Ammerån och dess natur hotas.

Dålig härskarteknik när du inte har något att komma med längre.
Förklara istället varför du så gärna vill bo under ett vindkraftverk, du skrev ju i tråden att du inte kunde förstå varför det skulle vara någon nackdel.

Du började, igen, med att ge dåliga namn till alla som bor fel. det leder ingenstans. Och jag bor inte under ett verk nej, men det beror på att flygen till Arlanda skulle krocka med det. De där som kommer var 90:e sekund då livet är normalt, som gör att man får höja rösten då man pratar i telefon då ett plan passerar
 
Du började, igen, med att ge dåliga namn till alla som bor fel. det leder ingenstans. Och jag bor inte under ett verk nej, men det beror på att flygen till Arlanda skulle krocka med det. De där som kommer var 90:e sekund då livet är normalt, som gör att man får höja rösten då man pratar i telefon då ett plan passerar
Ok du bor alltså under en helvetisk flygplats.
Du borde väl då förstå om någon? Eller vill du sprida ditt elände?

Det jag skrev var mycket riktigt riktat mot alla som stödjer vindkraft och bor i en storstad.
 
Ok du bor alltså under en helvetisk flygplats.
Du borde väl då förstå om någon? Eller vill du sprida ditt elände?

nä, vill bara påpeka att allt är inte så enkelt som man kan tro. det finns olika störningar på olika platser. Jag vill ingenting med vindkraftverken, har inte uttalat mig för eller emot just placeringen i Ammerån. Vet för lite om det, och för lite om de som bor där. Jag har respekt för deras åsikter, men vet inte om de är rätt eller fel. Jag har inte alla svar
 
Om man zoomar inte lite i söder så ser man att varje symbol representerar 1-4 kraftverk.
I Norrland så är det parker med hundratals stycken på samma plats.

Tänk om vi skulle leka med tanken på hur många personer som ”drabbas” av att bo i närheten av ett vindkraftverk, det är ju lite grann det du far efter... Om man skulle sätta upp ett vindkraftverk på, låt oss säga Södermalm (130 000 invånare 2018). Södermalm är <4,5km långt och det innebär att det enda vindkraftverket skulle bli dominant i landskapsbilden enligt länsstyelsens rapport (Länk, sidan 33). Det innebär alltså att 130 000 skulle ”drabbas” av ett vindkraftverk. Dessutom tillkommer ett säkerhetsavstånd på >1000 (sidan 48), vilket skulle göra nästan hälften av de 130 000 bostadslösa.

Lite krasst sett, är det då inte bättre att sätta upp vindkraftverk där få bor? Och att sätta upp flera på samma plats är ju att bespara andra lidande...

Men det är ju som med sjukdomar och statistik; risken att drabbas av cancer är 1% per år (källa) men för den som drabbas av cancer är det 100%...

Förresten, vad förespråkar du för energiframställningsmetod?
 
KaptenKrok kom med en intressant synpunkt i anslutning till den bild som representerade etableringar. Det säger en del om omfattningen.

Till frågan om hur vi ser på detta så tolkar jag att det här finns en slags förståelse för dessa ingrepp i naturen. Även om det ”kostar på”.

Om jag ställer frågan hypotetiskt, är det ett pris vi är villig att betala även om den favoritplats vi brukar återkomma till i naturen blir kraftigt omvandlad till att husera en ”park” som det beskrivs av intressenterna.

Om vi kokar ner själva betraktelsen utan att för den skull ogilla vindkraft som sådan.
Inte på ”min bakgård” som det heter på svenska men om vi förflyttar oss till den natur vi vill värna om och gärna återkommer till. Är det lika lätt att undfly ett svar på en sådan betraktelse? Är det så att dessa arialer måste offras trots det pris det har?

Det här är vad jag är nyfiken på hur deltagare i landets största forum för friluftsintresserade ser på saken. Inte teknikaliteter, energislag, politik etc. Jag är nämligen inte säker på att många av det här forumets deltagare är speciellt intresserad av frågan och det har ju inledningsvis redan utryckts här.

