Fjällräven classic 2008

Startade kl: 10.00 på lördag morgon i ett lätt regn efter att debutkokat trianga köket med ett lätt mellanmål innan starten. Fjäll på bägge sidor om oss med snö på topparna vandrade vi iväg + 348 tävlande till vi är bägge laddade och ser den fantastiska naturen. Vandringen upp till Lap Donald ca 6 km bjudes det på renhamburgare säger bara mc donald, max och sibylla släng er i väggen. Regnet har avtagit och vandringen har varit lätt med spång och stig. första lunchen på trianga köket blev viltgryta som smakade bra med bröd till vid Kebnekise fjällstation som vi anlände kl: 14.14 i god vigör . Avnjuter lunchen i en sluttning mellan fjälltopparna med vy ner över dalen. Passar på att lufta fötterna under lunchen , har med mig ett par sandaler som känns bra att ha .
Kebnekise- Singistugorna.

Lämnar keb-fjällstation vid 15.15 tiden och styr stegen västerut . Denna vandringen skulle bli lite tuffare för nu blev leden mer kuperad med stenar och mindre stigningar, tur att vi har bra kängor som balanserar fötterna. Efter ca 1 mil börjar det att regna , regnkläder på. Fyller på flaskan med det fantastiska fjällvattnet och trampar på . När vi närmar oss Singistugorna står en Skylt Singi 3 km. Dessa tre km är de längsta km som jag gått under mina 34 år. Vid 20 tiden når vi fram till Singi trötta och hungriga vi får våran stämpel i check pointen samt tips om bra tält plats . Slår upp tältet vid en porlande fjällbäck som också blir min vaggmusik till sömns. När vi anländer Singi slutar det också att regna , tältet kommer upp och kopplar gasen till trianga köket för att laga den frystorkade pastan med kyckling. Diska borsta tänderna sen i sovsäcken sen var det att komma in i tältet och ta av sig de blöta regnkläderna som vi la över ryggsäckarna sen somnade vi gott till den porlande bäcken.

Dag 2:Singi- Alexjourestugan.
Vaknar pigg vid 06.30 kryper ur den varma sovsäcken och tråcklar på sig byxorna i tältet och tröjan sen ut i den friska fjällmorgonen. Gör ordning frystorkad gröt med äpplen och kanel+ jordgubbsylt det slinker ner. Byter läger och precis när vi fått ner tältet i ryggsäcken börjar det att regna, regnkläder på och sen norrut mot Sälka stugorna. Regnet upphör efter ca 1 timme= regn kläder av. Lite stigningar till Sälka som är nästa check point 13 km vandring i omväxlande stig och sten. Tar en paus efter 8 km och luftar fötterna som är att rekommendera, avnjuter smörgås med räkost mellan fjälltopparna med en vacker vy av fjällälven som forsar fram med sin blåa färg. Snörar på kängorna och njuter av vidderna slänger upp ryggsäcken på ryggen 13,5 kg som känns förvånandsvärt lätt trots den kuperade leden med sina stenar. Kommer fram till Sälka vid 12 tiden får våran stämpel och det bjuds på Sovas med kaffe som slinker ner med lite frystorkad mat. Här finns det också en butik som drivs av stf samt stugor/ bäddar för den som vill sova här. Köper några chockladkakor för en senare avnjutning, passar på att hänga ut tältet på en vedhög för att torka efter nattens regn över Singi. Tältet torkar på 20 minuter det känns lite bättre att packa ner ett torrt tält i säcken till ikväll då vi slår läger i Alesjaurestugan 2,8 mil norrut.

Lämnar Sälka i sol och styr stegen norrut mot Tjäkta passet genom Tjäktadalen med vackra fjälltoppar och en älv som brusar fram. Sticker ner min flaska och fyller den med friskt kallt vatten och låter det rinna ner genom min strupe och jag fylls av en kraft av frihet som bara går att få här norr om polcirkeln mellan de snöklädda fjällen.

Kommer in i ett månlandskap av sten , tur att jag har så bra kängor med högt skaft som ger en fantastisk stabilitet i hela foten och underbenet då händer det som inte får hända.......vad är det för ljud jag hör ett floffande från höger fot, tittar ner, ser att sulan har släppt från kängans hålfot, okej fram med sårtejp och tejpar upp sulan och håller tummarna att de ska hålla i sju mil till. Tjäkta passet har börjat och det är en stigning på ca 300 m öh och vissa partier är riktigt branta och pulsen är uppe på 170 slag/min men en fantastisk utsikt när vi är uppe och vi får också avnjuta snö i augusti månad, lite häftigt.

