Är det tillåtet att ta ut avgifter på ställen där allemansrätten gäller?

Vi kan alla tycka det vi vill tycka.
Svaret på trådens rubrik är oavsett NEJ om det avser tvingande avgift.
Som Naturvårdsverket skrivit krävs för att kunna ta ut avgifter en anläggning i juridisk mening som har upphävt allemansrätten.
Domen i Högsta Förvaltningsdomstolen om fallet i Mora säger att Moras avgifter inte står i strid med Allemansrätten.
Konflikt kring allemansrätten mellan allmänheten och markägare ska avgöras i allmän domstol som en civilrättslig fråga och något sådant avgörande verkar fortsatt inte finnas.
 
Det jag också funderar lite på är ju vem som eventuellt har rätt att ta betalt. Är det markägaren eller den som gjort "anläggningen"? Om man nu tänker sig att det t.ex. är en förening som drar skidspår på nån annans mark.

Om vi t.ex. drar en parallell till parkering så är det väl formellt sett bara markägaren som kan ta ut kontrollavgift. Att de sen lejer ut övervakningen till ett parkeringsbolag har egentligen inte med saken att göra. Går det till tingsrätten så är det markägaren mot den som parkerat, parkeringsbolaget kan möjligen tillhandahålla "bevis" till markägaren.
 
Vi kan alla tycka det vi vill tycka.
Svaret på trådens rubrik är oavsett NEJ om det avser tvingande avgift.
Som Naturvårdsverket skrivit krävs för att kunna ta ut avgifter en anläggning i juridisk mening som har upphävt allemansrätten.
Domen i Högsta Förvaltningsdomstolen om fallet i Mora säger att Moras avgifter inte står i strid med Allemansrätten.
Konflikt kring allemansrätten mellan allmänheten och markägare ska avgöras i allmän domstol som en civilrättslig fråga och något sådant avgörande verkar fortsatt inte finnas.
Så varje enskild spåläggare som vil ha avgift för sitt spår ska til högsta förvaltningsdomstolen för att få rätt tt ta ut avgift. Låter måttligt kosntandseeeffktivt i mina öron.

Som tidigare nämt i tråden ska nog Mora-fallet ses som prejudicerande, dvs vägledande för andra liknande fall.
På samma sätt som HD sätter rättspraxis rörande andra lagar.

/Patrik
 
Mora-fallet kan säkert anses vara prejudicerande för kommunala spår på kommunal mark. Men inte för nåt annat.
Varför skulle det vara någon skillnad rent principiellt? Skulle väl tro att att kommunen på ett sätt hade mindre rätt att ta ut avgifter för jobb de gör.

Nu är jag inte helt säker men har för mig att naturvårdsverket var tydligt emot avgifter för skidspår innan domen om Mora kom och att de sen har (tvingats) ändra uppfattning.
 
Det jag också funderar lite på är ju vem som eventuellt har rätt att ta betalt. Är det markägaren eller den som gjort "anläggningen"? Om man nu tänker sig att det t.ex. är en förening som drar skidspår på nån annans mark.
Det behöver du inte fundera på. Det är definitivt inte tillåtet att upprätta en "anläggning" på någon annans mark utan avtal. Och bygglov. Och miljöprövning. etc. Oavsett om du tar betalt eller inte.
 
Det är ingen naturlag att man ska få betalt för det arbete man lägger ner. Fråga bara alla författare, konstnärer, kompositörer etc.

Tvärtom.
Författare, konstnärer, kompositörer etc (till och med forumskribenter) har definitivt rätt att ta betalt av den som utnyttjar deras alster. (Läser boken, lyssnar på musiken etc) Jag antar att du inte helt har missat konceptet upphovsrätt?
Det betyder inte att alla konstnärer FÅR betalt, än mindre så att de kan leva på det, men de har RÄTT att kräva betalt. (Jag hade exemeplvis kunnat skriva det här inlägget på en egen webbsida bakom en betalvägg om jag ville. VIlket jag ju inte gör, av uppenbara skäl)

På samma sätt är det ett långt steg från att det är TILLÅTET att kräva betalt för vissa skidspår till att landet överöses av betalspår i sådan utsträckning att allemansrätten inskränks. Det finns trots allt en begränsad mängd personer som kan tänka sig att betala för längdskidåkning.

Det som vi allemansrättsförespråkare här tycker är problemet är ju att de avgiftsbelagda spåren ger en inskränkning i allemansrätten. Ett område där folk i vanliga fall promenerar blir plötsligt avgiftsbelagt under en del av året.

Jag har inte pratat ett dugg om att "gratisåka" i de avgiftsbelagda spåren, eftersom jag själv inte åker skidor.
Jag förstår din invändning, men den har ju ingenting med avgiften att göra. Du som icke-skidåkare får ju din promenadväg lika begränsad av skidspåret oavsett om det är obligatorisk, frivillig eller ingen avgift.
 
