Här lägger jag bilder och dokumentation från några turer jag gjort.

Glad skåning som bor i Östersund.

Har tidigare bott i Uppsala, Lund, Malung och lite utomlands. Jobbar med naturvägledning. Utbildad naturguide på flera sätt och är aktiv som sådan ibland också.

Bilder, filmre och text från min turer lägger jag i blogg eller på https://www.facebook.com/per.sonnvik/photos_albums

Användarnamn: personnvik

Intressen: Alpinism, Fågelskådning, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Jakt, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Mountainbike, Bär & svamp, Orientering, Paddling, Foto, Ridning, Löpning, Segling, Utförsåkning, Resor, Familjen, natur, miljö, dans och släktforskning.

Mer på profilsidan

Kategorier:

Etiketter:

2024:
April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December

2019:
Maj

2018:
April

2016:
April, Maj

2015:
April, December

2014:
September

S:t Olavsleden

Denna pilgrimsled har länge lockat mig och nu har jag börjat springa på den. Det känns som en lagom utmaning att lite då och då springa delar av den och samtidigt får jag uppleva ett varierande natur- och kulturlandskap. Praktiskt nog ligger det fler järnvägsstationer längs leden vilket underlättar logistiken.

240928 Mörsil-Undersåker

28 km

Detta var den hittills finaste springtur på leden. Lagom stora stigar och ibland grusväg. Ibland går leden längs Indalsälven. Finaste delen är vid forsarna och Ristafallet. Ibland skymtades kalfjäll som var pudrade av nysnö. Och hela landskapet badade i höstfärger och sol. Lagom varmt var det också.

Här går leden på en ås. Vid Mörsils kyrkan. Enda platsen idag för en stämpel.

Åreskutan hade fått lite nysnö. Finfint!

Så fint att få springa i skog när det är höst.

Strax innan Undersåker kom en följd av de här roliga skyltarna. Som om lokalbefolkningen tröttnat på att svara vandrare på frågan ”Var är stigen?”. De svarar ”Här är stigen. Och här är förresten bänken också”.

240606 Mörsil - Nälden

45 km

6 juni blev det en fin tur på S:t Olavsleden. Jag sprang mellan Mörsil och Nälden. Alltså mot den tilltänka riktningen, vilket gör att man behöver vara extra uppmärksam var leden viker av. För att skyltarna och markeringar är uppsatta så att de ska ses från andra hållet.

Det var lagom varmt och det kom en svalkande skur mitt på turen.

Naturupplevelsen blir en stor del av dpringturen. Det är fint så här års med alla blommor och fjärilar, inbäddat i fågelsång.

Leden passerar ofta små byar på äldre vägar och stigar. Jag uppskattar att på dessa turer få färdas genom ett varierat kulturlandskap. Äntligen fick jag tillfälle att besöka platser som jag undrat hur de ser ut, som Kluk, Semlan och Landverk.

Jag tar det rätt lugnt på dessa springturer, så att jag ska orka hela vägen och så att jag njuter av omgivningarna. Men sista två kilometrarna kunde jag inte låta bli att spurta.

Hittade massor med kattfötter på ett ställe.

Fredsstenen är ett minne från 1809 när svenska trupper tvingade tillbaka en dansk militär styrka mot den norska gränsen och fred slöts.

På den här stora stenen står det att det var vid denna plats som stilleståndsavtal tecknades mellan svenska och norska trupper 1809.

När jag sprang omkring och letade efter leden (svårt se markeringar när man tar leden åt fel håll) vid Häljeberg råkade jag stöta upp den älgkalv. Jag blev orolig över att en arg älgmamma skulle komma, så jag skyndade mig därifrån. — När jag sprang omkring och letade efter leden (svårt se markeringar när man tar leden åt fel håll) vid Häljeberg råkade jag stöta upp denna älgkalv. Jag blev orolig över att en arg älgmamma skulle komma, så jag skyndade mig därifrån.

Den här grunda ån Åringsån korsade jag nog på fel ställe. Fin plats! — Den här grunda Åringsån korsade jag nog på fel ställe. Men fin plats!

Mellan Åringsån och Tann går leden igen en fin skog. — Mellan Åringsån och Tann går leden igenom en fin skog.

Här strax ovanför Wången fick jag fin vy över sjön Alsen. Det kändes samtidigt lite övermäktigt att jag skulle springa längs med hela sjön till dess bortre ände, men det gick ju bra.

Vid Glösa kom jag till denna fina plats med hällristningar.

Nära hällristningarna går leden på denna fina väg med gärdesgård, med fjällvy. — Nära hällristningarna går leden på denna väg med gärdesgård, med fjällvy.

Fram till Nälden kom jag och sista två kilometrarna spurtade jag.

240511 Bräcke - Gällö

29 km

Som den första lite länge löpturen i år blev det en njutartur i fint vårväder. Jag tog tåget till Bräcke och följde ledmarkeringarna norrut mot Gällö.

Nästan hela sträckan gick väldigt fint längs Revsundssjön, som denna dag låg spegelblank.

Det var inte mycket snö kvar men på några skuggiga partier där skotrar kört fanns snö. Blött var det bitvis på skogsvägar och stigar.

För det mesta gick denna springtur på grus- eller asfaltvägar nära hus och gårdar med vyer över sjön.

Jag såg en del vårfjärilar: grönsnabbvinge, nässelfjäril och sorgmantel. Fåglarna sjöng för fullt och det blev återkommande rapportering i Artportalen. Jag råkade också skrämma upp två fina järpar.

Bräckes stationshus tycker jag är ett av de finare.

I blandskog full med fågelläten norr om Bräcke.

Revsundssjöns blanka yta fick mig att stanna upp återkommande och njuta.

När det var dags att korsa Gimån visade det sig att gångbron var sönderspolad av smältvattnet och gångbron under järnvägen var en bit under vattenytan. Jag tog mig över på bilbron istället.

De sista kilometrarna gick på skogsväg och stig som delvis var snötäckt. Så det blev till att hitta barmark eller försiktigt ta sig över snöfält.

Väl i Gällö hann jag köpa lite frukt innan hemresan med tåg. Det blev en skön och rätt lugn springtur i lagom temperatur. En tur som ger mersmak.

231007 Östersund - Nälden

38 km

Detta blev en bitvis kall springtur som ibland gick hård motvind. Över Rödöbron var det så hårt motvind att jag nästan inte kunde springa, delvis för att det blev svårt att andas ut.

Rutten gick mest på grus- och asfaltvägar i ett höstigt landskap.

230930 Östersund - Gällö

60 km

Idag var jag och min springryggsäck ute på S:t Olovsleden. De fina höstfärgerna lockade och jag var sugen att se hur långt jag kunde komma på en dag. 60 km blev det, varav ca 48 springa och resten gå. Avslutade i Gällö och tog tåget hemåt därifrån. Finast sträcka var mellan Pilgrimstad och Gällö. Och några fina svampar stötte jag på också. Men jag mötte väldigt få andra som gick eller sprang.