Kommer ner till ett månlandskap av sten som sätter balansen på prov men det flyter på utan problem trots 14 kg packning. Börjar regna ca 1 timme innan vi kommer fram till checkpoint nr 4, får våran stämpel och vi plockar fram trianga köket i regnet för att göra middag kl är runt 18.00. Vi är båda två trötta och hungriga allt går nu på rutin. Sätter oss i regnet och äter vår mat , det smakar riktigt gott att få i sig varm mat och humöret stiger snabbt till topp. När vi ätit klart mår vi riktigt bra och beslutar oss för att satsa på nästa checkpoint som är Alejuorstugorna 12 km norrut. Det är förtidigt att slå lägger i Ajäkta. Innan vi startar passar jag på att tejpa vänster känga som också har börjat släppa i hålfoten med silver tejp. Vandrar på i ett makligt tempo med omväxlande skurar. Historien upprepar sig de sista två km är vääääldigt långa och vi ser stugan på höjden ovan sjön. Klockan närmar sig 21.00 , det börjar bli sent vore skönt att slå läger . Båda två vill nå fram till checkpointen för där finns torrdass och bra tältplatser samt sjukvård för min känga, silvertejpen är för styv den håller inte måste ha sårtejp. När vi vandrar över hängbron över sjön till stugorna är det en skön känsla att veta att vi ska slå läger och få sova. Får våran 5:e stämpel och hittar tillslut en bra tältplats. Det har slutat regna och vi vill inget hällre än att få krypa ner i sovsäcken. När vi fått upp tältet värmer vi vatten på köket och gör oss varsin varm choklad med smörgås. Baxar in i tältet och hänger regnkläderna över ryggsäckarna och lägger huvudet på fleecevästen som fungerar som kudde. Lite svårt att sova med trötta fötter och lår som värker av trötthet men orkar inte leta fram Panodil, somnar efter en timme .

Vaknar nästa morgon med strålande sol kl 05.30, upp kokar vatten till gröten pressar ner gröten som nästan vänder mera sylt ....ner . Lite stel men när vi väl vikt ihop tältet och fått in det i ryggsäcken och vi siktat på mål i Abisko till kvällen på guldmedalj= 3 dagar vi siktade på silver när vi anmälde oss och under uppladdningen under sommaren. Jag anade att det kunde bli guld när vi närmade oss Alejour i går kväll och om inget oförutsett händer eller att sulorna släpper i hela hälen så ska vi ta guld.

Dag3 Alejour- Abisko.
Lämnar Alejour stugorna kl 07.00 solen kryper upp över fjälltoppen och det blåser en frisk bris från vidderna. Traskar norrut med nytejpade kängor och håller mina tummar att de ska hålla de sista 3.8 milen. Sprickan har börjat närma sig hälen , bara den inte når runt . Då släpper sulan och det blir svårt att gå med kängan, bryta tävlingen finns inte på kartan nu när vi är en dagsmarsch från målet och en guldmedalj. Vi tar det lugnt för vi vet att vi har gott om tid på oss och stannar vid 9-tiden utmed sjön och tar en fika och luftar fötterna, än ser det bra ut med kängorna. Vidderna här är fantastiska med klar vatten porlande bäckar och fjäll med snö klädda toppar. Knallar vidare mot Kieron som är näst sista checkpointen, fyller våra flaskor innan vi ska ut på renhägnet och en längre sträcka som vi inte passerar några bäckar. Kommer fram till ett renhägn som vi ska passera det blir en stenig vandring på helt öppna fjällvidder med frisk vind i ryggen men inga renar. Närmar oss keiron och historien upprepar sig med att kilometern plötsligt blir väldigt lång. Efter renhägnet rundar vi en fjällrygg med ett stup på våran yttersida och leden är väldigt stenig, det blir till att lyfta på fötterna, plockar fram kartan och ser att vi ska över älven som rundar Keiron, fjället på vår högra sida och vi ser Keironstugorna där nere på en gräsplätt. Fjällbjörkarna har återkommit och det betyder att vi är på väg ner från fjället. Kommer till slut ner till hängbron och nu är checkpointen nära .

Fem minuter senare är vi nere och främre lårmuskeln får vila ut. Får vår näst sista stämpel i häftet och vi tar en välförtjänt lunch bland björkar och ris i solen= fantastiskt. Fjällräven bjuder på pannkakor med sylt, grädde och varmt kaffe som smakar bra efter viltgrytan. Snörar av mig kängorna under lunchen, det var skönt drog på mig nya torra strumpor innan vi lämnade checkpoint "Keiron" och släntrade ner mor Abisko nationalpark som är fantastisk vacker med älven , Keiron, björkarna och sin fina led som var som att gå på en väl upptrampad stig. Målet närmar sig och vi kan nu smaka på guldmedaljen. Fyller min flaska en sista gång med de fantastiska fjällvattnet och njuter i fulla drag då jag känner det svalka min strupe denna soliga sista dag på classikern och jag längtar redan till nästa år. Kommer ner till porten till Abisko nationalpark svänger höger under E 10 och upp mot Abisko turiststation som är målet när vi kommer upp på upploppet möts vi av hurrarop applåder och hejarrop och vi fylls av glädje att nå mål på guld . Går in under målbanderollen och får vår sista stämpel och häftet och vi fäller en glädjetår över vår prestation på vår första fjällvandring. Tittar ner på mina kängor som nu nästan säger tack och hej för att nu sitter hälen på högerkängan nästan lös och den lossnar på väg till duschen, tack för att ni höll in i mål tänker jag . Jag och Madde har haft en fantastisk upplevelse på fjället trots att detta var våran första gång lyckades vi med gemensamma krafter och ett bra samarbete genomföra vandringen trots regn och blåst men upplevelsen av fjällnaturen och fjällvattnet har gjort resan minnesvärd och alla trevliga deltagare som vi pratat med under vandringen gör det till ett fint minne av semestern 2008.