En sak till om doping och hög höjd: I någon tråd nämner David vad han har i medicinväskan på expeditioner. Ungefär hälften av preparaten var dopingklassade (jag hade en några år gammal lista så det kan vara annorlunda nu). Är medlen till för att förbättra prestationsförmågan är det inte OK i mina ögon men naturligt vis är det en annan fråga med medicinskt betingad användning. Hur ser man på ett preparat som minskar risken för höghöjdsjuka men samtidigt ökar prestationsförmågan?
Pa en expedition har medlemmarna ansvar for alla barare och alla andra som jobbar for/med expeditionen. Dvs drabbas nagon av de narmare 85 personerna (5 pers i exp plus LO, Kock, Kokshjalp, guide) som fardas under 7 dagar upp till 5200 meter sa galler det att ha resursser att klara allt frn snoblindhet till magsjuka till hojdsjuka etc. I mitt med kit har jag foljande (mellan tummen och pekfingret)
Hojdsjuka: Celestene, Diamox, Dex, Prednison, Asperin, Adalat, Viagra,
Andning/vent: Symbricort, Ventolin, Serivent, Seritid
etc etc etc
Inget av detta anvands for att forhoja prestationen utan enbart i syfte att bota sjuka.
Nu senast i Nepal gick vi fran 3800m till 5000 meter pa en dag utan att ha sovit over 3400m. Jag at 250 mg Diamox da jag kande mig trott och lite yrslig pa kvallen. Natt 2 kande jag mig bra och tog inget annat en asperin.
@ all
Allt som tas i direkt syfte att hoja prestationen ar att betrakta som doping. Inkl O2. Hur detta ska hanteras for andra lista ut. Det ar dock viktigt att de som ar dopade under sina bestigningar ocksa far dem dockumenterade som sadanna. I claim av rekord for tex Gunisse Book of Records kan omojligen dopade bestigningar vara giltiga. Vidare hoppas jag att uppmarksamhet kring doping gor att etiken skarps upp och det blir sa pass ofint att pyssla med att det forpassas till ett minne blott. Sa manga har visat hur otroligt bra turer det gar att gora utan O2eller annat.
Kanske en list of shame...