Det kan man inte va säkert på att så inte sker. Kan de ta betalt för skid och mtb-banor i skogen kan de lika gärna försöka ta betalt av joggarna eller strövarna. Skulle inte förvåna mig alls.
Är det tillåtet att ta ut avgifter på ställen där allemansrätten gäller?
- Trådstartare Picea
- Start datum
Nog kan spänger underlätta för vandraren.
Glaskogskortet - Glaskogen
Information om kortet Glaskogskortet är Glaskogens naturvårdskort. Övernattning max två dygn per plats och gång. Kortet gäller inte för övernattning på campingplatsen i Lenungshammar. Barn under 16 år gratis. För grupprabatt kontakta Glaskogen eller återförsäljare. Glaskogskortet finns även att...
www.glaskogen.se
Och vad gör de om man inte betalar den?
De har inget lagstöd för att kräva in den, och det finns inget ingått avtal som de kan hänvisa till om de vill dra det till tingsrätten.
Problemet är väl att fler och fler aktörer och turistorganisationer har kommit på att det är riskfritt och utan konsekvenser att försöka ta betalt för allemansrätten. Kräva avgifter dom inte har rätt att ta ut.
Så dom pushar detta via sin info och hemsidor osv osv. Och många går med på att betala utan att ifrågasätta. Gäller både skidor och cykling.
Dom försöker lura och delvis hota folk till att pröjsa.....
Så betala inte. Och säg till alla kompisar att inte betala. Bra med sådana här trådar oxå, som moteld !!
Så dom pushar detta via sin info och hemsidor osv osv. Och många går med på att betala utan att ifrågasätta. Gäller både skidor och cykling.
Dom försöker lura och delvis hota folk till att pröjsa.....
Så betala inte. Och säg till alla kompisar att inte betala. Bra med sådana här trådar oxå, som moteld !!
Senast ändrad:
Som mångårig skidentusiast råkade jag snubbla över denna tråden och jag tror att det för skidsportens framtid är viktigt att bredda frågan. Längdskidåkningen har under de senaste decennierna utvecklats avsevärt såväl utrustningsmässigt som tekniskt. Det ställer idag högre krav på spåren än vad som var fallet för 30 år sedan.
Fler snöfattiga vintrar ökar efterfrågan på konstsnöanläggningar, rullskidåkning ökar vilket i trafikintensiva områden ökar efterfrågan på bilfria asfaltbanor (som blir underlag för skidspår vintertid). Fler åkare ställer också högre krav på spårpreparering med hållbara spår som regelbundet prepareras vilket innebär att pistmaskin måste användas. Som idrott har längdskidåkningen också utvecklats med sprint och masstartslopp som kräver bredare spårgator.
Det går ju att grovt indela spår i egentillverkade spår, golfbanespår, skidlekplatser, motions- och friluftsanläggningar, asfaltsbanor, konstsnöanläggningar, tävlingsanläggningar och inomhusanläggningar.
De allra flesta håller med om att det inte bör vara möjligt att ta betalt för ett egendraget spår i skogen, men någonstans på skalan börjar det mer likna anläggningar med mer eller mindre fast infrastruktur, där det också finns en förväntan och krav från skidåkarna att spåren ska vara bra preparerade och underhållna. Då krävs ofta konstsnöanläggning, pistmaskin och utbildad anställd personal som kontinuerligt sköter preparering av spår.
Många anläggningar har även elljus vilket också kräver underhåll. Här kan man nämna att många anläggningar från 70-talet egentligen inte uppfyller moderna miljö- och säkerhetskrav och skulle behöva upprustas.
Alla förstår att den här typen av skidanläggningar kostar pengar att driva. Frågan är vem som ska betala. Ska alla vara med och betala via skattsedeln, eller ska det vara möjligt att lägga över en del av det på de som faktiskt använder spåren? Jag tror att båda behöver fungera för att vi ska kunna ha en levande skidsport forsatt i landet. Om det inte skulle vara möjligt att dra in pengar så är det stor risk att utbudet av bättre spår kommer minska, det kommer inte vara prioriterat i kommunala budgetar som på många håll redan är ansträngda. Det kommer sannolikt fortsatt finnas enklare spår, men det finns en risk att det kommer påverka skidåkningen och skidsporten negativt. Finns det inte en ekonomisk hållbarhet, så kommer inte spåren uppstå av sig själv.
Det som är intressant är ju att kolla på hur det ser ut där det finns både betalspår och gratisanläggningar? Ja, där väljer skidåkarna i högre grad att betala för att åka i välpreparerade spår. Ormberget i Luleå exempelvis. Och om man som förälder vill investera i skidutrustning till sitt barn (och till sig själv också), så vill man troligen också kunna ha möjlighet att åka under en lång tid av säsongen och på välpreparerade spår.
Allemansrätten finns alltid där för den som vill spåra eget, eller åka i enklare spår som dras upp, men om vi vill ha en levande skidkultur och skididrott i landet så är jag övertygad om att vi som åker också behöver vara med och bidra till vad det kostar att hålla välpreparerade spår.
