Jobbet förde mig till Saxnäs. Vi diskuterade förändringar av information och skyltning på och om fjälleder. Med det syftet gjorde vi två kortare vandringar: en på leden öster om Satsfjället till vindskyddet strax innan kommungränsen till Dorotea kommun (bild nedan) - med en kortare avstickare till stugan söder om Satsfjället.

Dagen efter gick vi från Fatmomakke till bron över Tjeehpesjohke (bild nedan). Efter avslutat arbete åkte min kollega hemåt på eftermiddagen.

Jag hade då två dygn på mig att uppleva Marsfjällen: från fredag vid eftermiddag till på söndag vid 13. Jag körde till Marsliden och passade på att titta på Trappstegsforsen på vägen dit.

Jag gick från hyrbilen i Marsliden kl 14. Då jag för ovanlighetens tänkte testa att bo i stuga hade jag inget tält med mig. Det finns endast en stuga i området som man får bo i och det är Bleriksstugan. Det var lagom varmt att vandra (ca 10 grader) och jag gick i trekvart-byxor och t-shirt under större delen av turen. Bästa vädret skulle vara den kvällen och jag ville gå upp på Marsfjällets topp. Så det blev till att kombinera det med att ta sig till Bleriksstugan. Från Marsliden och upp till toppen är det markerad led så det var bara att knata på.

Under början av vandringen mötte jag några svampplockare som var på väg ner från kalfjället och de sa att det var mycket kantareller där - jag såg inga under min tur. Men jag såg och åt mycket blåbär på turen. De var stora och mycket goda. Jag tog en paus vid vindskyddet med det roliga namnet Apelsinklyftan. Så fort jag kom upp på kalfjället öppnade sig ett fint landskap med stora från glaciär kvarlämnade stenar och branta fjäll runt om mig.

Leden gick över det fina passet söder om berget Ortsen och sedan upp mot toppen. Moln kom och gick på toppen, men plötsligt var det molnfritt där. Jag ökade tempot. Mötte en far med dotter som hade vänt nära toppen då moln dragit in.

När jag var ca 30 minuter från toppen kom det in envisa moln, som var kvar mer eller mindre till jag var vid bilen igen på söndagen. På toppen var det inte blåsigt men bara väldigt dimmigt. Men jag anade de mäktiga branterna på andra sidan. Väntade i 15 minuter på att få sikt men gick sedan ner igen. Lämnade toppen 18.30 och ville till stugan innan kl 21 - räknade med att det var ca 10 km till stugan men nerförsbacke. På väg ner från toppen fick jag åter sikt (bilden nedan) och gick mot sluttningen till höger i bilden.

Jag genade mot leden till stugan och fick en rask promenad dit i fin kvällssol på hårda fina fjällhedar. Höll ett genomsnitt på 5-6 km/h och kom fram till stugan strax innan det blev mörkt. Jag hade den för mig själv.

Bleriksstugan är en fd STF-stuga som numera sköts av en sameby. Stugan är i helt ok skick och ligger strax väster om sjön Övre Bleriken. Man kan boka boende där, vilket jag hade gjort. Men jag förstår det som att man kan komma dit spontant också.

Dagen efter ville jag se de nordvästra delarna av Marsfjällets naturreservat. Jag gick mot fjället Aavnere och tänkte ta mig runt på dess topp för att besöka Bäverfjället på tillbakavägen. Det var molnigt, blåsigare än dagen innan och ibland lite duggregn. Jag började med att följa leden som går mot Fatmomakke.

Vid Fetsjön mötte jag några samer som skulle fiska till ett bröllop - blev erbjuden att dricka kaffe med dem, men då jag precis hade fikat och inte är någon kaffedrickare tackade jag artigt nej och nöjde mig med att prata med dem en stund.

Jag sedan gick mot Avneres branta sida och fick en mycket fin utsikt mot dalen vid Svartsjöarna och fjällen bortom.

Det var lätt att komma upp på Avnere och fick en fin utsikt från ovanför dess branta sydväst-vägg. Fjället består av bergarten serpentinit och alla stenar ser ut att vara täckta av intorkad lera. Efter att ha gått omkring lite på det relativt platta toppområdet började jag gå tillbaka mot stugan. På väg ner från fjället gick jag så att jag kunde se norrut bl a mot det fina fjället Daevnie (bild nedan).

Jag blev sugen på att komma tillbaka till stugan och behövde samla ork inför den kommande dagen, så jag valde att inte gå upp på Bäverfjället. Men jag gick medvetet genom ett område som på kartan var markerat att ha svårgången vegetation, för att inför morgondagen testa hur en sådan vegetation var i detta område.

Jag behövde vara tillbaka i Marsliden kl 13.30 på söndagen för att vara säker på att hinna med mitt flyg senare den dagen. Efter noggranna kartstudier räknade jag med minst sex timmars vandring den väg jag ville gå. Jag började gå kl 5 på morgonen för att inte behöva stressa och ha en del marginal. Jag gick söder om sjön Bijje Gaajlanjaevrie (norra sidan verkar så här i efterhand vara mer lättgången), där det var en hel del blockmark att passera. Moln låg lågt men ovanför mig. Duggregn kom och gick under dagen. Jag hoppades på sikt vid något tillfälle mot branterna och topparna i fjällen. Jag passerade det mäktiga passet Trollskalet - det var lättgånget. Såg den branta bergväggen rakt uppåt söderut och den var mycket mäktigt. Korpar kraxade där uppe.

Jag såg inte längre än till sjön Luvlie Gaajlanjaevrie, sedan såg jag bara ändlösa inkommande låga moln som tryckte sig mot de branta bergväggarna. Planen var att gå rakt söderut upp till 1100 möh. Det gick bra och terrängen var lättare än vad jag hade räknat med, men det var inte mycket till sikt. Sedan gick jag på kompass på skönt lätt utförslut åt sydväst till bergväggen Ohtje Vaellie. När jag kom dit tog jag en välförtjänt lite längre fikapaus - jag var i god tid och hade passerat de delar jag var mest orolig för. Jag rundade Ohtje Vaellie på östra sidan och tog sikte på Byxbäcken som går ner mot Marsliden.

Hittade en tuva med hjortron.

Jag tänkte följa bäcken ner i skogen tills jag kom till en kåta, som var markerad på kartan. Därifrån skulle det enligt kartan gå en stig ner till Marsliden. Att hitta stigen visade sig vara mycket svårt, då Fjällkartan inte visade vara så exakt om var stigen skulle gå. Jag hittade stigen till slut men den gick längre österut. Det var många vindfällen längs stigen som jag fick gå runt eller kliva över. Jag kom ut på vägen i Marsliden och kunde läsa på en skylt att jag nyss hade gått på Byxbäcksleden.

Hyrbilen stod där jag lämnat den. Jag svängde förbi butiken i byn för att lyxa till med en glass och logga en geocach. Sedan körde jag mot Vilhelmina.

Marsfjällen återkommer jag gärna till. Nästa gång ska jag dock ha med mig tält, så att jag kan ha lite mer frihet i var jag ska sova och gå.