Att lära sig av dödsolyckor på is

Efter mycket sökande har jag hittat ett sätt som kan funka om man är ensam räddare. Det som behövs är en lång gren som inte enkelt går av. Jag vet inte om det funkar jättebra eller enkelt, men har pratat med min Crast Test Karin o hon e med på att pröva igen.
Om man är två finns ett sätt som kan funka om man har rep, och då slipper man även gå ner i vattnet. Ett ganska långt rep krävs, kanske 15 m minst.
 
Här är en lista på möjliga orsaker till olyckor. Fyll gärna på med flera. Att försöka få fram statistik över olycksorsaker är trådens huvudfråga.

Den förolyckade:

Satsade allt på att inte gå igenom isen (var ej förberedd för att ta sig upp).
- Misslyckades p.g.a. ovanlig is-företeelse som bestod av...
- Misslyckades p.g.a. betydande risktagande av okunnighet eller temperament.

Räknade med att kunna ta sig upp med eller utan isdubbar.
- Misslyckades p.g.a. dålig fysik av ålder eller kroppsbyggnad.
- Misslyckades p.g.a. bristande is.
- Misslyckades p.g.a. avsaknad av handskar eller isdubbar.
- Misslyckades p.g.a. tung vattenfylld klädsel/utrustning så som t.ex. flytoverall.

Räknade med att bli uppdragen av sällskapet.
- Misslyckades p.g.a. alla i sällskapet gick igenom isen.
- Misslyckades p.g.a. sällskapet saknade lina.
- Misslyckades p.g.a. sällskapet saknade tillräcklig fysik.
- Misslyckades p.g.a. annan omständighet som var…

Övriga orsaker.
- Misslyckades med att ta sig upp ur vaken p.g.a. skada vid fall.
- Misslyckades med att hantera köld/vatten-chocken.
- Misslyckades med att hålla huvudet ovanför vattenytan.
- Frös ihjäl efter att ha tagit sig upp.



Frågan om räddningstjänsten gavs en rimlig chans att ingripa efter att alla ordinarie säkerhetsåtgärder misslyckats är av intresse för att förstå olyckorna. Följande punkter handlar om vilka förutsättningar räddningstjänsten gavs, och om det hjälpte.

- Inga förberedelser hade gjorts för att kunna larma från vaken.
- Larmning från vaken misslyckades trots förberedelser.
- Man räknade med att sällskapet skulle larma, men den/de gick igenom isen.
- Larmning skedde för sent därför att man ville undvika larm.
- Larmning fungerade, men man drunknade.
- Larmning fungerade, men man frös ihjäl.

Tiden det tog för räddningstjänsten att komma fram är av intresse.
 
Senast ändrad:
Fyller på med ett par omständigheter som kan ha varit avgörande i verkliga dödsfall jag känner till lite om.

Misslyckades p g a hyperventilation / kallsup sjönk omedelbart.

Var ej inom en linlängd till kamraten som också hamnade i vak och inte kunde bistå.

Försökte rädda person eller hund plurrade under insatsen och dog.

Kombinationer av många faktorer har säkert betydelse i många fall.

En sån kombination skulle t ex kunna vara fick en hjärtinfarkt i samband med plurr.

Thure
 
Relativt vanligt är att fordon är inblandade. Där kan antagligen farten innebära större trauma.
Fyrhjulingar och snöskotrar går inte sällan genom isen.

Thure
 
I fallet med de 4 männen som omkom föregående månad verkar minst ena parten haft svårigheter att hantera livbojen. Vi vet inte exakt vad som hände, men att dra upp någon ur en isvak utan bra fäste är svårt. Dvs skridskor eller stadiga broddar ökar chansen att orka dra upp en person. De som försökte rädda hade troligtvis vanliga skor.

Likaså är det inte helt enkelt att hantera en livboj i en isvak. Livbojen är i första hand avsedd att träs över huvudet och axlar, vilket kan vara omöjligt med tjocka kläder. Nerkyld och utmattad är det svårt att hålla sig fast i en livboj för att dras upp på isen. Livräddningslina fungerar bättre på is.
 
Någon i långfärdsskridskoföreningen berättade för kanske 20 år sedan att han hade dragit upp en person med sin räddningslina som plurrat på Västeråsfjärden (stadsnära). Det var jobbigt att dra upp den personen för han som plurrat hade en dryckesflaska (modell sirapsflaska) i en framficka på sin jacka. Så om jag minns rätt så blev det ”stopp” när flaskan skulle över iskanten.

Lärdom om inte förr. Ha inga ”stora” saker i framfickorna.

Och kom ihåg att bilnycklar med elektronik tål inte en plurrning. plurrning Bilnycklar med elektronik kräver vattentät förvaring precis som en mobiltelefon.

/Per
 
Tack för flera nya infallsvinklar ovan, bara att fylla på med mera.

(När det gäller bilnyckeln brukar jag sällan ta med mig den i fält. Att ha en reservnyckel gömd i bilen, helst på ett sätt så att den går att komma åt utifrån kan också vara en bra idé om man är långt hemifrån.)