Personligen efterlyser jag en bredare och sansad debatt rent allmänt i samhället kring vad som sker. Det minsta är ju att människor informeras.

Det här inlägget är också föranlett av ett genuint fiskeintresse, naturintresse och givetvis friluftsintresse.
Här på Utsidan har jag träffat många bra människor som gett varandra goda tips och erfarenheter kring utrustning och annat och det är fantastiskt. Men för mig så kommer värnandet av själva naturen i naturupplevelsen främst.
Spelar ingen roll vad bra grejor jag släpar med mig ut om friluftslivets kärna blir förstörd.

Det är det jag skulle vilja få mer synpunkter på. Om jag inte är för besvärlig...😊
 
Du är inte för besvärlig! Självklart förstör ett vindkraftverk ”mitt i det hela” upplevelsen av friluftsliv! Man är ju där för att komma undan från civilisationen. Att då ständigt ha ett brusande snurrande vindkraftverk förstör ju allting. Då struntar man nog i att ta sig dit. Jag raljerade lite om att bygga vindkraftverk på Södermalm...självklart vill ingen ha ett kraftverk, av något slag, som granne. Och jag skulle bli tokig om mitt favoritfjällställe plötsligt huserade en gigantisk propeller. ”Aldrig mer” skulle jag tänka och vandra därifrån. Jag förstår upprördheten hos ortsborna.

Finns det inget ställe i Sverige där det blåser och inga bor? För det räknas nog av många som viktigare. Att inte behöva bo vid ett kraftverk där man dagligen påverkas. Friluftsliv kommer tyvärr långt ner på skalan över ”viktiga saker”. Se bara på hur man bygger bort grönområden i städer.

Problemet ska tas på allvar. Det är dock besvärligt när sådana här sansade diskussioner spårar ut med ”vi och dem” och att man skyller på andra/storstadsbor/miljömuppar//trädkramare/SUV-ägare osv osv.

Jag tror att vi (med största sannolikhet) alla här håller med om att friluftslivet måste värnas! Frågan är till vilken kostnad för ”det dagliga livet”? Hur mycket är vi beredda att avstå ifrån i vår vardag för att få ha ett vettigt friluftsliv? Och nu har jag absolut inget faktabelägg men jag tror att många av oss här skulle kunna avstå från mycket. Som du skriver, en bredare debatt skulle behövas, men hur ska man få folk att bry sig om det som inte är på ”min bakgård”?
 
När jag vistas i naturen vill jag se träd eller kalfjäll eller annat som hör till naturen inte något konstgjort som vindsnurror eller vattenkraftsdammar. Tycker att vindsnurran och dammen i Sourva ser för j-ligt ut. Fördelen med dammar är att man inte ser dem på håll. Tittar på hus och ratar automatiskt ställen där man ser eller kommer att se vindsnurror. Angående Ammer förstår jag om folk vill flytta. Några mil österut nordväst om Liden byggdes ett stort område för några år sedan, där hade jag en bekant som bodde. De var tvungna att flytta då de har en son som har en utvecklingsstörning. Han reagerade väldigt kraftigt mot ljudet m.m. Hur reagerar då djuren?
 
Tänk om vi skulle leka med tanken på hur många personer som ”drabbas” av att bo i närheten av ett vindkraftverk, det är ju lite grann det du far efter... Om man skulle sätta upp ett vindkraftverk på, låt oss säga Södermalm (130 000 invånare 2018). Södermalm är <4,5km långt och det innebär att det enda vindkraftverket skulle bli dominant i landskapsbilden enligt länsstyelsens rapport (Länk, sidan 33). Det innebär alltså att 130 000 skulle ”drabbas” av ett vindkraftverk. Dessutom tillkommer ett säkerhetsavstånd på >1000 (sidan 48), vilket skulle göra nästan hälften av de 130 000 bostadslösa.

Lite krasst sett, är det då inte bättre att sätta upp vindkraftverk där få bor? Och att sätta upp flera på samma plats är ju att bespara andra lidande...

Men det är ju som med sjukdomar och statistik; risken att drabbas av cancer är 1% per år (källa) men för den som drabbas av cancer är det 100%...

Förresten, vad förespråkar du för energiframställningsmetod?
Jag menar att 90% av alla vindkraftverk bör rivas. Ingen varken djur eller människa eller träd för den delen ska behöva utsättas.
Istället förespråkar jag miljövänlig kärnkraft. Thoriumreaktorer vore perfekt för dom kan inte orsaka en härdsmälta och avfallet är säkert och så kan man inte göra vapen av det.

Thoriumreaktor är framtidens kärnkraft och vi borde istället för att förstöra naturen med vindsnurror forska och utveckla på denna alternativa säkra kärnkraft.

Lägger in en länk för dom som är nyfiken på vad jag pratar om.
 
Senast ändrad:
I vinter var det elbrist i landet pga att kraftverken stod stilla och priserna sköt i taket och vi var tvungna att importera kolkraftsel från utlandet.

Just det där hör jag ofta, och äntligen bestämde jag mig för att gräva fram lite siffror. Statistiken för februari finns tydligen inte ännu, men i januari var det såhär:

* I januari importerade vi el under 124 av januaris totalt 744 timmar, fördelat på 13 dygn med antal importtimmar mellan 3 och 15.

* Vi importerade under januari 66,6 GWh

* Av den totala importen, alltså bruttoimporten, kom 78% från Norge (Kolkraftsel?)

* Under januari exporterade vi netto 1 184 GWh

Källa: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
 
Just det där hör jag ofta, och äntligen bestämde jag mig för att gräva fram lite siffror. Statistiken för februari finns tydligen inte ännu, men i januari var det såhär:

* I januari importerade vi el under 124 av januaris totalt 744 timmar, fördelat på 13 dygn med antal importtimmar mellan 3 och 15.

* Vi importerade under januari 66,6 GWh

* Av den totala importen, alltså bruttoimporten, kom 78% från Norge (Kolkraftsel?)

* Under januari exporterade vi netto 1 184 GWh

Källa: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/

Fast man måste ju kolla lite närmare på siffrorna. Vi kan ju faktiskt ha både överskott i vissa elområden, ex elområde 1 längst i norr där det finns överskott på stabil elkraft och underskott i elområde 4 längst ner i söder, vilket ju medfört stundtals skyhöga elpriser och att fossileldad nödkraft måste dras igång för att undvika bortkoppling.

Ett problem när man ersätter stabil kärnkraft med intermittenta källor är ju att man får ett mer såbart system. Kärnkraften har t ex en tillgänglighet på 90% (enligt siffror från SVK) vid de timmar då förbrukningen är som högst. Vindkraft bara 9% samma tid. Sol 0% under topplasttimmen.

I framtiden så finns det väl lite som tyder på att vi behöver mindre elström. I norr kommer mycket av den stabila kapaciteten att ätas upp av LKAB, stålverkssatsningen i Boden, serverhallar, batterifabriken i Skellefteå osv.

Instabiliteten i kraftnätet är ju något som SVK själva konkluderar i denna rapport:

Analysen som beskriver importbehovet under kommande vinter visar att den svenska kraftbalansen försämras. Enligt prognosen för topplasttimmen – den timmen då förbrukningen är som störst – får Sverige ett underskott på 1 700 MW vid en normalvinter och 2 900 MW vid en tioårsvinter (fotnot). Vintern som just har passerats var ovanligt mild och därför blev inte effektsituationen speciellt ansträngd.

– Rapporten visar alltså att Sverige är beroende av import, men när våra grannländer samtidigt har en ansträngd effektsituation kan importmöjligheterna vara begränsade, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Den probabilistiska metoden indikerar att södra Sverige – elområdena 3 och 4 – riskerar att under en normalvinter få ett elunderskott, medräknat den import som finns tillgänglig, långt under en timme.


Frågan är hur vi i förlängningen kommer ersätta den regleringskraft som vi förlorar i och med att vi lägger ner kärnkraften? Detta är ju något som SVK också tar upp i slutsatsen till ovan länkad rapport.

Nedläggning av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till en ökad risk för effektbrist. Därtill blir systemet mer svårplanerat då variationerna i tillgänglig effekt ökar med en större andel väderberoende produktion, och driftprognoser blir mer osäkra. Det är dessutom alltmer sannolikt att flera länder har ansträngd effektsituation samtidigt om vädret är kallt och vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område samtidigt. Då blir importmöjligheterna för Sverige begränsade.

Min egen slutsats är att vi just nu genomför stora förändringar, utan att ha helt färdiga lösningar för hur vi i framtiden kommer hantera ett ökat energibehov i kombination med ett mer instabilt system med lägre andel reglerkraft och högre andel intermittenta källor och personligen tror jag att vi begår stora misstag.
 
Fast man måste ju kolla lite närmare på siffrorna. Vi kan ju faktiskt ha både överskott i vissa elområden, ex elområde 1 längst i norr där det finns överskott på stabil elkraft och underskott i elområde 4 längst ner i söder, vilket ju medfört stundtals skyhöga elpriser och att fossileldad nödkraft måste dras igång för att undvika bortkoppling.

Ett problem när man ersätter stabil kärnkraft med intermittenta källor är ju att man får ett mer såbart system. Kärnkraften har t ex en tillgänglighet på 90% (enligt siffror från SVK) vid de timmar då förbrukningen är som högst. Vindkraft bara 9% samma tid. Sol 0% under topplasttimmen.

I framtiden så finns det väl lite som tyder på att vi behöver mindre elström. I norr kommer mycket av den stabila kapaciteten att ätas upp av LKAB, stålverkssatsningen i Boden, serverhallar, batterifabriken i Skellefteå osv.

Instabiliteten i kraftnätet är ju något som SVK själva konkluderar i denna rapport:

Analysen som beskriver importbehovet under kommande vinter visar att den svenska kraftbalansen försämras. Enligt prognosen för topplasttimmen – den timmen då förbrukningen är som störst – får Sverige ett underskott på 1 700 MW vid en normalvinter och 2 900 MW vid en tioårsvinter (fotnot). Vintern som just har passerats var ovanligt mild och därför blev inte effektsituationen speciellt ansträngd.

– Rapporten visar alltså att Sverige är beroende av import, men när våra grannländer samtidigt har en ansträngd effektsituation kan importmöjligheterna vara begränsade, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Den probabilistiska metoden indikerar att södra Sverige – elområdena 3 och 4 – riskerar att under en normalvinter få ett elunderskott, medräknat den import som finns tillgänglig, långt under en timme.


Frågan är hur vi i förlängningen kommer ersätta den regleringskraft som vi förlorar i och med att vi lägger ner kärnkraften? Detta är ju något som SVK också tar upp i slutsatsen till ovan länkad rapport.

Nedläggning av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till en ökad risk för effektbrist. Därtill blir systemet mer svårplanerat då variationerna i tillgänglig effekt ökar med en större andel väderberoende produktion, och driftprognoser blir mer osäkra. Det är dessutom alltmer sannolikt att flera länder har ansträngd effektsituation samtidigt om vädret är kallt och vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område samtidigt. Då blir importmöjligheterna för Sverige begränsade.

Min egen slutsats är att vi just nu genomför stora förändringar, utan att ha helt färdiga lösningar för hur vi i framtiden kommer hantera ett ökat energibehov i kombination med ett mer instabilt system med lägre andel reglerkraft och högre andel intermittenta källor och personligen tror jag att vi begår stora misstag.

Jovisst, men det jag tog fram siffror på var endast över hur mycket vi de facto importerade i januari, och från vilka länder, eftersom jag ofta hör just påståendet att vi såfort det blir kallt tvingas importera stora mängder kolkraftsel från kontinenten. Överföringskapaciteten är en annan fråga.

Har du siffror på hur mycket vår egen fossileldade nödkraft producerade under januari?
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Tarfala Skeingesjön och dess abborrar Fiske 4

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg