J***ar vilken rolig tråd!! Den väcker verkligen starka känslor.
Det som bestämmer vad som är rätt och fel är bara ens egen moral. (vilket flera varit inne på) Jag har sedan länge erkänner för mig själv att jag vänder och vrider på min moral för att den ska passa mina intressen och syften. Moralen är ju som en billig lavalampa, den förändras hela tiden. Jag har själv ofta en dubbelmoral i frågor.
Det går bara att säga "du har fel enligt min moral och mina intressen".
Jag fiskar och mördar insekter hej vilt. Sen helt plötsligt säger min lilla moral, "stop! Nu låter du firren simma iväg och bli större. Förstå vad mumsig den blir om några år." Fortfarande böjer jag moralen efter mina intressen.
Sen är det så roligt att dra saker till sin spets, vilket är vanligt i sådana här diskussioner.. Titta en liten kisse, tjhopp!! En välriktad utspark över mjukdelarna på kissemissen. Haha! Nu kryper den sakta framåt.. Vi petar på den för att få den att fly igen, tjhopp!! En spark till!! Tjojo, nu har vi roligt!!....... Eftersom jag sätter mig över katten i näringskedjan så måste det vara ok, för katten lekte precis med en mus på samma sätt. Utan att äta upp den....
Bara för att förtydliga så sparkar jag inte på katter.
Så länge man inför sig själv kan rättfärdiga sina handlingar så är de moraliskt riktiga, eftersom man själv böjer sin moral.. Så moral hit och moral dit.. Jag tror att (om man någonsin hittar det hos människan) sunt förnuft är det som gäller i samverkan med naturen. "Han" får fiska, "han" får vara vegan, vi struntar att skräpa ner och fortsätter ist att ha kommentarer på andras bristande moral!
Nu orkar jag inte läsa igenom inlägget innan det postas, blir roligare så...