Högsäsong för skridsko i norra Sverige - Issäkerhetsrådet

Foto: Tommy Alvén, Mostphotos

Under senhösten är det högsäsong för skridskoåkning i norra Sverige. Nylagda och högblanka sjöisar erbjuder enastående upplevelser med skridskoåkning eller annan vistelse på isarna. Upplevelsen lockar allt fler men ställer också stora krav på förberedelser. Många har redan hunnit prova sjöisarna i norra Sverige och november månad innebär högsäsong för skridskoåkning på nylagda isar men det är även en aktivitet som för med sig risker. Under de senaste tio åren har 109 personer drunknat i samband med att isen brustit i Sverige enligt statistik från Svenska Livräddningssällskapet.

– Få upplevelser kan mäta sig med att glida fram på isen över en blank sjöis. På många sätt kan det jämföras med att åka skidor i lavinterräng. Det krävs både kunskap och förberedelser för att minimera riskerna, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd.

Skridskoåkningen på sjöar och vattendrag är koncentrerad till senhöstmånaderna. Nätterna är då ofta kalla men snöfallen fortfarande begränsade. Det skapar de särskilda förhållanden som lockar både erfarna och oerfarna skridskoåkare till en unik fjällupplevelse.

Det är samtidigt en aktivitet som för med sig risker. Under de senaste tio åren har 109 personer drunknat i samband med att isen brustit i Sverige i samband med färdsel till fots, med skridskor, med snöskoter eller att man på annat sätt befunnit sig på sjöisarna.

-De första klara sprickfria isarna kan vara mycket svåra att bedöma. Blir det sedan lite snö på isen så är det nästan omöjligt utan redskap, säger Jan Insulander, projektledare på Issäkerhetsrådet.

Därför är det viktigt att noga studera isen och prova dess tjocklek vartefter man tar sig fram samtidigt som man måste vara uppmärksam på tunna partier. Tecken på detta är områden där vatten är i rörelse eller där det ligger snö på isen som gör det svårare att avgöra tjockleken.

Vid mildväder med tillhörande regn eller snösmältning måste man vara extra försiktig då värmepåverkad is blir svagare och vattenflöden blir kraftigare och försvagar isen underifrån.

Fjällsäkerhetsrådet har tillsammans med Issäkerhetsrådet tagit fram några råd för en säkrare isupplevelser:

Åk aldrig ensam på isen. Det kan vara mycket svårt att ta sig upp själv om isen brister. De flesta allvarliga olyckorna har varit med ensamåkare, eller grupper om två där båda gått igenom isen. Helst bör man vara tre eller fler och se till så att man håller avstånd så att inte alla åker i om isen brister.

Använd ispik och isdubbar– ispiken fungerar som ett känselspröt för att testa att isen håller. Isdubbarna ska hänga runt halsen nära hakan så att de är lätt att komma åt dem snabbt. Glöm heller inte en kastlina för kamraträddning. Att på egen hand ta sig upp med bara isdubbar kan vara svårt om man inte är vältränad.

Studera området där du ska åka– ta med en karta och studera sjön eller vatten-draget där du ska åka vilket kan hjälpa dig att hitta områden med svagare is.

Åk nära strandkanten– genom att åka nära stranden har du kortare väg till fast mark om något slags tillbud skulle inträffa.

Ta med torrt ombyte – packa ett torrt ombyte i en plastpåse eller motsvarande som är försluten. Påsen packar du i en ryggsäck som då blir en viktig flythjälp om olyckan skulle vara framme.

Lämna färdmeddelande – meddela din färdväg till en anhörig samt när du beräknar att vara tillbaka.

Behåll lugnet om isen brister– om olyckan är framme och isen brister är det viktigt att andas lugnt. Vänd dig i den riktning där du kom ifrån och arbeta metodiskt med hjälp av isdubbarna för att ta dig ur vattnet mot säker is.

Läs mer:

Fjällsäkerhetsrådet.

Issäkerhetsrådet.