3 ½ km nedströms Brattforsen stöter älven på nästa naturreservat. Det heter Mördarheden.
Troligtvis kommer jag att ta mig dit längs den skogsväg som löper parallellt med älven på dess östra sida. Man tar sig över Uvbergsbron och fortsätter 700 meter fram till en parkeringsplats. Därifrån utgår en rundslinga genom reservatet.
Naturreservatet utgörs av ett kilometerlångt område på vattnets västra sida. Älven bildar här flera breda och grunda forspartier. Skogen utgörs delvis av grovvuxen blandskog med näringsrik mark.
Den hundraåriga granskogen i området är mycket rik på hänglavar. Inte någonstans längs älven hittar man så mycket hänglav som här. Många mycket gamla aspar finns också i området. Dessa aspar - tillsammans med den fuktiga miljön - har skapat en attraktiv miljö för snäckor.
Älven kantas också av gamla slåtterängar. Idag är de igenvuxna, men lockar också till sig många växter. Här hittar man trolldruva, olvon, brudborste, tibast och underviol, liksom flera sällsynta lavar.
Rester av flera hölador finns i reservatet. En av dessa är restaurerad till raststuga där man kan övernatta. Väggarna är dock glesa, så både vind och myggor har möjlighet att ta sig in.
Utanför raststugan finns en eldstad med bänkar runt. Här finns också ett vedförråd med såg och yxa.
Ladan har ett helt nytt golv och nytt jordtak.
Den kallas uppenbarligen Mattssons lada.
Så här ser inredningen ut. På väggarna finns dokumenterat hur renoveringen gått till.
Inne i stugan finns bland annat en gästbok. Jag och Livskamraten besökte reservatet någon av de första dagarna i september denna höst. Av gästboken framgår att det i år enbart var vi två som besökt platsen förutom de som sköter området.
Mördarheden bär på en mörk historia. Här blev en ung man från Stora Uvberg mördad i maj månad år 1808. En man från Hällefors dömdes och hängdes för mordet. Ganska nära älvstranden finns en stenhög - en offerkast - som utvisar mordplatsen.
I raststugan finns ett tresidigt dokument som beskriver händelsen.
Positioneringen gäller förstås raststugan.
