Bensin har en väldigt låg flampunkt på ca -40C (flampunkten är gränsen för när ett ämne avger ångor som kan antändas).
(Jämför fotogen/diesel som har en flampunkt på ca +50C, och som måste värmas upp till den temperaturen innan det går att tända på. Det är därför man måste ha en veke eller en kraftig gasbrännare att tända fotogenbränslen).
Om det är varmt ute, säg +15C, så avges så mycket ångor att det väldigt snabbt blir ett förhållande mellan syre och ångor som är ganska svårt att antända. Blandningen blir för "fet".
Om det är -30C avges inte så mycket ångor, och då får du ett brännbart förhållande väldigt enkelt.
Bensin antänds alltså mycket enklare och "aggressivare" ju kallare det blir, och värst blir det strax ovan -40C.
Man märker ganska tydlig skillnad på "foffet" om man tänder på bensin på sommar respektive vinter.
Praktiskt exempel:
Det är -25C och du har skottat upp en vindskyddande liten grop som du tänkt laga mat i. Du släpper ut litet väl mycket bensin att förvärma med. Innan du hinner få fram tändstickan så har du en brännbar blandning i en stor del av gropen, så det blir en något obehaglig upplevelse när du tänder (trots att det gick bra att sitta i en likvärdig grop under sommaren).
En tömd bensinflaska (tömd, men inte avgasad) kan vara helt säker på sommaren, men på vintern kan den explodera.
Om du upplever att det är bränsle kvar i flaskan är det ingen fara, det blir för fet blandning för att det ska kunna brinna i flaskan om det är mer än ett par droppar kvar.
Se till att du inte har några läckage (svårt att se små läckage på bensin eftersom att det dunstar så fort), förvärm med sprit, samt var lite extra försiktig så funkar det även på vintern =)
Fördel med bensin på vintern är att ett olyckligt spill på utrustningen dunstar bort väldigt fort. Spiller man ut fotogen på utrustningen så är det inte fullt så enkelt.
En annan fördel är att bensin alltid funkar. Fotogen kan paraffinera om det är kallt, och det är inte lätt att testa bränslet hemma.