Fiskar blir allt kortare
Generna påverkas snabbare än man tror av förändringar i miljön. Yrkesfisket har inte bara skapat färre, utan också mindre fiskar. Dessutom förändras deras beteende. Det anser tre kända forskare.
Av: 65
Generna påverkas snabbare än man tror av förändringar i miljön. Yrkesfisket har inte bara skapat färre, utan också mindre fiskar. Dessutom förändras deras beteende. Det anser tre kända forskare.
- Fiskarternas genetiska utveckling påverkas givetvis av fiskenäringen. Men vad vi nu vet är att det kan ske på en förvånansvärt kort tid. Förändringar kan uppstå på tio år eller mindre, säger Ulf Dieckmann, som arbetar på International Institute for Applied Systems Analysis IIASA i Österrike.
Han har undersökt den nordostarktiska torsken som lever i Barents hav och leker utanför Lofoten.
Det Dieckmann och andra forskare länge har vetat är att både fiskens storlek har minskat sedan industrifisket tog vid efter andra världskrigets slut.
På den tiden har livslängden sjunkit rejält för torsken. Den fullvuxna torskens medelstorlek har minskat från 90 till 60 centimeter. Men också fiskens storlek när den blir könsmogen har minskat.
Fisket påverkar inte bara mängden fisk i havet, utan också individernas storlek och andra egenskaper som beteenden.
- Det är nästan som om fisken förstår att det är säkrare att vara mindre så de förökar sig också tidigare. Fisken lär sig inte bara under sin egen livstid hur man undviker att bli fångad, utan vidarebefordrar det också till sin avkomma via generna, säger Dieckmann.
I början av nittiotalet kollapsade fiskenäringen utanför Newfoundland i Kanada. Fiskens storlek har börjat återhämta sig, men än är det långt kvar.
- Slutsatsen är att utvecklingen går snabbare än man trott tidigare, säger Dieckmann.
Han får medhåll av amerikanske biologen David Reznick. Reznick undersöker den populära akvariefisken guppier. I bäckar på Trinidad lever de i vilt tillstånd.
Mitt ute i djungeln finns ett vattenfall. I vattnet ovanför finns inga rovdjur som äter guppierna. Under finns det större rovfiskar. Där studerar Reznick hur rovdjuren påverkar beståndet.
- På det viset ser jag hur fiskarna i den undre delen av dammen består av fiskar som växer fortare och mognar tidigare. Deras avkomma är också mindre och det visar att förändringen är genetisk, säger Reznick .
David Conover från Marine Sciences Research Center utanför New York har studerat hur fiske påverkar havets ekologi. Han ställer sig frågande om fiskens gener verkligen påverkas så fort eller om det bara är så att man fångar mindre fiskar ju färre stora fiskar det finns. Så regleras yrkesfisket.
- Skulle man göra tvärtom, alltså bara fiska småfisk och slänga tillbaka de största i sjön, så skulle storleken på fiskarna öka. Dock inte lika mycket som den minskat, säger han.
Fisket eller rovdjuren påverkar beståndet av matfisk på ett mycket enkelt sätt. Större fiskar går åt och små blir fler.
Det gör att naturen återhämtar sig långsammare, eftersom den inte ”förstår” vilket håll den ska utvecklas åt.
Det är alltså inget som säger att en fiskart som minskar i storlek kommer att börja växa igen, bara för att fisket upphör. Det tar mycket lång tid för en art att återhämta sig. Om den någonsin gör det, för fiskens beteende påverkas också.
- De faktorer som påverkar storleken på fisk förändrar också en rad andra faktorer, till exempel fruktbarheten. De mindre fiskarna behöver också mindre föda, de är mer tillbakadragna vid utfodring och dessutom har antalet kotor i deras ryggrader minskat, säger Conover.
- Jag tror att fiskerinäringen måste lära sig av det här. Läxan är att om vi fiskar mindre nu, så kommer det finnas mer fisk i framtiden. Det är bara det att det kommer att ta tid, säger Reznick.
Text: Hansi Elsbacher
- Fiskarternas genetiska utveckling påverkas givetvis av fiskenäringen. Men vad vi nu vet är att det kan ske på en förvånansvärt kort tid. Förändringar kan uppstå på tio år eller mindre, säger Ulf Dieckmann, som arbetar på International Institute for Applied Systems Analysis IIASA i Österrike.
Han har undersökt den nordostarktiska torsken som lever i Barents hav och leker utanför Lofoten.
Det Dieckmann och andra forskare länge har vetat är att både fiskens storlek har minskat sedan industrifisket tog vid efter andra världskrigets slut.
På den tiden har livslängden sjunkit rejält för torsken. Den fullvuxna torskens medelstorlek har minskat från 90 till 60 centimeter. Men också fiskens storlek när den blir könsmogen har minskat.
Fisket påverkar inte bara mängden fisk i havet, utan också individernas storlek och andra egenskaper som beteenden.
- Det är nästan som om fisken förstår att det är säkrare att vara mindre så de förökar sig också tidigare. Fisken lär sig inte bara under sin egen livstid hur man undviker att bli fångad, utan vidarebefordrar det också till sin avkomma via generna, säger Dieckmann.
I början av nittiotalet kollapsade fiskenäringen utanför Newfoundland i Kanada. Fiskens storlek har börjat återhämta sig, men än är det långt kvar.
- Slutsatsen är att utvecklingen går snabbare än man trott tidigare, säger Dieckmann.
Han får medhåll av amerikanske biologen David Reznick. Reznick undersöker den populära akvariefisken guppier. I bäckar på Trinidad lever de i vilt tillstånd.
Mitt ute i djungeln finns ett vattenfall. I vattnet ovanför finns inga rovdjur som äter guppierna. Under finns det större rovfiskar. Där studerar Reznick hur rovdjuren påverkar beståndet.
- På det viset ser jag hur fiskarna i den undre delen av dammen består av fiskar som växer fortare och mognar tidigare. Deras avkomma är också mindre och det visar att förändringen är genetisk, säger Reznick .
David Conover från Marine Sciences Research Center utanför New York har studerat hur fiske påverkar havets ekologi. Han ställer sig frågande om fiskens gener verkligen påverkas så fort eller om det bara är så att man fångar mindre fiskar ju färre stora fiskar det finns. Så regleras yrkesfisket.
- Skulle man göra tvärtom, alltså bara fiska småfisk och slänga tillbaka de största i sjön, så skulle storleken på fiskarna öka. Dock inte lika mycket som den minskat, säger han.
Fisket eller rovdjuren påverkar beståndet av matfisk på ett mycket enkelt sätt. Större fiskar går åt och små blir fler.
Det gör att naturen återhämtar sig långsammare, eftersom den inte ”förstår” vilket håll den ska utvecklas åt.
Det är alltså inget som säger att en fiskart som minskar i storlek kommer att börja växa igen, bara för att fisket upphör. Det tar mycket lång tid för en art att återhämta sig. Om den någonsin gör det, för fiskens beteende påverkas också.
- De faktorer som påverkar storleken på fisk förändrar också en rad andra faktorer, till exempel fruktbarheten. De mindre fiskarna behöver också mindre föda, de är mer tillbakadragna vid utfodring och dessutom har antalet kotor i deras ryggrader minskat, säger Conover.
- Jag tror att fiskerinäringen måste lära sig av det här. Läxan är att om vi fiskar mindre nu, så kommer det finnas mer fisk i framtiden. Det är bara det att det kommer att ta tid, säger Reznick.
Text: Hansi Elsbacher