Här följer ren spekulation på begäran:
Två personer i tråden undrade vad jag tror är de vanligaste olycksorsakerna. Jag vet inte, det var därför jag startade tråden. Skulle jag vara tvungen att gissa skulle det bli: Dålig fysik p.g.a. ålder samt is som brister vid uppgång, en orsak åt gången eller båda två samtidigt.

Jag tycker det är ”busenkelt” att ta sig upp om isen inte brister längre sträcka. Är därför lite förvånad över en del olyckor. En sak att undersöka är om tung vattenfylld klädsel/utrustning kan vara en bidragande olycksorsak för de som har lite sämre fysik, så som t.ex. flytoverall.

Skulle t.ex. is som brister lång sträcka vid uppgångsförsök vara en vanlig olycksorsak kan man varna för det. Sådan is signalerar ofta i förväg. Berätta om undantagen.
 
Tack för flera nya infallsvinklar ovan, bara att fylla på med mera.

(När det gäller bilnyckeln brukar jag sällan ta med mig den i fält. Att ha en reservnyckel gömd i bilen, helst på ett sätt så att den går att komma åt utifrån kan också vara en bra idé om man är långt hemifrån.)


Här följer ren spekulation på begäran:
Två personer i tråden undrade vad jag tror är de vanligaste olycksorsakerna. Jag vet inte, det var därför jag startade tråden. Skulle jag vara tvungen att gissa skulle det bli: Dålig fysik p.g.a. ålder samt is som brister vid uppgång, en orsak åt gången eller båda två samtidigt.

Jag tycker det är ”busenkelt” att ta sig upp om isen inte brister längre sträcka. Är därför lite förvånad över en del olyckor. En sak att undersöka är om tung vattenfylld klädsel/utrustning kan vara en bidragande olycksorsak för de som har lite sämre fysik, så som t.ex. flytoverall.

Skulle t.ex. is som brister lång sträcka vid uppgångsförsök vara en vanlig olycksorsak kan man varna för det. Sådan is signalerar ofta i förväg. Berätta om undantagen.

En flytoverall brode väl inte dra ner någon, snarare tvärtom, den ska man väl flyta i.
Däremot kan jag tänka att en tjock skoteroverall, vars huvuduppgift är att värma, kan bli tung om man badar den.

/Patrik
 
Tango: Här är första länken jag hittade vid en snabb sökning om problematiken med flytoveraller, samma länk som i inlägg nr 63: http://www.livetombord.se/praktisktbatagande/artiklar/artiklar/20100218/falsk-sakerhet/
Ett citat från den länkade texten: "Overallerna suger också åt sig mycket vatten och gör att det blir tungt att simma och röra sig. Ännu tyngre blir det att ta sig upp i en båt eller på en våt klipphäll."

Jag har inte svårt att förstå hur en sådan overall skulle kunna bli vattenfylld och allt vatten samlas i nederdelen när man försöker ta sig över iskanten. Det vattnet måste då lyftas upp om man inte ger det tid att succesivt rinna ut.

Jag har inte haft tillgång till någon flytoverall och kan därför inte testa själv. Jag överlåter frågan till andra som kan testa själva eller leta bland andras erfarenheter. Hoppas vi får mer klarhet i detta.
 
En obducent i bekantskapskretsen (både långfärdsskridsko åkare och havskajakpaddlare) skilde i sin yrkesroll på dödsfall genom drunkning (nog vatten i lungorna) och ihjälfrysning.
Svenska livräddningssällskapet verkar kalla alla dödsfall som skett på isar och i vatten för drunkning även då personer kommit upp ur vattnet men avlidet på grund av kraftig nerkylning.
Relativt vanligt är att fordon är inblandade. Där kan antagligen farten innebära större trauma.
Fyrhjulingar och snöskotrar går inte sällan genom isen.

Thure
Några km från där jag bor var det en bilist som härom kvällen som tydligen tyckte det var bra ide’ att köra bil på isen som redan var dödsskallemärkt även för skridsko och gående



Visserligen överlevde dom och klarade sig utan sjukhusvård. Men det blev nog en dyr läxa. Bilen är nog färdig för att transporters till bilskroten och bärgningen kostade nog en hel del pengar.

https://www.vlt.se/artikel/nattens-...veckling-pa-vaster-raddningstjansten-larmades (sidan kan vara lösenordsskyddas. Mittmedia)

/Per
 
Här är en undersökning av hur många svenskar som vistas på naturisar, och vilken säkerhetsutrustning de har med sig. Beställd av Sjöfartsverket hösten år 2021.

Kort sammanfattning:
60 % av de tillfrågade vistas någon gång på naturis under vinterhalvåret.
15 % avstår på grund av rädsla.

Andel av dessa som tar med sig olika sorters säkerhetsutrustning/åtgärder:
Mobiltelefon: 87 %
Sällskap: 64 %
Isdubbar: 23 %
Ispik: 11 %
Räddningslina: 6 %
Flytväst/flythjälp: 4 %

Länk till Sjöfartsverkets text:
https://www.sjofartsverket.se/sv/om...heter/viktig-utrustning-gloms-bort-pa-isarna/
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg