Bensinkök - ökad risk vid sträng kyla?

[nermander]

Bensinköket och den trycksatta flaskan ska ju inte skapa några bensinångor. Den stora risken med bensin är ju om det skulle bli läckage.

Om flaskan inte är proppfull kommer det ju vara ångor i flaskan.

Och om köket t.ex. slockar på grund av hård vind sprutar det plötsligt ut en massa bensin som skapar ångor. Det är nog inte många som tänker "oj, nu spilldes det en tesked bensin, nu behöver jag vänta en halvtimme tills alla ångor försvunnit innan jag försöker tända köket". För de har aldrig råkat ut för att ångorna antänts vid användning under varmare årstider.

 

[haktyr]

Om flaskan inte är proppfull kommer det ju vara ångor i flaskan.

Ja, det skapas ju ångor inne i flaskan, såklart, men hur ska dessa kunna antändas????? De kan ju inte självantända. så länge allt är tätt är det ju inte ett problem.

 

[haktyr]

Och om köket t.ex. slockar på grund av hård vind sprutar det plötsligt ut en massa bensin som skapar ångor. Det är nog inte många som tänker "oj, nu spilldes det en tesked bensin, nu behöver jag vänta en halvtimme tills alla ångor försvunnit innan jag försöker tända köket". För de har aldrig råkat ut för att ångorna antänts vid användning under varmare årstider.

Om köket slocknar av vinden är det bara att sätta dit en tändsticka och starta köket direkt. Köket är ju redan förvärmt och bensinen är ju redan förgasad innan det kommer ut ur munstycket, det sprutar ju inte ut bensin från munstycket i en förvärmd brännare.
Det vanligaste är ju att lågan släcks om man tinar snö och det rinner ner vatten längs kastrullen yttersida och droppar ner i brännaren, men då är det ju bara att tända köket direkt igen.

 

[tango]

Om köket slocknar av vinden är det bara att sätta dit en tändsticka och starta köket direkt. Köket är ju redan förvärmt och bensinen är ju redan förgasad innan det kommer ut ur munstycket, det sprutar ju inte ut bensin från munstycket i en förvärmd brännare.
Det vanligaste är ju att lågan släcks om man tinar snö och det rinner ner vatten längs kastrullen yttersida och droppar ner i brännaren, men då är det ju bara att tända köket direkt igen.

Problemet var ju inte att tända köket igen, problemet var ju att INTE antända ev ångor runt om i snögropen. (OBS inte ängor inuti den täta flaskan, utan fria ångor i snögropen, som uppstått efter att köket slocknat med tillflödetsvredet påslaget).

/Patrik

 

[nermander]

Ja, det skapas ju ångor inne i flaskan, såklart, men hur ska dessa kunna antändas????? De kan ju inte självantända. så länge allt är tätt är det ju inte ett problem.

Statiskt elektricitet när man öppnar flaskan? Visst, har man alltid pumpen på flaskan och aldrig fyller på eller byter flaska är det väl ingen risk där.

Men som sagt var, den stora risken är spill, eller de ångor som hinner spridas innan du hinner tända det slocknade köket igen. Även om köket är varmt så bensinen förångas så tvivlar jag på att du hinner inse att köket slocknat och tända det på nytt på bråkdelen av en sekund.

 

[Still Alive]

Bensin har en väldigt låg flampunkt på ca -40C (flampunkten är gränsen för när ett ämne avger ångor som kan antändas).
(Jämför fotogen/diesel som har en flampunkt på ca +50C, och som måste värmas upp till den temperaturen innan det går att tända på. Det är därför man måste ha en veke eller en kraftig gasbrännare att tända fotogenbränslen).

Om det är varmt ute, säg +15C, så avges så mycket ångor att det väldigt snabbt blir ett förhållande mellan syre och ångor som är ganska svårt att antända. Blandningen blir för "fet".
Om det är -30C avges inte så mycket ångor, och då får du ett brännbart förhållande väldigt enkelt.

Bensin antänds alltså mycket enklare och "aggressivare" ju kallare det blir, och värst blir det strax ovan -40C.
Man märker ganska tydlig skillnad på "foffet" om man tänder på bensin på sommar respektive vinter.

Praktiskt exempel:
Det är -25C och du har skottat upp en vindskyddande liten grop som du tänkt laga mat i. Du släpper ut litet väl mycket bensin att förvärma med. Innan du hinner få fram tändstickan så har du en brännbar blandning i en stor del av gropen, så det blir en något obehaglig upplevelse när du tänder (trots att det gick bra att sitta i en likvärdig grop under sommaren).


En tömd bensinflaska (tömd, men inte avgasad) kan vara helt säker på sommaren, men på vintern kan den explodera.
Om du upplever att det är bränsle kvar i flaskan är det ingen fara, det blir för fet blandning för att det ska kunna brinna i flaskan om det är mer än ett par droppar kvar.

Se till att du inte har några läckage (svårt att se små läckage på bensin eftersom att det dunstar så fort), förvärm med sprit, samt var lite extra försiktig så funkar det även på vintern =)

Fördel med bensin på vintern är att ett olyckligt spill på utrustningen dunstar bort väldigt fort. Spiller man ut fotogen på utrustningen så är det inte fullt så enkelt.
En annan fördel är att bensin alltid funkar. Fotogen kan paraffinera om det är kallt, och det är inte lätt att testa bränslet hemma.

Mycket informativt!!👍👍

 

[Still Alive]

Bensin har en väldigt låg flampunkt på ca -40C (flampunkten är gränsen för när ett ämne avger ångor som kan antändas).
(Jämför fotogen/diesel som har en flampunkt på ca +50C, och som måste värmas upp till den temperaturen innan det går att tända på. Det är därför man måste ha en veke eller en kraftig gasbrännare att tända fotogenbränslen).

Om det är varmt ute, säg +15C, så avges så mycket ångor att det väldigt snabbt blir ett förhållande mellan syre och ångor som är ganska svårt att antända. Blandningen blir för "fet".
Om det är -30C avges inte så mycket ångor, och då får du ett brännbart förhållande väldigt enkelt.

Bensin antänds alltså mycket enklare och "aggressivare" ju kallare det blir, och värst blir det strax ovan -40C.
Man märker ganska tydlig skillnad på "foffet" om man tänder på bensin på sommar respektive vinter.

Praktiskt exempel:
Det är -25C och du har skottat upp en vindskyddande liten grop som du tänkt laga mat i. Du släpper ut litet väl mycket bensin att förvärma med. Innan du hinner få fram tändstickan så har du en brännbar blandning i en stor del av gropen, så det blir en något obehaglig upplevelse när du tänder (trots att det gick bra att sitta i en likvärdig grop under sommaren).


En tömd bensinflaska (tömd, men inte avgasad) kan vara helt säker på sommaren, men på vintern kan den explodera.
Om du upplever att det är bränsle kvar i flaskan är det ingen fara, det blir för fet blandning för att det ska kunna brinna i flaskan om det är mer än ett par droppar kvar.

Se till att du inte har några läckage (svårt att se små läckage på bensin eftersom att det dunstar så fort), förvärm med sprit, samt var lite extra försiktig så funkar det även på vintern =)

Fördel med bensin på vintern är att ett olyckligt spill på utrustningen dunstar bort väldigt fort. Spiller man ut fotogen på utrustningen så är det inte fullt så enkelt.
En annan fördel är att bensin alltid funkar. Fotogen kan paraffinera om det är kallt, och det är inte lätt att testa bränslet hemma.

Om jag förstår det rätt försvinner detta problem om man förvärmer med något annat än bensin?

 

[skogsbaronen]

Om jag förstår det rätt försvinner detta problem om man förvärmer med något annat än bensin?

I friluftsbränsle-sammanhang så är det bensin som beter sig på detta sätt, så ja det kan man säga.

Men återigen. Det krävs ganska speciella omständigheter för att det ska hända något spännande, så jag skulle inte vilja beskriva det som ett problem.
Omvänt så kan speciella omständigheter under en varm sommardag göra bensin väldigt spännande också.

Trådstartaren efterlyste förklaringen till påståendet att bensin är farligare när det är kallt, och jag lämnade vad jag tror är bakgrunden. Jag tycker inte att det blir farligt till den grad att man ska kalla det farligt (bortsett från att brännbara vätskor är farliga).

Summa summarum tycker jag bensin är det absolut bästa bränslevalet i MF-brännare, sommar som vinter.

 

[dmitrij]

Jag vill minnas att jag ibland läst i trådar (hittar dem dock inte just nu av någon anledning) att riskerna med bensin som bränsle till MF-kök ökar vid sträng kyla. Är det någon som kan förklara igen vad det beror på eller som kan hänvisa till någon tråd där detta redan har diskuterats? Är det risk för större flammor eller antändning av ansamlade ångor vid förvärmning? Är det risk för självantändning från statiska urladdningar och är det i så fall risk att det sker i sluten halvtom flaska eller är det t.ex. vid påfyllning av flaskor och dyl.?

Jag använder själv alkylatbensin i ett Optimus Polaris vintertid och tycker att det har fungerar smidigt och bra. Jag vill dock gärna öka mina kunskaper för att på så sätt förhoppningsvis kunna minimera riskerna. Eller kanske till och med bli övertalad att övergå till fotogen, vem vet. 🔥

Förvånande många teoretiker och brukare som har så mycket olika erfarenhet. Jag körde på bensin i -25 i många år utan några besvär. Men man gör det inte i blåst som några säger. Och helst två små uppvärmningar än en stor.

 

[Still Alive]

Förvånande många teoretiker och brukare som har så mycket olika erfarenhet. Jag körde på bensin i -25 i många år utan några besvär. Men man gör det inte i blåst som några säger. Och helst två små uppvärmningar än en stor.

Men mellan uppvärmningarna måste du väl låta köket svalna något? I annat förångas bensinen du släpper fram till förvärmningen i stället för att sugas upp av veken?

 

[joru]

Ett sätt att undvika bensinspill är att förvärma med t-röd. Fast då är steget kort till fotogen som också förvärms med t-röd men i övrigt är stabilare.

//J