Utrustning för telemark
Uppdelning av skidor
För att förenkla valet av telemarkskidor kan det vara bra att
tänka på hur man vill åka på skidorna. Då kan man dela upp
skidorna i fyra olika grupper, lössnö/topptur-,
pist- samt kombinationsskida.
Utrustning för telemarksåkning
När det gäller utrustning för telemark- och turåkning
kan man påstå att det var enklare förr. Man skulle kunna
beskriva utrustning utifrån tiden före respektive efter
telemarksvängens återkomst. Före svängen valde man i
stort sett mellan t e x olika skidor, som alla hade det
gemensamt att de ar gjorda för att gå på tur med. Nu för
tiden kan vi finna en uppsjö av olika varianter. Nedan ges
en kortfattad beskrivning över de olika varianter av
skidor, skor mm för telemark- och turåkning som vi kan
finna i butikerna.
Lössnö/toppturskida
Denna skidtyp kan enklast beskrivas som en korsning mellan
en slalomskida och en telemarkskida. Skidan har inget
dubbelspann, här använder man liften eller stighudar.
Skidorna är oftast lättsvängda tack vare den markerade
midjan. Genom att skidan har enkelspann och dessutom oftast
görs mjuk driver den lätt upp ur snön. Skidan är oftast
bredare än turskidan.
I och med att tillverkarna inte behöver ta lika stor hänsyn till vikten på toppturskidan som vid turskidan (man använder liften eller stighudar) får vi här en robust skida. Många tillverkare har börjat att lägga in metall i denna skidtyp. Detta gör att skidan blir dämpad och följsam/trygg i sitt uppförande på underlag från puder till lös blötsnö. Nackdelen är att skidan börjar vibrera och hacka på hårt underlag.
Detta försöker man få bukt med genom att lägga in gummi kring metallen. Den metall som används är oftast titan. Tänk på att titan är en metall som lätta ändrar form vid hög belastning. Detta kan inträffa vid hopp eller puckelkörning vilket gör att skidan kan tappa formen. Man bör också komma ihåg att bredden begränsar denna skidas användning i preparerade spår.
Pistskida
Denna är så gott som enbart gjord för pisten. Den är lättsvängd
och vridstyv men lämpar sig inte för att gå på tur med.
Detta p.g.a att skidan har enkelspann, vilket gör att man
inte kan använda fästvallan. Skidan kan också uppfattas
som hård. Denna typ av telemarkskida har många gånger
varit den första typen av telemarkskida som tillverkaren
tog fram.
Pistskidan är oftast tillverkad som en torsionbox där det bärande materialet är byggt som ett skal runt en kärna som kan vara av trä eller konstmaterial. Torsionboxen gör att skidan blir vridstyv men tillåter böjning på längden.
Kombinationsskida
I kombinationsskidan har tillverkarna försökt skapa en
skida som både har goda sväng- och turegenskaper. Dessa två
egenskaper är lite av varandras motpoler. Tillverkarens
bakgrund har oftast betydelse för vilken egenskap som blir
den mest framträdande. Hos tillverkaren som har sina rötter
i turskidan blir oftast spannet kraftigt vilket ger bättre
turegenskaper.
Kombinationsskidan har dock alltid dubbelspann. Kombinationssskidan är inte lösningen för den som vill hålla på med en inriktning tur/telemarksåkning, t.ex. piståkning. Men vill man hålla på med flera olika varianter kan denna skida vara den perfekta lösningen på skidvalsproblematiken.
Skor Hos en del modeller kan man styva upp skaftet med hjälp av plastskenor. Dessa sticks in i fickor på skaftet när man vill åka telemark. De extrema tävlingsskorna har högt skaft och spännen, allt för att skon ska ge stöd vid hård belastning. Sulorna hos dessa skor är mycket vridstyva. Turskon ska fylla en helt annan funktion än en pistsko. Sålunda är en tursko mjuk och följsam. Hos en tursko, som man även vill använda till telemarksåkning, bör sulan vara vridstyv. Skon bör dessutom vara lätt, sitta skönt och även vara behaglig att gå i. Man kan säga att ju mer telemark man vill åka, desto vridstyvare ska sulan vara och desto fastare ska hälen sitta. För dig som både vill gå på tur och åka telemark gäller det att kompromissa. Hos flertalet tillverkare finns modeller som lyckas bra med kompromissen att både vara en bra tursko och pistsko. Vill man däremot hålla på med endera disciplinerna ska man välja en uttalad pist- och tursko. Bindningar Kabelbindning eller stövelbindning som den också kallas är mest lämpad för turåkning. Det finns dock kabelbindningar på marknaden som är gjorda för telemark. Fördelen med kabelbindning är att man får bättre kontakt med skidan. NNN bindningen kräver en sko med en speciell sula. Idag finns det skor som är lämpliga för turåkning men inte för telemark, eftersom skorna är för mjuka. Stavar Stighudar Källa Friluftsfrämjandet Tips och Råd Tillbaka till Telemark Forts Utrustning för längd och turskidåkning |
Läs mer
Forumdiskussioner
- Hundsport Behöver en korthårig hund "vindjacka" på vinterfjället?
- Hundsport Alaskan Malamute, fördelar/nackdelar?
- Hundsport Tips på hundfoder önskas
- Hundsport Smarttag användbar för att hitta bortsprungen hund?
- Skidor allmänt Första längdskidorna till barn- vad ska jag tänka på
- Turskidåkning Fischer outback 68 vs transnordic 66
- Turskidåkning Rätt balans i stövelbindning
- Turskidåkning Fjellpulken eller Rimfors eller Jemtlander?
Tydligen så är det bästa utrustningstipset att....ehhh inte ge nåt, eller?
värdelöst
Det är nog dags att Friluftsfrämjandet gör om detta. Det stämde nog för ett antal år sedan...
Så där artikel, borde göras om, stämmer inte vad dom säger angående att man inte kan åka på tur med plastpjäxor