Jag tycker att man kan leka med tanken på hur många gym det hade funnits om det bara hade fått finnas gratisgym? Eller hur många alpina anläggningar hade funnits och hur hade det påverkat den alpina sporten om det inte hade gått att ta betalt för tillträde till anläggningen? En längdskidanläggning med konstsnö, elljus, pistmaskin med förare med utbildning och förarbevis för pistmaskin handlar också om stora investeringar.
Det skribenten NisseP är inne på med inhängningar låter för övrigt helt barockt för att uttrycka sig milt. Det om något skulle väl bidra till att inskränka den allemansrättsliga fria rörligheten. Som väl är finns ingen seriös diskussion runt detta heller.
Som GustavOh varit inne på hade det nog dock varit bra med lite större tydlighet i frågan.
Fler snöfattiga vintrar ökar efterfrågan på konstsnöanläggningar, rullskidåkning ökar vilket i trafikintensiva områden ökar efterfrågan på bilfria asfaltbanor (som blir underlag för skidspår vintertid). Fler åkare ställer också högre krav på spårpreparering med hållbara spår som regelbundet prepareras vilket innebär att pistmaskin måste användas. Som idrott har längdskidåkningen också utvecklats med sprint och masstartslopp som kräver bredare spårgator.
Det går ju att grovt indela spår i egentillverkade spår, golfbanespår, skidlekplatser, motions- och friluftsanläggningar, asfaltsbanor, konstsnöanläggningar, tävlingsanläggningar och inomhusanläggningar.
De allra flesta håller med om att det inte bör vara möjligt att ta betalt för ett egendraget spår i skogen, men någonstans på skalan börjar det mer likna anläggningar med mer eller mindre fast infrastruktur, där det också finns en förväntan och krav från skidåkarna att spåren ska vara bra preparerade och underhållna. Då krävs ofta konstsnöanläggning, pistmaskin och utbildad anställd personal som kontinuerligt sköter preparering av spår.
Många anläggningar har även elljus vilket också kräver underhåll. Här kan man nämna att många anläggningar från 70-talet egentligen inte uppfyller moderna miljö- och säkerhetskrav och skulle behöva upprustas.
Alla förstår att den här typen av skidanläggningar kostar pengar att driva. Frågan är vem som ska betala. Ska alla vara med och betala via skattsedeln, eller ska det vara möjligt att lägga över en del av det på de som faktiskt använder spåren? Jag tror att båda behöver fungera för att vi ska kunna ha en levande skidsport forsatt i landet. Om det inte skulle vara möjligt att dra in pengar så är det stor risk att utbudet av bättre spår kommer minska, det kommer inte vara prioriterat i kommunala budgetar som på många håll redan är ansträngda. Det kommer sannolikt fortsatt finnas enklare spår, men det finns en risk att det kommer påverka skidåkningen och skidsporten negativt. Finns det inte en ekonomisk hållbarhet, så kommer inte spåren uppstå av sig själv.
Det som är intressant är ju att kolla på hur det ser ut där det finns både betalspår och gratisanläggningar? Ja, där väljer skidåkarna i högre grad att betala för att åka i välpreparerade spår. Ormberget i Luleå exempelvis. Och om man som förälder vill investera i skidutrustning till sitt barn (och till sig själv också), så vill man troligen också kunna ha möjlighet att åka under en lång tid av säsongen och på välpreparerade spår.
Allemansrätten finns alltid där för den som vill spåra eget, eller åka i enklare spår som dras upp, men om vi vill ha en levande skidkultur och skididrott i landet så är jag övertygad om att vi som åker också behöver vara med och bidra till vad det kostar att hålla välpreparerade spår.
Jag tycker att man kan leka med tanken på hur många gym det hade funnits om det bara hade fått finnas gratisgym? Eller hur många alpina anläggningar hade funnits och hur hade det påverkat den alpina sporten om det inte hade gått att ta betalt för tillträde till anläggningen? En längdskidanläggning med konstsnö, elljus, pistmaskin med förare med utbildning och förarbevis för pistmaskin handlar också om stora investeringar.
Det skribenten NisseP är inne på med inhängningar låter för övrigt helt barockt för att uttrycka sig milt. Det om något skulle väl bidra till att inskränka den allemansrättsliga fria rörligheten. Som väl är finns ingen seriös diskussion runt detta heller.
Som GustavOh varit inne på hade det nog dock varit bra med lite större tydlighet i frågan.
Ja, utnyttjar man begreppet "anläggning" för att kunna profitera på det, så borde det kännas mer som en anläggning också, och inte ligga fritt i skogen i allemansrätten.
Hade rallybanor, nöjesparker, vattenland och allt vad det är, inte varit inhägnade så hade de flesta ansett att det är gratis att vistas där även om det kostade.
Liften har väl spärrar? Och när den är stängd åker inga längre.
Skistar borde gå hela vägen OM de vill ta spåravgift, men bästa vore om de ansåg det orimliga i det och inte ens försöka ta betalt för det. Frivilliga bidrag kan de ju söka till sitt "fattiga" börsnoterade bolag.
Hade rallybanor, nöjesparker, vattenland och allt vad det är, inte varit inhägnade så hade de flesta ansett att det är gratis att vistas där även om det kostade.
Liften har väl spärrar? Och när den är stängd åker inga längre.
Skistar borde gå hela vägen OM de vill ta spåravgift, men bästa vore om de ansåg det orimliga i det och inte ens försöka ta betalt för det. Frivilliga bidrag kan de ju söka till sitt "fattiga" börsnoterade bolag.
Skistar och andra skidanläggningar anser att man inte får vara i deras backar utan att betala och man får normalt inte gå upp dem på kvällarna heller (men då är det väl risken att bli överkörd en del av det).
Tror att skistar av ren princip skulle kunna sluta att köra opp spår om de inte kunde ta betalt. Längdåkning är en så liten del av deras turism och de har hellre folk som åker i backen i sina stugor.
Tror att skistar av ren princip skulle kunna sluta att köra opp spår om de inte kunde ta betalt. Längdåkning är en så liten del av deras turism och de har hellre folk som åker i backen i sina stugor.
Jo det anser de nog, men frågan är om de har rätt att hindra det och avhysa nån? Tror inte det är nåt stort problem för dem med såna iof, men intressant rent juridiskt. Sälen är ju stort, så de kanske har väktare som patrullerar eller står i beredskap.
Går man i kanten av backen har jag svårt att se att det skulle förstöra nåt.
Tror inte de skulle sluta med spår, men kanske hålla dem enklare. Vore utmärkt tycker jag. Elitåkare och klubbar kan betala för sina proffsspår - inte barnfamiljer och andra långsamåkare som inte har så höga krav.
Var på skistar-anläggning under trettondags-helgen, såg en person som gick uppför i kanten av en mycket bred pist. Han blev upphämtad och borttransporterad med skoter. En annan person som gick uppför på tur/randonee-skidor fick köra på i fred vad jag såg. Antar det anses vara en säkerhetsfråga det här med att gå i pisten.
Om det är lagligt att "avhysa" folk? Antagligen inte, men ser samtidigt inte vad man har som fotgängare i pisten att göra.
I en alpin anläggning pågår ju arbeten under den tid då anläggningen är stängd. Preparering av pister, underhåll av liftar m.m. som kan innebära risker. Jag tror att man som pistmaskinsförare gärna vill känna sig säker på att man inte bakom nästa krön riskerar att möta någon på randoutrustning på väg upp eller har folk i backen som åker sopsäck. Sen är man väl i praktiken rätt pragmatisk men det ligger ju också i personalens/pistörernas uppgifter att se till att det inte finns folk i anläggningen när man börjar arbeta med tunga maskiner, röjer is från stolpar, underhåller snökanoner och allt vad man gör.
Det låter väl utmärkt, vill man åka på enklare spår så bör den möjligheten finnas om någon vill ordna det, men jag är rätt säker på att en övervägande majoritet av de som faktiskt åker skidor, inklusive barnfamiljer, gärna lägger en liten slant på att åka i bra spår på samma sätt som en övervägande majoritet av de som åker utför gärna lägger en slant på att åka i välpreparerade pister. Min poäng är att om det inte finns en ekonomisk hållbarhet i spåren så finns det stor risk att inte spåren kommer finnas och det vore dåligt för skidsporten och skidintresset i landet. Nu finns det ju en massa gratisspår redan, men många är väldigt eftersatta och prepareras lite sporadiskt. Jag tycker det är fine, de ska finnas också, men vill även för skidsporten kunna främja riktigt bra spår nu när skidsporten faktiskt ökar och med det också efterfrågan på bra spår och där båda alternativen finns så väljer också de flesta de bättre preparerade spåren även om det kostar en liten slant. Så frågan handlar ju om vem som ska vara med och betala. Du som åker, eller någon annan.
Det låter väl utmärkt, vill man åka på enklare spår så bör den möjligheten finnas om någon vill ordna det, men jag är rätt säker på att en övervägande majoritet av de som faktiskt åker skidor, inklusive barnfamiljer, gärna lägger en liten slant på att åka i bra spår på samma sätt som en övervägande majoritet av de som åker utför gärna lägger en slant på att åka i välpreparerade pister. Min poäng är att om det inte finns en ekonomisk hållbarhet i spåren så finns det stor risk att inte spåren kommer finnas och det vore dåligt för skidsporten och skidintresset i landet. Nu finns det ju en massa gratisspår redan, men många är väldigt eftersatta och prepareras lite sporadiskt. Jag tycker det är fine, de ska finnas också, men vill även för skidsporten kunna främja riktigt bra spår nu när skidsporten faktiskt ökar och med det också efterfrågan på bra spår och där båda alternativen finns så väljer också de flesta de bättre preparerade spåren även om det kostar en liten slant. Så frågan handlar ju om vem som ska vara med och betala. Du som åker, eller någon annan.
Trenden håller i sig - fler unga vill åka längdskidor
www.skidor.com
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg