Den 1/10 var jag med om en alvarlig trafikolycka som innebar ambulanstransport till sjukhuset.
Efter genomförd magnetröntgen konstaterades att höger sida av kroppen hade en del mindre och en del större skador.
Status för knä: Främre korsband av, Inre ledband av och mindre meniskelskada.
Status för fot: Yttre ledband uttänjt
Status för hand: Något är skadat eftersom det är återkommande värk och smärta i handleden ut i tummen (sjukgymnasten håller för fullt på och försöker få bukt med smärtan).
Ansiktet: Fläskläpp och skärsår över läppen.
Jag fick åka hem samma dag från sjukhuset iförd ett skydd (ortos), kryckor och värktabletter.
Nu var det bara att avvakta 6-7 veckor tills inre ledbandet skulle läka av sig själv. Under tiden (och minst 6 månader framåt) är det sjukgymnastik som gäller. Främre korsbandet läker inte av sig själv men beslut om operation eller ej kommer att tas någon gång i mars.
Att sjukskriva sig var det inte tal om (utom på olycksdagen). Ny VD hade precis börjat på jobbet och är man närmste assistent så är man…….
Jag har kämpat på hårt med rehab sedan den 1/10. Besök och träningspass hos min sjukgymnast 2 gånger i veckan. Träning hemma varje dag. Idag innebär träningen hemma att cykla på motionscykel varje dag i ca. 20 minuter. Pilatesboll för att stärka mage, lår och knämuskler. Pilatesbollen används också för att öka rörligheten i knät som stelnar till rätt ofta om jag sitter i samma position för länge.
En vecka efter olyckan hade muskelmassan i mina lår krympt till minsta möjliga volym. Här ser man tydligt att mitt högra lår är smalare än mitt vänstra. Kortet är taget i spegel hos min sjukgymnast för ungefär 2 veckor sedan.
Efter 6 veckor var jag på återbesök hos min läkare på Sophiahemmet. Inreledbandet var läkt och jag kunde äntligen kasta den kraftiga ortosen för att påbörja min riktiga rehabilitering.
Det första jag gjorde efter jag fått lägga bort min klumpiga ortos var att åka till Ortopedservice i Stockholm. http://www.ostockholm.se/butik/14-kna
Här beställde jag en bättre och smidigare ortos så jag kan fortsätta med mitt älskade friluftsliv och skidåkning. Denna ortos ska jag bara använda när jag utför sporter som vandring eller skidåkning.
Nej det är inte mitt ben....bild från Ortopedkliniken....
I dagsläget vet jag inte om jag kommer att operera mitt främre korsband eller inte. Idag har jag lyckats skapa så pass mycket muskler i mitt knä så det känns rätt stabilt. Inre ledbandet smärtar fortfarande ibland när jag överanstränger mitt knä.
Att operera innebär att jag faller tillbaka till ruta 1 igen. Smärta och ytterligare 6-9 månaders sjukgymnastik.
Jag avvaktar till hösten och ser hur allt har gått. Om jag då känner att jag inte kan göra allt jag vill så kommer jag att operera.
Igår var det så äntligen dags att prova på att åka längd. På med den nya ortosen och skidorna. Thomas tränar för vasaloppet och for iväg på sin 10 km tur. Jag provade på 2 km.
När jag genomfört de 2 km var lyckan total. Allt kändes så himla bra. Där i lyckan över att äntligen kunna vara ute ingen körde jag ett extra seger varv på 2 km.
Tänk att jag som knappt kunde duscha själv för 10 veckor sedan nu kan åka längd!!!!!
DUKTIGA JAG :) :)
/Helena
Var faktiskt i chocktillstånd första veckorna. Tänk att allt man älskar kan tas i från en i ett nafs.
Man kan ju inte styra över hur andra kör eller beter sig i trafiken!
Tack för varma ord!
/H
Vill verkligen inte ge upp mina vandringar!!!!
Tack för värmande ord och att du stöttar!
/H
Har pratat med både de som opererat och inte opererat. De som opererat förespråkar det. De som inte opererat förespråkar det.
jag har bestämt mig för att själv se hur allt går. Om jag kan slippa operation är det jätte bra. Men om jag märker att det krävs så kommer jag att operera.
Vill helst inte behöva operation eftersom jag är rätt trött på smärtor i mitt knä.
Det räcker just nu med 10 veckors behandling med Citadon, Alvedon och Votaren.
Orkar inte ha så här jäkla ont mer just nu......det får bli om ett år om det behövs. ;)
/H
Man vill ju inte bli liggandes mitt i skogen med ett knä ur led ;)
Tack för alla uppmuntrande ord!
/H
Tack för dina värmande ord. Jag hoppas verkligen jag fått bukt med mitt knä tills all snö försvunnit. Det skulle vara en personlig katastrof om jag inte kan fortsätta med våra älskade vandringar!
/H
/H
Rätt häftigt egentligen!
/H
Efter att jag lyckades dra av quadopedius hamnade vä knäskål 22 mm lågt, klart obra, men nu jag kan ledigt gå milen och cykla ett par igen. Skidor går oxså t o m i Skåne.
Så det finns gott hopp för dig Helena, heja på! Ser fram mot fler trevliga resberättelser.
/H
Jag har gjort samma resa som du efter en egen "unhappy triad" (menisk, ledband och främre korsband på samma gång) för några år sedan. Av olika skäl valde jag att avstå från operation av korsbandet och gjorde bara en mindre meniskoperation, Rehabtränade sedan hårt i 6 månader efter operationen och har sedan dess gjort 5 fjällvandringar med full packning och ibland knepig terräng. Jag har också kunnat åka både längdskidor, slalom och snowboard utan problem.
Tyvärr är dock fotboll, innebandy och tennis helt otänkbara aktiviteter för mig då balansen/stabiliteteten i knät inte är tillräckligt bra. Det är lite trist och enda anledningen till att jag från och till ångar att jag inte opererade korsbandet i samband med olyckan.
Hur som helst - Lycka till och bra kämpat!
Känner fortfarande av skadan i inre ledbandet. Det smärtar när jag överanstränger. Räknar med att det avtar snart.
Menisk skadan har jag inte känt av ännu. Min sjukgymnast säger att man kan ha tur och inte känna något av den skadan.
Främre korsbandet är ju av. Så är det bara....
Hur lång tid tog det för dig innan du kunde åka slalom igen?
Nyfiken!!!
/H
Men.....det är inte min starka sida. Jag vill bli frisk med en gång (helst igår...). =)
/H
OBS - Detta var OK:at med min sjukgymnast eftersom rehaben gått bra och inget jag hade provat om jag inte varit helt säker på att det skulle funka.
Har redan insett att jag inte kommer att kunna åka över jul eller sportlov. Det blir längdåkning för hela slanten.
Har också insett att det blir till att åka lugn slalom resten av livet. Inga mer åk i chocken (Idre), inga mer tävlingar med ungarna. :) Men det är väl dags att inse att jag passerat 40 och inte behöver åka de allra värsta backarna längre.
Stort tack för att du tog dig tid till att skriva. Det hjälper massor mentalt!!!
/H
Har också en väldigt peppande sjukgymnast som klämmer ur all ork jag har varje gång jag är där. Personlig tränare när de är som bäst :)
Jo, jag åker längd. 4 km till blev det i helgen. Jag vinner inga mästerskap i snabbhet precis. 30 minuter för 2 km.
Men det gör inget. Det är sådan lycka att bara kunna komma ut över huvudtaget. De första veckorna var jag faktiskt rädd för att aldrig mer kunna gå i skogen igen.
Nu börjar jag se en ljusning......
Tack för att du tog dig tid att dela!
All positiv info stärker mitt självförtroende!
/H