt jag inte fattar här i en annars suverän förklaring.

Bensins flampunkt är neråt -40°C. Det är den temperatur där flytande bensin i kontakt med luft kan skapa en antändbar gasblandning. För att antända måste bensinkoncentrationen i luft vara över 1,4 och under 7,6 volymprocent. Annars är blandningen för mager eller för fet. https://en.wikipedia.org/wiki/Gasoline#Flammability

Koncentrationen 1,4 volym% kallas Lower flammability limit och 7,6 volym% kallas Upper flammability limit. Var dessa gränser ligger påverkas av temp, tryck och syrehalt. Ökar man temperaturen så sänker man Lower flammability limit och ökar Upper flammability limit. Blandningen kan antändas vid lägre koncentration än 1,4 vol% eller högre koncentration än 7,6 vol%. https://en.wikipedia.org/wiki/Lower_explosive_limit#Limits

Bensinen borde antändas enklare vid högre temp eftersom möjligheten till antändning ökar.

 

[seobserver]

Vid första skapra motortjänst lektionen under GU skulle befälen spärnga en Jeepdunk med en spaps bensin i, dunken förvisades tom, öppen och inget innehåll, en snaps bensin hälldes i, Dunken shakades samt placerades på en mjölkpall, säkerhetsposter ut på motorplansvägen, eleverna fick backa 75 m, en ca 30 cm stubin tändes och fältarbetsofficeren backade till i höjd med eleverna. VÄNTAN och så KABOOOM! Locket på bensindunken handeade 10 m framför eleverna och den helt upprivna dunken hade skadat mjölkpallens brädor. Den smällen gav respekt för kraften av bensinexpolsion.

Genom Civilförsvaret fick jag reda på bensinstationer som flugit i luften i Sydamerika och Tyskland p g a åsknedslag i nästan tömda benisreservoarer, klart obehagligt.

Slutsats vet vad du gör med bensin och bensinkök.

De två tältbränder med bensinkök jag varit med om ute i grösakslådan var bägge manipulerade av de som trodde sig veta och kunna, men inte kunde. Det gjorde att bränderna inträffade på benet ut och det var nära åter till civilisationen.
Av en dansk medlem av Siruspatrullen fick jag mig till del en otrevligare bensinköksolycka flera dagar in på Grönlandsisen,, en gästofficer skulle bruka sitt bensinkök inne i tältet, det slutade med en brand så att officeren hade brännskador och patrullgruppen minste ett tält samt ca 1/3 av sin utrustning. Vilkeg kunde påfyllas med helikopterstöd, varvid gästofficeren flögs ut för sjukhusvård.

 

[Fattigriddare]

Respekt för bensindunken i din berättelse. Själv lekte jag som 10 åring med trasor i 1 kg kaffeburkar som man hade på 70 talet. Öppningen nedåt och en trasa i burken med lite bensin sedan ett hål av skruvmejsel i botten på burken som nu var uppåt. En tändsticka som stubin över hålet så flög kaffeburken typ 10 m uppåt.

 

[graylingman]

Förstår jag rätt, eller har jag fått allt om bakfoten? En bensinflaska/dunk ska aldrig tömmas helt? Om man lämnar en skvätt i flaskan vid förvaring så minskas risken för att något ska hända eftersom gasblandningen blir för fet?

 

[Polar300]

Du hårddrar fakta alldeles för långt... Töm du din dunk med gott samvete - men stäng locket ordentligt efteråt.
/Odd

 

[graylingman]

Du hårddrar fakta alldeles för långt... Töm du din dunk med gott samvete - men stäng locket ordentligt efteråt.
/Odd

Det är möjligt att jag gör men har jag fattat rätt rent principiellt?

 

[nermander]

Det är nåt jag inte fattar här i en annars suverän förklaring.

Jag tror att det du missat att ta hänsyn till är att avdunstningen ökar vid ökad temperatur, vilket alltså höjer koncentrationen av ångor. Sänker du temperaturen så kondenseras en del av bensinen och ångkoncentrationen sänks (och hamnar lättare inom det farliga intervallet).

 

[seobserver]

Jag tror att det du missat att ta hänsyn till är att avdunstningen ökar vid ökad temperatur, vilket alltså höjer koncentrationen av ångor. Sänker du temperaturen så kondenseras en del av bensinen och ångkoncentrationen sänks (och hamnar lättare inom det farliga intervallet).

Helst vid temperaturer under -40.

 

[tango]

Går det enkelt att säga om bensinångor är lättare eller tyngre än luft? Eller beror det på koncetration?
Dvs samlas bensinångor längst ner i snögropen eller drar de sig uppåt efter hand? Givet att temperaturen är lika i luft resp bensinångan.
Annars stiger ju normalt den varmare gasen uppåt.

Jag gissar att bensinångorna är tyngre än luft men det är bara en gissning.

Kemisterna som vet, vad säger ni?

Innan jag postade så gogglade jag och jag tror jag fick rätt:

Kemilärarnas resurscentrum

Kemilärarnas resurscentrum

www.krc.su.se

/Patrik

 

[haktyr]

Har följt diskussionerna i tråden men funderar på hur relevant frågan om bensinångor i kyla egentligen är?
All bensin förvaras ju i slutna, och (förhoppningsvis) täta bränsleflaskor/dunkar. Det borde inte skapas några bensinångor om man inte "dräller" en massa bensin som förångas.
Bensinköket och den trycksatta flaskan ska ju inte skapa några bensinångor. Den stora risken med bensin är ju om det skulle bli läckage.
Fördelen med att ha bensin istället för fotogen på vintern tycker jag ÄR att den förångas om man skulle drälla när man fyller på bränsleflaskor från en dunk. Fotogenlukten får man leva med resten av den turen.

Jag bytte från fotogen till bensin för många år sedan. Har aldrig haft några problem trots att jag frekvent kör köket inne i tältet, både som kök och värmekälla.

 

[Polar300]

... hur relevant frågan om bensinångor i kyla egentligen är?

Och du har aldrig aldrig någonsin överdoserat förvärmningsbränslet - så koppen svämmade över?
/Odd

 

[haktyr]

Och du har aldrig aldrig någonsin överdoserat förvärmningsbränslet - så koppen svämmade över?
/Odd

Jo, vars, det har hänt någon enstaka gång, men jag förvärmer alltid med t-röd som jag har i en separat flaska med pip, förvärmer aldrig inte med bensin.