Mina äventyr på Stenväktaren - Aconcagua

Jag bokade min flygbiljett 17 oktober och då kunde jag fortfarande knappt fatta att jag verkligen skulle åka till Aconcagua. Men nu var det äntligen dags! Här kommer min version av äventyret...

(Alla bilder är tagna av mej utom de som det står namn under.)

Gränsen mellan Chile och Argentina.    

De här sötnosarna hittade jag precis utanför gränskontrollen... 

29/12 - Nu är jag äntligen på plats i Mendoza.
Jag åkte från Malmö (28/12) vid sjutiden till Kastrup. Flyget till Atlanta tog 10,5 h. Jag hade ett bagage på 27 kg men man fick tydligen ha med sig 2 x 23 kg så jag packade om till två kollin. Träffade Morten som också skulle till Aconcagua fast med en annan expedition. Det var sex timmars väntetid i Atlanta så vi hade sällskap eftersom vi skulle med samma flyg.

Kl 8.40 måndag 29:e landade jag i Santiago. Tog ut pengar på en ATM, blev skinnad av en taxichaffis men kom iallafall till Terminal Alameda. Köpte en bussbiljett till Mendoza, tog en minibuss. Det var tre amerikaner på bussen och resten var spansktalande. En av dem, Paul skulle också till Aconcagua. De skulle gå Polska Glaciären. Det tog 1,5 h vid gränsövergången till Argentina. Jag hann köpa en dricka och baguette, hungrig som jag var. Sen skulle vi visa pass och alla papper i två olika luckor. Checka ut ur Chile och in i Argentina. Bagaget lastas ut och scannas. Sen åkte vi vidare. 17.30 var vi framme på busstationen i Mendoza. Jag hade lite problem att hitta men det löste sig till slut efter ganska mycket irrande, verkar som att jag hade fått med mig fel gatunummer.

Elin hade redan varit där en dag. Hon och jag delar rum. Hon var ute när jag först kom men sen träffades vi. Jag tog ut pengar och vi gick och käkade med hennes nya kompis Kristian som vi hämtade på ett annat hostel. Det är så himla varmt här. Man måste dricka massor. Jag var helt slut efter ett och ett halvt dygns resande utan sömn.

Vi fördelar proviant och bränsle mellan tältlagen. 

Packning. Foto: Ulf Landberg 

Mitt tillstånd. 

30/12 - Kl 5 på morgonen kom de andra expeditionsmedlemmarna men då sov jag gott. Jag och Elin gick upp halv åtta. Frukosten bestod av starkt kaffe och en croissant med socker på. Riktig bergsklättrarmat med andra ord.
 
Vi mötte alla vid 10 och fixade med klättertillståndet. Sedan på eftermiddagen fördelade vi all mat och bränsle. Vi var ute och åt på kvällen, alla utom tre stycken var med. Sedan packade jag och Elin våra ryggsäckar till acklimatiseringsturen. Halv två på natten var vi klara med det.

 Lunch i Puente del Inca med vår chaufför Miguel. Foto: Håkan

 Dags att börja gå. 

 Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Vårt första läger. 

 Vi skålar in det nya året med champagne och frystorkad jordgubbe. 

31/12 - Vaknar tidigt av trafiken och kan inte somna om. Jag går ner och kollar min mejl. Ingen har gått upp ännu men snart ringer klockan. Jag sitter på vårt hostel "Triskel" i Mendoza. Frukosten idag bestod av starkt kaffe med läskiga bullar som innehöll korv, tur att jag blev varnad. Sedan packar vi minibussen med allt och Miguel kör oss till Uspallata där vi lämnar av all packning som inte ska med på acklimatiseringen.
 
Vi käkar lunch i Puente del Inca. Det är inte helt lätt att vara vegetarian i Argentina. Man får alltid mat sist och inte det man beställt upptäckte vi. Jag och VegMicke hade specifikt beställt omelett UTAN carne men vi upptäckte att de hade smugit in små skinkbitar!! Ganska osmakligt. Nästa gång får vi säga sin carne, sin jamon, sin pollo för att vara på den säkra sidan.
 
Vi blir avsläppta till synes mitt ute i ingenstans vid vägen och befinner oss snart i Quebrada Los Gemelos där vi börjar vår acklimatiseringstur. Nyårsafton spenderade vi alltså i vårt första läger pa 3100 m. Jonn och Håkan hade med två flaskor champagne så vi skålade in svenskt nyår. Man fick se upp med onda taggbuskar som tar hål på allt, speciellt tält och liggunderlag.
 
 

 Dagen efter... 

 Hela gänget redo för nästa etapp. Foto: Ulf Landberg

 
 Vi letar efter gruvorna. Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 1/1 - Idag flyttade vi upp lägret till 3400 m där vi skulle stanna två nätter. På eftermiddagen gick vi en liten acklimatiseringstur och letade efter ingången till de gamla gruvorna. Vi såg dem inte förrän vi kom ner. Vi vände vid ca 3900 m för det blev svårt att gå, bara en massa löst grus och jävligt brant. Jag vaknade klockan ett på natten och gick ut. Det var helt stilla och stjärnklart. En magisk natt.   

2/1 - Idag skulle vi gå en acklimatiseringstur igen och precis när vi skulle gå blev jag illamående och spydde. Jag hade precis druckit sån där pulverjuice Tango eller vad den hette. Men sen kändes det bättre så jag började gå men efter bara en liten bit så var jag tvungen att spy igen. Visserligen bara vätska men inte riktigt bra så Jonn följde mej tillbaka. Jag låg i tältet istället hela dagen i 37 graders värme. Orkade inte göra någonting och drack bara vatten. Jag hade öppnat tältet på båda sidor så att det skulle fläkta. Det blåste ganska mycket på eftermiddagen. Framåt kvällen kom de andra tillbaka. Jonn ville att jag skulle väcka honom ifall jag vaknade inatt.  Han sa, "ifall jag säger nåt tokigt så menar jag det" Helt underbart! Självklart var vi uppe och tittade på stjärnorna i natt. Håkan var också pigg och vaken! Sen kröp jag ner i min goa sovsäck igen. 

 Vårt högsta läger.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se  

3/1 - Idag skulle vi flytta upp till sista lägret på 3900 m. Jag var helt svag, Jonn tog det mesta av min packning. Jag fattar inte hur han orkar, han är som en bergsget med en energi som aldrig tar slut.

 Vilopaus. 

 Mitt första möte med penitentes... 

 4/1 - Idag gick vi acklimatiseringstur igen och var uppe på en topp som var 4850 m, i alla fall hälften av oss, de andra stannade lite längre ner. När vi kom tillbaka till lägret var jag helt slut.      

5/1 - Ännu en acklimatiseringstur. Vi korsade ett helt fält med penitentes, det tog sin lilla tid..."Penitentes from Hell" som Jonn uttryckte sig. NorrlandsMicke mådde inte helt bra. Halva gruppen vände på 4650 m och resten fortsatte uppåt. Tillbaka genom penitentes fältet alltså. Så fort vi kom ner enbit släppte hans huvudvärk men sen blev VegMicke dålig istället. Till slut kom vi ner till vårt läger i allafall. Jag och Håkan satte igång med maten rätt snart för jag tänkte att Elin och Jonn kommer nog snart och är säkert hungriga.Vi lagade mat ihop för vi hade inte fått med oss nån bränslepump. Klantigt, jag vet men ibland blir det så. Det började snöa och precis när maten var klar kom de andra ner. Det var en fin kväll.

 Marius på väg upp. 

 Elin och Jonn. 

 Hela expeditionen.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se  

6/1 - Idag åt vi frukost, packade och gick neråt. Strax innan ett var vi nere vid vägen där Miguel skulle hämta oss. Han körde oss till byn Uspallata där vi checkade in på vårt hotell. Det var jag, Marius, Elin och Robin som delade rum. Underbart att få äta mat på restaurang och slippa frystorkat. Ta en dusch och reda ut dreadsen...sova i en mjuk säng, vilken lycka!

 Vilodag i Uspallata. Elin och Marius. 

 Utflykt i bergen. Foto: Jan-Erik 

 Inte en dag utan äventyr! Robins slang exploderade på tillbakavägen. 

 Vet inte riktigt vad vi sysslade med här egentligen, tror Elin städar tältet. Foto: Robin 

7/1 - Vilodag! Bättre frukost här än på hostelet i Mendoza, kaffe, rostat bröd och till och med mjukost! Fem stycken var ute och red på hästar idag, Elin stannade på vårt rum och slappade och vi andra hyrde mountainbikes. Vi lämnade byn och gav oss ut bland bergen i en olidlig hetta.Vi cyklade till Cerro Siete Colores sen vände vi och då var det nerför i en himla fart. Robins slang exploderade så han och Jan-Erik bytte men pumpen fungerade inte. Som tur var kom en bil och Robin liftade med dem. Nu är kl 19 här och alla är tillbaka. Nu ska vi gå och äta middag! Sen blir det packning. Jag och Elin ska packa en väska till mulorna, en väska med saker som vi inte alls ska ha med och sen ryggsäcken till vandringen.

Imorgon bitti bär det av på två dagars vandring till baslägret,Plaza de Mulas 4300 m. Vad spännande det ska bli att komma dit och insupa atmosfären i baslägret. Där ska vi ha en vilodag sen flyttar vi upp till Camp Canada 5000 m, Nido de Condores 5600 och Camp Coldera 6000 m. Nu gäller det!! Hoppas åtminstone att jag slår mitt höjdrekord från Elbrus. Allt annat är BONUS!

 Horconesdalen. 

 Här visar man tillståndet och får skräppåse. 

8/1 - Till Horcones dalen och dammiga Camp Confluencia. Vi checkar in med våra tillstånd och får våran skräppåse som det gäller att inte slarva bort eftersom man då får böta 100 dollar. Vi vandrar till Camp Confluencia på 3400 m. I början passerar vi vanligt folk som är ute och promenerar i finkläderna och även en del trekkare. I Confluencia blåser det ganska mycket och allt blir täckt av ett lager damm, tältet, ryggsäcken, ja det mesta helt enkelt. Vi tältar på Grajales område, de har ställt fram en termos med hett vatten så vi dricker te i deras stora tält, äter kakor och dricker lite rödvin med som Jonn hade. Idag lagar jag och VegMicke mat tillsammans och Elin lagar med NorrlandsMicke. Sen går vi upp på en kulle och kollar på utsikten. Jag, Jonn och VegMicke går och undersöker några spännande klippor som ser ut att vara bra för klättring.

 Det finns kul boulderklippor på väg till baslägret.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

9/1 - Jag och Elin kokar gröt kl 7. Sen blir det bråttom för Jonn har glömt säga att mulpackningen ska vara klar strax så vi får tömma tälten snabbt och packa allt. När vi ska diska är vattnet fruset men det fanns visst en annan kran också visar det sig. Händerna blir som isbitar. Sen vandrar vi mot baslägret. Vi träffade en lustig japan som gick med ett paraply! Vi försökte ta en genväg över vattnet för att slippa gå ända till bron men vi gav upp. Japanen var inte rädd för att försöka men han blev ganska blöt såg det ut som. Vi äter lunch på vägen. Det tog oss tio timmar att komma fram till Plaza de Mulas!!! Jag tror klockan var nästan 19 när vi kom fram. Jag fick blodsockerfall och blev yr när jag kom fram så jag tryckte i mig en energibar och drack vatten, sen var det bara att ligga ner en stund tills det kändes bättre. Elin började med maten. Pasta med tomat och tonfisk blev det idag. Mums! 

 Läkarundersökning och check in. 

10/1 - Vilodag. Jag och Jonn går bort med tillstånden för att checka in. De är ganska burdusa här, bara sliter papperen ur handen och smäller igen dörren sen står man där som ett frågetecken. Efter en stund öppnas den och vi får våra tolv påsar för "human waste". De är lika värdefulla som den första vi fick så det gäller att hålla reda på dem. Vi går bort till hotellet och kollar in flaggrummet, äter pizza där och sen går vi tillbaka. Spelar lite kort i väntan på att kön till doktorn ska minska. Sen går vi ner och kollar våra värden. Jag hade 76 % syresättning i blodet. Kanske lite lågt jämfört med alla andra men annars var mina värden bra. Mina fingrar var kalla så jag fick värma dem på elementet lite.

 Vi går mot Camp Canada.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Jonn fixar tältsnörena i Canada.

 Elin ÄLSKAR korv!!! 

11/1 - Idag går vi upp till Camp Canada 5000 m. Jag väger min ryggsäck innan vi ska gå och den vägde 27 kg. Jonn tyckte det var på tok för mycket så vi fördelade lite saker som tält, mina stegjärn och bränsleflaska. Fast Håkan var nog värst, tror hans vägde 34 kg! Sjukt jobbigt. När vi kommer fram och ska sätta upp tälten börjar det snöa lite men här är fint. En italiensk guide bjuder mej och Elin på lite bröd, korv och ost. Elin blir lycklig för hon älskar korv och den är jag inte intresserad av. Jan-Erik mår inte bra så vi får nog stanna här en dag extra. Jag och Jonn går en promenad på kvällen och utforskar omgivningen.

 Idag blir det torskgryta till lunch.  

12/1 - Camp Canada, vilodag. Vi letar vatten och det är ganska tidsödande men vi hittade på lite olika ställen bland penitentes. Man får ha lite tålamod men vi har ju inte så mycket annat att göra.

 På väg till Nido de Condores.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se  

 Kväll på Nido.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Utsikt att dö för... 

13/1 - Idag går vi upp till Nido de Condores 5600 m. Utsikten blir bara bättre och bättre. Vi fyller en av mina drybags med snö och smälter åtta liter vatten. Det tog väl en två timmar innan vi var klara. Sen kokar vi te och lagar mat. Halv åtta är alla bjudna till Jonn och Håkans tält, de har en överraskning. När vi kommer dit bjuder de på ost och kex med te för den som vill. Det hade man ju inte väntat sig. Alla tolv sitter i deras tält så det blir ganska trångt, fast VegMicke och Jan-Erik sitter i förtältet.
 
14/1 - Nido de Condores, vilodag. Det händer inte så mycket. Havregrynsgröt till frukost som vanligt. En mexikansk höjdsjuk man vinglade förbi och Jonn tog hand om honom. Han fick vatten och Jonn följde honom bort till Guardaparque. De gav honom nåt varmt att dricka, hans syresättning var bara 60 %. Några av oss gick en promenad. Vi gick inte speciellt långt men det var ansträngande nog. Sen smälte vi snö igen, kokade te och lagade kvällsmat. Sen spelade de andra kort men jag var trött och låg mest i tältet, skrev lite i min dagbok och vilade.

 Jag och Elin är redo för Camp Coldera 6000 m.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Vi inväntar solnedgången på Coldera.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

15/1 - Idag går vi upp till sista lägret, Camp Coldera 6000 m. Sätta upp tält, smälta snö, koka te och laga mat. Sen tittade vi på solnedgången och den var fantastisk.

 Jag går mot toppen... Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Fortfarande på väg...  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

16/1 - Vi gjorde toppförsök idag. Gick inte förrän 7 för att inte behöva gå i kyla och att solen skulle hinna upp. Det var jobbigt. Jag vände på 6600 m för jag fick en fruktansvärd huvudvärk och det var kanske tre timmar kvar till toppen. Man vill ju inte komma upp och kollapsa direkt. Det är ju bara halva vägen för man ska ju ner igen. NorrlandsMicke hade redan vänt for han mådde illa men alla andra kom upp. Jag mötte en annan kvinna som också hade vänt p.g.a. huvudvärk.  
På väg ner mötte jag japanen fast nu hade han inget paraply och han var på väg upp ganska sent. Det var lite svårt att kommunicera med honom för hans engelska var inget vidare. Jag var helt slut när jag kom ner igen till Camp Coldera. Pratade lite med Micke sen gick jag till vårt tält och somnade. Vaknade av att det var jättevarmt i tältet. Gjorde mig en kopp hallon/blåbär sen var jag hungrig och åt en Real. Hämtade en säck med snö. Framåt kvällen satt jag och Micke och spanade uppåt berget i väntan på att de andra skulle komma ner. När Elin kom kokade jag te. Vi drack te och åt kakor. Jag har aldrig ätit så mycket kakor som på denna expeditionen. Jag har blivit ett riktigt kakmonster! Hemma äter jag nästan aldrig kakor. Men en sån sak som lite hett te och en kaka betyder så mycket mer här på berget än om man hade suttit hemma vi köksbordet. Man uppskattar de små enkla tingen på ett helt annat vis.

 Vi dricker champagne och väntar på pizzan.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se  

 Pizza, champagne och cola! 

 Behöver jag kommentera? Visst vill man bara hoppa in i bilden? 

 Kyla. 

17/1 - Klockan sju på morgonen ser jag japanen komma nedstapplande från berget!? Idag skall vi gå ner till basecamp. Vi fick inte igång vårt kök men Elin ville inte ha frukost ändå för hon hade blåsor på läpparna. Jonn och Håkan bjöd på musli med varm mjölk och te. Det var -7,4 grader och blåste som attan när vi rev tälten efter frukost. Det tog en timme ner till Nido de Condores, där hämtade vi vårt skräp som vi hade gömt under några stenar. Sen gick jag Håkan, Robin och Marcus ner till Canada för att hämta skräpet där. Vi letade en kvart men kunde inte hitta påsen så vi gick vidare ner till basecamp. Totalt tog det tre timmar ner från Camp Coldera.
 
Väl nere vid Plaza de Mulas satte vi upp våra tält på Grajales område. Sen när alla hade kommit käkade vi pizza och drack champagne! Vad underbart att slippa dra igång köket och smälta snö. Sen gick vi bort till hotellet och signerade flaggan som vi hängde upp i "flaggrummet". Alla var jättetrötta....

 Frukost med plättar.  Foto: Jonn Lantz, info@jlx.se 

 Jan-Erik och Elin. 

 Mulpackningen... 

 "La Estacion Viaje". Jonn vill visst inte vara med på bild? Foto: Ulf Landberg  

18/1 - Idag slapp vi dra igång bensinköket och koka havregrynsgröt för vi åt frukost hos Grajales. Det var plättar med marmelad eller dulce de leche, samt te eller kaffe. Ingen hade frågat om priset. Det var en dyr frukost, den kostade 18 dollar!!! Det tog lite tid med betalningen för en del skulle betala i dollar och en del i pesos.  
Efter frukost rev vi tälten och ordnade med all mulpackning som skulle räknas och vägas. Varje väska får väga max 30 kg. Vi checkade ut alla från baslägret. Sen vandrade vi tillbaka ner till Confluencia och vidare ut ur Horconesdalen där vi checkade ut hos parkvakten. Sen kom en man och körde oss till Puente del Inca där vi skulle bo en natt på hostel "La Estacion Viaje". De var lätt förvirrade på det stället när vi kom (en gammal järnvägsstation som man trodde skulle rasa ihop nästan) när de insåg att vi var 12 stycken började de flytta på folk så att vi till slut fick två hela rum. Sen gick vi och käkade. Jag och VegMicke åt omelett med ost och grönsaker, sallad och bröd (denna gång utan skinka!) + att vi beställde in massor med öl.

 Det obskyra klättermuseét i källaren. Får inte missas!! Foto: Ulf Landberg

 Foto: Ulf Landberg 

19/1 - Idag åt vi frukost klockan 5 bestående av kaffe, vitt bröd och marmelad. Vi hade glömt kolla in klättermuseét i källaren så vi gjorde det efter frukost. Det var ganska obskyrt och ännu mer när vi upptäckte att det låg folk och sov därinne!? Klockan 6 kom vår chaufför Miguel. En timme senare kom vi till gränsen. Det tog fyra timmar innan vi kom igenom, köer, väntetid, pappersexercis och bagage som skulle lastas ur och scannas. På kvällen var vi framme vid Vina Del Mar och checkade in på vårt hotell. Jag fick eget rum! Det var väldigt speciellt för alla rum var olika. En dusch, sen gick vi ner till havet en sväng och sen åt vi middag på en jättefin restaurang.
 
20/1 - Frukost på stan med Håkan och Jonn bestående av gigantisk avokadomacka med tomat och gröna bönor + fantastiskt gott kaffe. Sen drällde vi på stan tills det var dags att gå till bussterminalen. Bussen till Santiago gick klockan fem och tog två timmar. Det var kvalmigt. När vi kom fram till Santiago var det hård förhandling med taxichaufförerna som ville höja priset för att vi hade så mycket bagage. Till slut kom alla iväg till Hostel Londres utom Jonn som tog tunnelbanan. Senare på kvällen gick vi och åt och yrade runt lite på stan.

21/1 - Ensam i Chile...
Nu har alla mina vänner åkt. Jag har lite mer än ett dygn kvar att spendera i Santiago innan jag åker till flygplatsen. Jag bor kvar på hostel Londres och det är jättefint. 

22/1 - Bestulen i Santiago. Sista dagen i Santiago åt jag frukost halv nio. Kaffe och rostat bröd med marmelad. Sen tog jag en dusch och hängde på rummet tills halv tolv nästan då jag var tvungen att checka ut. Ställde bagaget i receptionen och gick ut på stan. Köpte bröd, vatten, kaktusfrukter och nektariner sen gick jag till den vackra parken som vi varit i dagen innan. Hängde där ett tag sen gick jag till en annan park och en runda till på stan, åt en liten avokadopizza. Framåt eftermiddagen började jag bli uttråkad. Gick till hotellet och satt lite på internet sen tog jag min packning och gick till metron. Jag skulle bara åka två stationer bort till flygbussarna.När jag vände ryggen till och köpte biljett så försvann min svarta 140 liters North Face väska. Någon hade sett en kille springa uppför rulltrappan med den så jag åkte upp igen men det var ju lönlöst för det var ju packat med folk på hela gatan. Jag hittade en polis som bara kunde några ord engelska men jag fick hjälp. De körde mej till polisstationen för att göra en anmälan. Jag var ledsen och kunde inte hindra att tårarna kom. Det som fanns i väskan var följande:kamera, Ipod, mobil, min nya klocka, bok, ombyte kläder, kängor, sovsäck, tält, två liggunderlag, stavar, min Aconcaguaplansch, skaljacka, dunjacka, resedagboken och mina lägenhetsnycklar. Jag satt där ett tag sen kom en polis och sa att de inte kunde ta min anmälan eftersom jag skulle lämna landet samma dag!? Men de körde mej iallafall till flygbussen. På flygplatsen träffade jag Volker som skulle med samma flyg till Atlanta. Efter incheckning av min stora ryggsäck gick vi till poliskontoret och det var också en lustig historia och ganska långdragen sådan men till slut fick jag hjälp att göra en anmälan. 5 minuter innan boardingtime var det bara att springa bort till passkontroll och securitycheck och sen bort till gaten. Lyckligtvis var flyget en timme försenat.

23/1 - Kl 6.30 landade vi i Atlanta där vi skulle spendera ca 12h. Vi var runt på alla terminaler i hela flygplatsen. Det fanns ett tåg som gick mellan alla terminaler. Vi letade internet men det var jättedyrt så jag skickade bara ett mejl till Rebecca och bad henne spärra telefonen. Kl 18.30 satt jag äntligen på planet till Köpenhamn. Jag hade tur för två säten bredvid mej var lediga så jag fällde upp armstöden och lade mej att sova efter den fantastiska (?) flygplansmiddagen. Så trött, så trött...
 
24/1 - Kl 8.40 nästa dag landade vi i ett regnigt Köpenhamn. Hämtade mitt bagage och tog första tåget till Helsingborg. Jag var ganska lätt klädd och helt plötsligt blev det djävulskt kallt så jag fick dra på mej en av mina ofräscha underställströjor som jag haft i 8 dgr på berget och en skrynklig T-shirt ovanpå det. Somnade till på tåget och vaknade i Lund. Sen gick jag med mina sandaler i regnet till Östra Vallgatan och sen vidare bort till min bror. Det var Annelie som öppnade. Gissa om jag var glad att se henne! Inget att göra åt nycklarna nu på helgen så jag fick sova där tills på måndag då min hyresvärd Valle är tillbaka på kontoret...
 
Men så roligt jag har haft och alla trevliga människor jag har träffat!!! Jag vill åka tillbaka...