Gäster i det mörka tysta djupet

Nattdyk en specialiserad form av dykning som kräver särskild kompetens. Dykaren måste hos en kvalificerad instruktör genomgå specialträning, skaffa sig färdigheterna, lära sig säkerhetsrutinerna och bli hemmastadd till nattdykets speciella förutsättningar. Att dyka natt är en mycket speciell upplevelse som inte kan beskrivas med ord. Här kommer en skymt av upplevelsen tillsammans med en del tips för ett framgångsrikt nattligt undervattensäventyr.

Av alla dykformer är det nattdyket som gör det starkaste intrycket och fascinerar mest.

När man på sitt första nattdyk, vrider dyklampan på ”on” så ställs man omedelbart inför en oerhörd, nästan psykedelisk färgupplevelse. Den steniga och sandiga bottnen med sin tång och sina stora stenblock förvandlas nu till en helt annan värld och det går nu inte längre bara simma förbi det lilla grunda vraket som i månljuset verkar vara försjunket i det översinnliga. De obetydliga, trista växter och växtdjuren man knappt la märke till några timmar tidigare, badar nu i lampans starka halogenljus och förför ögat i en orgie av färger. Varelser som på dagtid lurar på håll och sprickor på havsbottnet förvandlas nu till mörkrets obestridliga härskare.

En hel del fiskar lockas av dyklampans artificiella ljus och vågar ett blygt närmande, så snart nyfikenheten vinner över rädslan förvandlas det till ett nästan oförskämt utforskande. Fiskarna kommer troget att följa gruppen under hela dyket, under resten av dyktiden kommer dykarna vara hedersgäster i detta mörka havet, i dessa nattvarelsers tysta sällskap.

Omgivna av starka havsfärger och uppvaktade av en omväxlande men ständigt växande antal havsdjur, börjar nu dykarna vänja sig vid mörkret som breder sig utanför strålkastarens belysningsområde. Den dunkla miljön skrämmer inte längre, man känner sig nu förtrogen med omgivningen och låter sinnena långsamt absorbera upplevelsen.

Nattdyk ställer inga särskilda krav på personlig utrustning. Våtdräkt, handskar, mask, snorkel, fenor, kniv, luftpaket med tvåstegs regulator och oktapus kompletteras med ett par dyklampor som tillsammans med dykdatorn och kompassen höjer såväl säkerhetsnivån som dykupplevelsen.

I denna mörka värld, är det ljuset som avgör om kvällen blir lyckad och trevlig. Utöver varje enskild dykares egna dyklampor bör minst ett par extra starka ljuskällor följa med i vattnet. Hängande från flaskkranen eller annan väl synlig plats är det kemiska ljuset en mycket användbar extra säkerhetskomponent. Denna lilla, oftast grönlysande plaströrsfunktion är att synliggöra och markera dykarens position i och under vattnet. Värt att komma ihåg är att det kemiska ljuset förändras ibland mycket dramatiskt färgerna och konturerna på omgivningen.

Nattdykets förberedelseprocess börjar med att i förväg informera omgivningen så att man inte i mörkret ställs inför överaskande händelser såsom lokalfiskarnas fiskelinor eller lokalmyndigheternas ingripande. Dykplanen, maxdjupet, referenser skall ha diskuterats i förväg och i dagsljus. På stranden, under blå himmel, i det naturliga solljuset kommer dykarlaget lättare kunna syna topografin, avgöra förhållandena samt diskutera förutsättningarna och säkerhetsrutinerna därtill. Dykning nattetid ställs dykaren inför navigeringsutmaningen. Att kunna använda kompassen på ett rätt sätt och avgöra sin egen position är av avgörande betydelse i mörkret som döljer alla sortens lokaliseringsreferenser på havsbottnen.

Om dykning sker ifrån stranden bör det i land finnas ett par eller flera belysta riktningsreferenser, helst placerade i en rak linje som pejling för simkursen tillbaka till utgångspunkten. Placeringen av dessa landreferenser måste ske på ett sådant sätt så att dessa extra ljuskällor inte skall kunna förväxlas med andra ljus i landskapet. Vid dyk från en båt bör det helst finnas ett par ljusreferenser längst ankarkedjan. För att undvika förvirring skall dessa extra ljuskällor vara lätt igenkännliga och totalt annorlunda än de som bärs av dykarna.

Rutiner i en nödsituation och hur man skall bära sig åt om någon, i mörkret kommer bort ifrån gruppen, men även triviala saker såsom handtecken och ljussignaler bör gås igenom. Olika dykare, beroende på erfarenhet och utbildningsnivå, har olika säkerhetsrutiner. Under ett nattdyk skall dessa anpassas gruppens mista gemensam kompetens och gruppens uppmärksamhet skall riktas till gruppens minst erfarna dykare.

I söder går solnedgången riktigt fort. Förväntan inför äventyret börjar sprida sig med solnedgångens sista ljus och adrenalinet ger sig till känna i gruppen. En sista utrustningskontroll innan mörkret faller håller gruppen sysselsatta och säkrar små, till synes oviktiga detaljer; blyet som sitter ojämnt på viktbältet eller remmen som inte går att justera med en hand kan i mörkret orsaka oproportionella svårigheter.

En till synes anspråkslös gummisladd förvandlar sig i mörkret till en väldigt värdefull accessoar då den runt handleden eller på en karbinhake på västen håller utrustningen nära till hands och ger dykaren fria händer.

En egendomlig men extremt vacker upplevelse, speciellt under månbelysta nätter, blir av genom att i vatten och efter sista par-kontrollen, släcka allt ljus, titta runt i mörkret och doppa en kort stund huvudet i vattnet. När dyklamporna och de kemiska ljusen efter någon minut tänds igen, kommer ljuset som lyser omgivningen och instrumenten skänka en sådan euforisk känsla så att det nästan känns som ett fysiskt smek längst ryggraden.

Så var det dags att påbörja nedstigningen. Nattens tystnad bryts av ventilernas visslande och luftens bubblande kamp genom vattnet medan dykaren sjunker långsamt, allt djupare in i mörkrets famn.

Under hela dyket och fram till dykavslutningen, då alla står på torr mark är det jätteviktigt att hela tiden vara i kontakt med alla i gruppen. Det förekommer, tyvärr alldeles för ofta, att mindre erfarna dykare vid dykslutet inte simmar mot ljuset som markerar utgångspunkten utan stiger upp till ytan från den punkt de befinner sig i det ögonblicket slutsignalen ges. Allt för ofta guppar utspridda cyklopprydda huvud i månljuset, skrikandes olika namn genom mörkret riktandes halogenstrålarna mot alla sträck i vädret och i ögonen på varandra, så att de förblindade och desorienterade varken ser referenserna eller kamraterna längre.

Även erfarna dykare kan genom att agera irrationellt under ett nattdyk, kanske på grund av den naturliga mänskliga mörkrädsla, skapa en incident som hur liten den än må vara kan få andra dimensioner i den mörka havsmiljön. Paniken sprider sig blixtsnabbt i mörkret. Det är därför livsviktigt att under alla omständigheter behålla lugnet och agera gemensamt och samordnat med dykkamraterna. Ingen, hur erfaren han/hon må vara, skall behöva klara sig själv i mörka vattnen.

Att dyka natt är en mycket speciell upplevelse. En märklig och något primitiv blandkänsla av vördnad och förtjusning när man låter kroppen sjunka i det mörka djupets famn och få tillträde till dess hemligheter.

www.h2orhodes.com