Vattenspegeln låg där, näst intill blank, sånär på en då och då fläktande liten bris. Det var när dagen övergick i kväll och solen la sina mjuka strålar på vattenytan som stillheten skulle komma. Så hade det varit de två sista dagarna i Dalarna och så skulle säkert ske även denna kväll.
Jag är en friluftstörstande storstadsbo. Som nu fyllt 40 år och bestämt sig för att aldrig sluta leka äventyrare...
Har en blogg här på sidan
http://www.utsidan.se/blogs/minnatur/index.htm
Intressen: Alpinism, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Fiske, Vandring, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Bär & svamp, Paddling, Foto, Utförsåkning, Resor
Etiketter:
Länkar:
Den stora "lilla vandringen"
Ryggsäcken knirrade lätt i sina plastspännen. Det frasade krispigt i den torra mossan under mina skor där jag gick. Det var den 5 juni och det var nu det kunde hända. Ett sting av förhoppning om att det ändå var för tidigt fanns i min tanke.
"Död åt dom jävlarna" ljöd över nejden...
Jag låg i mitt tält, glad åt att kroppen var nästan naken. Utanför tältet var det 28 grader och vadarbyxorna hade i timmar klibbat mot kroppen. Pausen var välbehövlig. Min panna var prickig av bulor orsakade av knott och mygg. I samma stund som jag fyllde kroppen med iskall klart vatten ur en flaska ekade ett avgrundsvrål genom dalen... I det andra ekot kunde jag skönja vad som vrålats.
- Död åt dom djävlarna, orden klingade ut gradvis. Sedan kikade ett mulet ansikte in i tältabsidern...
Jag trodde aldrig jag skulle säga det... Jag sov riktigt gott i naturen!!!
Jag är en man som inte i onödan byter utrustning, speciellt inte till dyr onödig sådan. När jag den senaste tiden har sett Ola Skinnarmo göra reklam för ett liggunderlag har det känts aningen krystat. Skulle HAN, extremutövaren, bry sig annat än att tillfredställa sina sponsorer. Skulle en produkt verkligen kunna vara så bra som han säger?!
Efter att ha träffat en god vän som jag delat ett års friluftsutbildning med, och fått förklarat för mig att Ola använde detta märke innan det blev stort i Friluftsbutikerna, ändrade jag anfallsvinkel.
Jag har rättfärdigat mig, den har betalat av sig... Yxan först ut...
Nu har det skett, berättigandet av mitt köp är nu uppfyllt...
Allt började med att jag helt och tydligt berättade för min sambo att jag verkligen behövde lägga ut nästan 9 000kr på en ny systemkamera trots att barn nr: 2 var i antågande. Hennes försök att få mig att köpa en lite billigare kamera misslyckades då jag berättade att jag skulle använda den nya till att FILMA med. Min tanke var att göra små filmer om friluftsliv samt att ta fantastiska bilder av våra barn förstås. Det sistnämnda har i och för sig redan det rättfärdigat köpet, men inom mig har en liten tagg suttit och ömmat...
Äventyret är nära... vagga fram... jädrans vilken SVAMP.....
Jag älskar att läsa andras bloggar, den ena vaggen här den andra vaggen där och jokkar överallt... Lite avundsjuk är jag nog... Men som sagt mitt fantastiska barnäventyr väntar runt hörnet... Därför är jag glad att kunna delge er att en liten ävetyrsrunda i Skogarna i Tyresta..
Med högt buren mage vaggade min kvinna upp mot platsen där Trattisarna brukar stå. Skaror av andra svampplockare damsög slänterna.. I vår familj är det alltid ett hopp på överraskningar som får livet att skjuta fart även i de dunklaste stunder. När jag vände mig om på vägen kunde jag räkna till inte mindre än 7 svampkorgar, med där tillhörande människor, som var näst intill tomma. Tyresta används flitigt av personer som vill ut i skogen men inte har någon större vana. Detta resulterar i att de, i stor utsträckning, använder de vanliga vandringsstråken.