Den här dagen skulle vi spana efter fjälluggla. Det hade setts en sådan i närheyten av Hulke någon vecka tidigare. Nu blev det inte någon spaning av. Det satte vädret stopp för. Vi skulle kunna ha haft en hel flock i närheten utan att märka något.
Vädret var samtalsämnet för dagen runt frukostborden i matsalen. Det piskades nästan upp en gnutta hysteri på sina håll. Det var både dimmigt och rejält blåsigt utanför fönstret. Ett par kvinnor ifrågasatte om man verkligen kunde ge sig iväg i detta väder, och det yttrades med en tydlig anspänning i rösten. Det var inte utan att Livskamraten blev påverkad. Vindstyrkan låg mellan 15 och 18 sekundmeter från sydost. Ingen i matsalen hade planerat att gå mot vinden. Vi tänkte ta oss till Gåsen, och skulle därmed få vinden i sidan från höger.
Det var en ganska besvärlig tur. Vinden slet en hel del och bitvis var det mycket dålig sikt.
Besvärligare än den dåliga sikten var faktiskt vinden och den blötsnö som den förde med sig. Snön klibbade rejält under skidorna och dessutom blåste snön in mellan pjäxa och skida, vilket gjorde att vi nästan "stod på tå". Vi blev tvungna att ta av oss skidorna och hacka loss snön under pjäxorna.
Vi rastade i stugan vid Hulke. Det är mycket sällan jag känner mig frusen. Duntröjan brukar ligga oanvänd i min ryggsäck, men här pälsade jag på mig allt jag hade trots att kylan inte var stark.
När vi började närma oss stigningarna mot Gåsen ändrades föret plötsligt. Det blev så halt att stighudarna (kicker-skins) åkte på. Vi fick också användning för vindsäcken vid en fikapaus. Det borde ingå två par öronproppar i "vindsäcks-kitet".
Uppe på Gåsen tog familjen Isfjäll(!) emot. Vi och en ensam man var de enda som dök upp på Gåsen denna dag. Ingen hade heller lämnat stugan. De starkaste vindbyarna hade varit uppe i 22 sekundmeter där uppe.
Dasset på Gåsen stirrar vindögt mot gästen.
Trots att det var gott om folk i Gåsen så fick vi eget rum. Det fanns nämligen ett rum där värmen inte fungerade. Både jag och Livskamraten gillar svala nätter, så vi tog tacksamt emot möjligheten att få sova riktigt gott.
I och med att vi kom till Gåsen så ändrade ju vandringen karaktär på ett märkbart sätt. Vid alla de tidigare övernattningarna hade vi ätit och druckit fantastiskt gott (för att vara i fjällen), men nu var det frystorkat som gällde. Någon tyckte att vi planerat turen åt fel håll, att det hade varit bättre med frystorkat först och kulinariska läckerheter senare, men jag tror nog att det var bra att få en möjlighet att kapa några kalorier på slutet av turen.
Positioneringen gäller Gåsenstugorna.
