Fast man måste ju kolla lite närmare på siffrorna. Vi kan ju faktiskt ha både överskott i vissa elområden, ex elområde 1 längst i norr där det finns överskott på stabil elkraft och underskott i elområde 4 längst ner i söder, vilket ju medfört stundtals skyhöga elpriser och att fossileldad nödkraft måste dras igång för att undvika bortkoppling.
Ett problem när man ersätter stabil kärnkraft med intermittenta källor är ju att man får ett mer såbart system. Kärnkraften har t ex en tillgänglighet på 90% (enligt siffror från SVK) vid de timmar då förbrukningen är som högst. Vindkraft bara 9% samma tid. Sol 0% under topplasttimmen.
I framtiden så finns det väl lite som tyder på att vi behöver mindre elström. I norr kommer mycket av den stabila kapaciteten att ätas upp av LKAB, stålverkssatsningen i Boden, serverhallar, batterifabriken i Skellefteå osv.
Instabiliteten i kraftnätet är ju något som SVK själva konkluderar i denna rapport:
Analysen som beskriver importbehovet under kommande vinter visar att den svenska kraftbalansen försämras. Enligt prognosen för topplasttimmen – den timmen då förbrukningen är som störst – får Sverige ett underskott på 1 700 MW vid en normalvinter och 2 900 MW vid en tioårsvinter (fotnot). Vintern som just har passerats var ovanligt mild och därför blev inte effektsituationen speciellt ansträngd.
– Rapporten visar alltså att Sverige är beroende av import, men när våra grannländer samtidigt har en ansträngd effektsituation kan importmöjligheterna vara begränsade, säger Lotta Medelius-Bredhe.
Den probabilistiska metoden indikerar att södra Sverige – elområdena 3 och 4 – riskerar att under en normalvinter få ett elunderskott, medräknat den import som finns tillgänglig, långt under en timme.
Frågan är hur vi i förlängningen kommer ersätta den regleringskraft som vi förlorar i och med att vi lägger ner kärnkraften? Detta är ju något som SVK också tar upp i slutsatsen till ovan länkad rapport.
Nedläggning av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till en ökad risk för effektbrist. Därtill blir systemet mer svårplanerat då variationerna i tillgänglig effekt ökar med en större andel väderberoende produktion, och driftprognoser blir mer osäkra. Det är dessutom alltmer sannolikt att flera länder har ansträngd effektsituation samtidigt om vädret är kallt och vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område samtidigt. Då blir importmöjligheterna för Sverige begränsade.
Min egen slutsats är att vi just nu genomför stora förändringar, utan att ha helt färdiga lösningar för hur vi i framtiden kommer hantera ett ökat energibehov i kombination med ett mer instabilt system med lägre andel reglerkraft och högre andel intermittenta källor och personligen tror jag att vi begår stora misstag.