Helt riktigt, men det du glömmer är att de allra flesta bildsköna skogar har de strukturer och de substrat som krävs för att härbärgera de arter som vi vill skydda.
Rekreationsskogar är ofta skapade för att se ståtliga ut ("pelarsal" med god sikt så att man inte ska behöva oroa sig för fula gubbar), men har egentligen inga strukturer som är bra för mångfalden.
Just därför har pelarsalar som NO/NS vissa fördelar för skogsägaren - åtminstone så länge vi har dagens skeva naturvårdspolitik.
Den dag som det finns en seriös och stabil marknad för skogsägaren för att skapa biologisk mångfald, den dagen kommer det också att skapas mycket biologisk mångfald i skogen.
Dagens komet-program är för visso ett steg i rätt riktning, men på tok för dåligt betalt.
Jag har inte heller påstått annat. Det jag ville påpeka var att du påstod att skogen frodas oavsett hur hårt den brukas. Det är visserligen sant, men då pratar vi enbart om biomassa och inte om för mångfalden bra biomassa.
Man kan inte dra en sådan linje. Det är en ganska stor skillnad på en plöjd granåker och en gransumpskog. Bägge kan vara kultur men granåkern hyser sällan någon mångfald.
Kultur, d.v.s. aktiv skogsskötsel, kan definitivt skapa biologisk mångfald. Det beror helt och hållet på vad markägaren vill skapa på sin mark.
Det som skapar mångfald i naturen är dynamiken (alltså störningar och förändring), inte status quo i 500 år. Stormar, skogsbränder, betande djur, skadeinsekter, väderskiftningar etc. åstadkommer dessa förändringar i naturen.
Människan + maskiner åstadkommer idag dessa förändringar i kulturen.
Skogar som
inte utsätts för kontinuerliga störningar tenderar till att bli ganska artfattiga. Det gäller både gransumpskogar och granåkrar.
"Tills vidare".
Det är där problemet ligger. Staten har alltså ingen garanti för att skogen i fråga verkligen får stå. Natur som avsätts är en framtidsinvestering som aldrig mer skall brukas med ekonomiska intressen.
Det spelar ingen roll om du sätter no/ns på ett bestånd som ändå kommer avverkas efter 50 år.
Du har då 50 år, d.v.s. 1-2 generationers arbetsliv. Inte att förakta, då det kan skapas mycket naturvård i skogen på 50 år. Sedan kan man påbörja naturvård på nya områden.
Men med dagens skeva naturvårdspolitik innebär 50 års frivillig "fridlysning" att virkesförrådet ofta konfiskeras för all framtid, vilket är särskilt kännbart för skogsägaren. Vi talar ju om den skog, som regel står på tur för att slutavverkas och således ska finansiera övrig skogsvård. Rent ekonomiskt är det ju mycket lättare för skogsägaren att avsätta en föryngringsyta till 50 års naturvård än en slutavverkningsmogen skog... Detta eftersom en föryngringsyta oftast bara genererar kostnader i 30-40 år framåt i tiden.
Sedan kan det vara bra i naturvårdsdebatten att ha koll på vad markägarna nyttjade skogen till för 150-200 år sedan. Då var det inte virkesproduktionen det primära, utan snarare skogsbete åt kreaturen. Således sköttes skogen då för att optimera foderproduktionen (till kreaturen) och inte virkesproduktionen.
Givetvis sänks produktionen i nästa generation om det står träd kvar. Att du finner det som ett incitament för att inte lämna evighetsträd visar att du enbart är intresserad utav den ekonomiska biten.
Tja, när det väl kommer till kritan, så är vi nog alla mycket intresserade av vår egen ekonomi. De som, mot förmodan,
inte är intresserad av sin egen ekonomi, kan ju med fördel meddela detta till sin arbetsgivare inför kommande löneförhandlingar, till sin bank inför stundande låneförhandlingar och så vidare.
Evighetsträden är inte heller ifrågasatta. Det där är klassisk smutskastning av naturvård som förekommer i vissa tidskrifter. Deras nytta på hygget är liten, men själva syftet med dem är att det ska finnas ett antal riktigt gamla träd när det nya skogen har vuxit upp. Träd som kan hysa flertalet insekter, lavar, svampar, fåglar, etc.
Tja, jag ifrågasätter dem av bl.a. ekonomiska skäl...
Dessutom ska man ha i minne att mikroklimaten för "övervintrade svampar och lavar" blir ju helt annorlunda på enstaka evighetsträd än i ett slutavverkningsmoget bestånd. Det blir förmodligen andra arter som trivs på evighetsträden än när de stod i ett slutavverkningsmoget bestånd. Således finns det ytterligare anledning till att ifrågasätta eventuell biologisk nytta med s.k. evighetsträd.
Återigen.
En hord bärplockare som passerar din mark en gång om året skadar inte din skog. De kan störa jakten, irritera dig (och mig), men de skadar inte skogen.
Att de, som i år, bygger upp läger i skogen och tar ned träd för ved kan man inte räkna till annat än ett dystert undantag.
Tja, horden med bärplockare ställer ofta till med stora skador på ungskog, samt även ge betydande skador med åtföljande kvalitetsnedsättningar (med sämre betalning som följd) på äldre skog. Något som skogsägarna sannerligen inte ska behöva tåla.
Om nu horderna med bärplockarna inte skadade skogen, så skulle problemet knappast nämnas över huvud taget. Nu blir det istället spaltkilometrar om det varje år.
/Niklas