Det behöver du inte fundera på. Det är definitivt inte tillåtet att upprätta en "anläggning" på någon annans mark utan avtal. Och bygglov. Och miljöprövning. etc. Oavsett om du tar betalt eller inte.
Tämlingen säker på att det INTE krävs bygglov eller miljöprövning för att lägga ut konstsnö och göra skidspår med skoter/pistmaskin på egen mark/i egen skog, eller för den delen annans mark/skog med ägarens medgivande.
Skulle det krävas bygglov för att sätta upp en elljusslinga i sin egen skog (som annars inte är skyddad)?
Tror inte det heller men ser fram emot om någon kan motbevisa mig.

/Patrik
 
Tämlingen säker på att det INTE krävs bygglov eller miljöprövning för att lägga ut konstsnö och göra skidspår med skoter/pistmaskin på egen mark/i egen skog, eller för den delen annans mark/skog med ägarens medgivande.
Skulle det krävas bygglov för att sätta upp en elljusslinga i sin egen skog (som annars inte är skyddad)?
Tror inte det heller men ser fram emot om någon kan motbevisa mig.

/Patrik
Vad jag fattar behöver det prövas från fall till fall (eller i praktiken - i tveksamma gränsfall):
Boverket sa:
För nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor krävs bygglov.
(länk)
...där anlagda spår med elljusslinga vid en bedömning sannolikt skulle falla i kategorin "idrottsplats"; Boverket skriver (som på många andra ställen) att det inte finns någon definition av begreppet i plan- och bygglagstiftningen, men exemplifierar med bl a "löparbana".
Boverket sa:
Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en idrottsplats. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område.
(...)
Om marknivån ändras kan marklov krävas även om idrottsplatsen inte kräver bygglov.
(...)
Vid bedömningen om en idrottsplats kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:
  • verksamhetens karaktär och omfattning
  • anläggningens storlek
  • omfattningen av markarbeten och anordningar
  • omgivningspåverkan
  • påverkan på allmänna intressen.
...varefter kommer mer utförliga förklaringar till vad som menas med varje punkt (länk).

Så om något är bygglovspliktigt beror, logiskt nog, på dess konsekvenser och graden av påverkan på omgivningen. Ett skidspår behöver, men kan, vara ett hinder för annat friluftsliv, och till och med en ljusslinga kan vara allt från helt harmlös till störande för djur och/eller människor.
 
Vad jag fattar behöver det prövas från fall till fall (eller i praktiken - i tveksamma gränsfall):

(länk)
...där anlagda spår med elljusslinga vid en bedömning sannolikt skulle falla i kategorin "idrottsplats"; Boverket skriver (som på många andra ställen) att det inte finns någon definition av begreppet i plan- och bygglagstiftningen, men exemplifierar med bl a "löparbana".

...varefter kommer mer utförliga förklaringar till vad som menas med varje punkt (länk).

Så om något är bygglovspliktigt beror, logiskt nog, på dess konsekvenser och graden av påverkan på omgivningen. Ett skidspår behöver, men kan, vara ett hinder för annat friluftsliv, och till och med en ljusslinga kan vara allt från helt harmlös till störande för djur och/eller människor.
Tack för en infomrativ länk men hittar inget som styrker att skidspår som jag tänker mig dem skulle vara lovplitiga.

Inte ens elljsuet (som jag var lite fundersam på) ansågs slutligen lovpliktigt i Regeringsrätten, fårn samma sida du länkade till:

"Motionsspår

I en dom prövade kammarrätten dels om ett motionsspår var en bygglovspliktig idrottsplats och dels om belysningsanordningen vid motionsspåret var en bygglovspliktig ljusanordning. Kammarrätten ansåg att motionsspåret inte var en bygglovspliktig idrottsplats. Bedömningen gjordes med hänsyn till arten och omfattningen av verksamheten som bedrevs på det aktuella området och de anordningar som utförts på platsen. Däremot ansåg kammarrätten att belysningen i anslutning till motionsspåret var en lovpliktig ljusanordning. Kammarrättens dom överklagades till Regeringsrätten enbart i den del som avsåg belysningen. Kammarrättens bedömning att motionsspåret som sådant inte var bygglovspliktigt som idrottsplats prövades inte av Regeringsrätten. Regeringsrätten ansåg till skillnad mot kammarrätten att belysningen inte var en lovpliktig ljusanordning. (KR Jönköping 1990-01-08 mål nr 999-1989, RÅ 1993 ref 81)


/Patrik
 
Att detta ärende blev föremål för rättslig prövning säger just det Boverket (och jag med dem) beskriver - detta är en bedömningsfråga, därför att konsekvenserna kan vara så väldigt olika och behöver prövas från fall till fall. Gränsfall finns av naturliga skäl och kommer alltid att finnas - domstolarna var t ex inte eniga vad gäller just ljusslingan.

Normalt utbildas med tiden någon sorts mer eller mindre klar praxis, men jag har inte så bra koll på just den sortens anläggningar. Varit med om att inte särskilt naturpåverkande motionsspår diskuterats under rätt stor förvirring i en landsbygskommun, och även denna tråd tyder ju på att tydligare rättslig vägledning vore önskvärd.
 
Senast ändrad:

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg