Vi var tre kompisar från det vanliga påsktursgänget som gjorde en tur på åtta dagar i Sarek vid påsk. De jag åkte med var Magnus Simonsson och Anders Ahnesjö. 

Vi åkte som alltid med varsin pulka och delade denna gång ett nyinköpt Hillebergtält. Var och en av oss ansvarade för två middagar för oss alla tre . Till resterande två middagar hade vi varsin frystorkad rätt i påse.

Väderprognosen från flera platser i området visade att det skulle bli dålig sikt och lätt snöfall flera dagar. Men mitt på turen skulle det bli en fin solig dag lämpad för topptur.

Det finns en bildmapp till denna tur på sidan för turen, med ytterligare bilder och tillhörande bildtexter. 

28 mars

Vi startade turen från Suorvadammen. Det fattades en passande anslutningsbuss från tåget i Gällivare så vi tog en taxi.

För att passera dammen åker man skidor på ön Jiertásuoloj. 

Först valde vi fel väg på ön. Det finns en väg som västerut på den och den ska man inte ta. Ganska snart blev vi hungriga och valde att äta vid en liten stuga på ön.

Från stugan var vägen som går över ön inte plogad på länge så vi fick en lättsam start på turen då vi kunde skida över till södra sidan av ön.

Det var strålande väder denna dag och vi ville utnyttja det så vi skidade upp mot kalfjället. Vi följde stigen/leden och skoterspåren uppåt. Pulkaföret var perfekt och pulkorna gled fint. Tältade gjorde vi på Njavvejågåsj.  

Middagen blev köttfärs och pastaskruvar.

29 mars

Som väntat blåste det en hel denna dag och snöade. Det erbjöds inte mycket sikt, men med hjälp av karta och kompass tog vi oss framåt.

Vi rundade Njavvetjåhkkå utan att ta alltför mycket höjd. Plötsligt reste sig två renar från snö - de hade låtit sig snöas över och vi hade skrämt upp dem. Hoppas de fann en ny bra plats att ligga på.

Fram till Äphár hade vi mot- och sidvind. Sista timmarna fick vi ok sikt och det var en mäktig känsla att närma sig de höga fjällen. Nu var vi verkligen i Sarek!

I höjd med den lilla bergsklumpen Bierikvarasj var det fin skridskois i hela dalen. Bitvis var det lite halt att ta sig fram där.

Vi tältade på Bierkijávre med fin utsikt mot Sarvatjåhkkå och Bieribákte.

Tortellini med god sås bjöds till middag.

30 mars

Väderprognosen vi hade skrivit ut från yr.no stämde fortfarande och vädret blev allt klarare. Vi skidade förbi Basstavagge. Jag har aldrig varit i den dalen och får se till att planera in en tur där när det inte är lavinfarligt.

Mitt på dagen skidade vi i endast underställ på överkroppen och då var vi i fina nordliga delen av Rapadalen. Topparna syntes och det blev många kort. Vi pratade om toppturer vi gjort tidigare år i Sarek-massivet.

Där Guohperjåhka rinner ner i Rapadalen såg vi spår efter fyra pariserpulkor. Då det i övrigt är total avsaknad på mänskliga spår går tankarna lätt igång. Vi försökte analysera vad det var för skidåkare som åkt där. Pariser-pulkor-spåren antydde fransmän. De pulkorna verkar för övrigt inte speciellt praktiska i nerförsbackar.

Prognosen visade att två dagar efter skulle det bli bästa vädret under vår tur. Vi valde därför att skida vidare in i Guohpervágge för att dagen efter lägga oss i topptursläge.

Vi tältade på ett fint ställe precis innan vi tyckte det verkade bli för brant och lavinfarligt på sluttningarna i dalen. Dvs innan men med fin sikt mot fjället Guohper, som betyder och ser ut som en renklöv.

Det blev kyckling med couscous, paprika, lök, lime och sweet chili sås till middag. Hallonkräm till efterrätt. Kycklingen skulle behövt ligga längre i blöt för att mjukna till.

31 mars 

Sikten var sämre denna dag. Vi skidade, med lite avstånd mellan oss i fall någon av oss skulle dras med i en lavin, förbi Guohper.

Vid Guohper såg vi flera små pälsbitar från ren och järvspår. Det var inget blod på skinnbitarna så de var väl äldre, men förmodligen rester från en järvmåltid.

Fram till ravinen Gasska Låvdakruvtásj var det ojämnt och vindpåverkat att skida på. Vi lunchade nedanför ravinen, tog på stighudarna och började uppförsbacken mot platån nedanför Lådaktjåhkkå. Vinter-Sarek-boken och kartorna visade på bra och enkla topptursmöjligheter från den platån.

På kvällen när vi, som nästan alltid, satt ute och åt började himlen klarna upp. Väderprognosen verkade alltså stämma.

Till förrätt blev det anklever och till huvudrätt skivad potatis och rotfrukter med långkok på fransyska och högrev.

1 april

Under natten började det snöa och blåsa. På morgonen var sikten i princip noll. Vi hoppades att det skulle gå över under dagen, men det gjorde det inte. Istället blev det en dag i tältet, med läsande och gemensamt korsordslösande. Ett litet och lätt spel kommer följa med på nästa tur för sådana här tillfällen.

När Anders klev ner i fotgropen sa han vid ett tillfälle: "en lämmel!". Jag tänkte att det var ju första april, så jag var snabb att utropa "April April". Men något aprilskämt var det inte. Vi hade tydligen grävt så djupt att vi hade kommit i kontakt med en lämmelns gång i snön.

Det blev frystorkat i tältet till middag.

2 april

Fortfarande snöfall och ingen sikt. Inte så mycket blåst dock. Vår plan hade varit att lämna platån genom dalen mellan fjällen 1445 och 1504, men då sikten var obefintlig kom vi överens om att, även om vi hade gps med karta, så vore det dumdristigt att passera en sådan dal och nerfart utan sikt. Det kunde ju dels gå en lavin och vi kunde inte se var den drabbade tog vägen och dels kunde det finnas höga snövallar som vi kunde falla utför. Så vi tog det säkra för det osäkra och skidade ner i den 3 dm nya snön till ravinens början.

Vi följde sedan i princip gränsen till Padjelanta till Sierggavagge och fick under turen bitvis fina vyer ut över Padjelanta. Vi tältade ungefär rakt söder om Gisuris topp.

Som middag blev det köttfärs med tacokrydda. Chokladmousse till efterrätt.

Om vädret kommande morgon skulle bli ok för topptur skulle vi gå upp på Gisuris. Turen skulle då avslutas i Ritsem. Om ej topptursväder skulle vi skida mot Suorvadammen.

3 april

Oförändrat väder på morgonen. Vår utskrivna väderprognos kunde nu ses som helt meningslös att titta på. Vi skidade mot Suorva. Vid lunch började det klarna upp men då var vi redan vid Niják.

Vid korsningen mellan Sierggavagge och Ruohtesvágge träffade vi massor med folk. Först ett gäng från Belgiens alpina klubb och 15 minuter senare ett schweiziskt par som skidade från Signaldalen och till Saltoluokta. Det var trevligt att socialisera lite.

Sikten blev allt finare och det hade känts kul att vara upp på någon av de toppar vi såg. Men det var också fint skidföre där vi var och vi gled vidare österut.

Det blev isbildning under pulkorna. Så vi stannade och skrapade dem rena vid ett tillfälle i det vackra vädret.

Vi tältade norr om Lulep Gassavarasj, då vi tyckte det var så fin utsikt därifrån. Det blev en utsikt både mot Sarek-massivet, Ahkka och Kallaktjåkkå.

Till middag blev det ris med linser, mango-chutney, banan, äpple, jordnötter och curry. Det blev en lite väl stor portion.

Fullmåne och norrsken prydde kvällshimlen. Det blev även lite kallare på natten.

4 april

Fortfarande fint väder över området där vi tidigare haft mest snöfall. Vi skidade österut där det såg molnigare ut. Så det kändes lite fel att åka österut men samtidigt lite spännande att testa att gå till Suorva från det här hållet.

Vi kom nu in i ett stort blockområde. Genom att följa vattenvägar och dalar gick det bra. Men att vandra i det området verkar inte så lätt.

Vi såg många harspår men även en del ren- och rävspår.

Vi skidade söder om Unna Átjek och strax efter det gjorde vi nästa vägval. Vi valde mellan att skida söder om eller norr om Hállji. Söder om är något längre men erbjuder en lättare nerfart. Vi valde det södra alternativet.

Söder om Hállji blev det en lättare uppförsbacke. Uppe på krönet öppnade landskapet upp sig. Fantastiskt! Vilken vy! På nerfarten mot Suorvadammen hade vi utsikt mot Nieras, Juobmotjåhkkå, Sluggá och Gierkav-massivet. Det var mycket fint.

Efter några brantare knixar var vi nere i fjällbjörkskogen och skoterspåret vi åkt på en vecka tidigare.

Vi tältade precis utanför renhägnet.

Till middag blev det frystorkad mat ur påse.

Snön vara märkbart lösare i skogen än på fjällen och vid ett par tillfällen skönk benen ner ca en meter i snön.

5 april

På morgonen hörde och såg jag hökuggla. Det var en som satt i ett träd och blev matad av en annan uggla. Kanske en hona som blev uppvaktad av en hane. På kvällen innan hade jag tyckt mig dessutom höra hökuggla.

Efter en snabbare frukost började vi skida över ön Jiertásuoloj till vägen på norra sidan dammen. I utkanten av renhägnet såg vi lodjursspår. Det är förmodligen inte populärt av renägarna med lo i området.

Precis när vi kommit till busshållplatsen vid "Vägen västerut" (dvs vägen till Ritsem) kom fyra fransmän med pariserpulkor samma väg som oss över dammen. Det visade sig vara dem vi hade sett spåren från i Sarek. Så vi fick en hel del intressant samtal på bussen mot Gällivare.

Vi noterade att vi inte träffat på någon turåkare från Sverige men flera stycken från kontinenten. Var är svenskarna?

I Gällivare hängde vi spa på Quality-hotell och åt kinamat innan tågresan mot Uppsala påbörjades.

Sammantaget blev det ett fint turupplägg men synd att det inte blev någon topptur. Tur i oturen var att vi endast en timme före avfärd från Uppsala tog beslutet att inte ta med isyxor och stegjärn då vi inte trodde att de skulle behövas på eventuella toppturer. Det hade varit synd om vi hade släpat med oss de prylarna och sedan inte fått användning för dem.

Det är inte bestämt vad vi ska göra för tur nästa påsk.