Jag fick en förfrågan från Björn. Han och kompisen ska snart göra en tur i Abiskotrakten och han bad mig skriva en lista på "måstena" i området. Jag började skriva, men upptäckre att svaret blev ganska innehållsrikt. Kanske fler är intresserade? Därav detta blogginlägg.
Hej Björn!
Här kommer mina "måsten" i Abiskotrakten.
Först och främst: Plocka fram BD 6:an och lusläs min senaste artikel från Abisko och följ med på kartan. Artikeln heter Abiskoalperna för sista gången? Den innehåller nästan samtliga mina favoritplatser i Abisko. De två platser som inte finns med i den artikeln är punkterna 5 och 6.
Följer man texten i artikeln, så dyker platserna upp i följande ordning:
1) Start i Katterjåkk och första övernattning vid sandstranden vid Gatterjavri.
Jag kan inte tänka mig en skönare start på en fjälltur. Stationen ligger precis i trädgränsen, och efter bara några hundra meter är man uppe på kalfjället. Detta är speciellt tacksamt myggrika somrar. Ljusspelet över sjön är magisk fyra kvällar av fem. Solen sänker sig över sjön och gömmer sig så småningom bakom Gattercohkka. Ofta leker dimmorna i den dalande solen. En vackrare kvällsvy får man leta efter.
2) Gamla leden söderut genom Dossagemvaggi. Den är ju lite svårare än den nya, men mycket vacker. Hela dalgången ände ner till Valffojåkka är sevärd. Inte direkt lättvandrad trots att där finns en led - men vacker.
3) Att titta ner på Gorsajökeln uppifrån Gorsacohkka går inte av för hackor. Utsikten in mot de norska fjällen är också mycket njutbar.
4) Att sänka sig sakta ner i Gorsavagge från söder - ungefär i höjd med stugan - är nog mina absoluta favorit-kilometrar i Abisko över huvud taget. Det är så fantastiskt inbjudande och vackert samtidigt som det bjuder på en hel del (ofarlig) dramatik. Att gå ner "min" väg är betydligt vackrare än att följa leden från Abiskojaure över fjället.
5) Guoblavagges mynning mot Gorsavagge. Att ta sig upp ur Gorsavagge på norra sidan är både brant och kämpigt, men säkert. Den vanligaste vägen är nog upp i Latnjavaggi där det finns en tydlig stig. Oftast har jag valt att ta mig upp väster om Guoblacorru, men om man närmar sig kvällen, så rekommenderar jag att gå upp i Guoblavagge. Det erbjuds fantastiska tältplatser med en grym utsikt in över Gorsajökeln och bergstinnarna ovanför. En gång hittade jag en liten hylla med precis så mycket plats som behövdes för mitt lilla Nallo2, strax intill ett vattenfall. Det var inte den tystaste tältplatsen jag använt, men den mest spännande. En annan gång tältade jag i vaggens mynning ut mot Gorsavagge.
6) Utsikten från Piran (toppen som ligger 1½ km SO Trollsjön) är den häftigaste runt-om-vyn i området. Gorsavagge, Gorsajökeln och Kärkevagge (ursäkta stavningen) öppnar sig åt tre olika håll.
7) Kärkevagge. Denna kända blindtarm är en jättelabyrint av stenblock och kullar. Den är mycket speciell att leka kurragömma i. Många besöker den längs någon av stigarna. Men... INGET kan konkurrera med att en klar dag stå på toppen av den sydostligaste branten och titta ner i dalgången, på den turkosblå sjön och på myllret av klippblock. Jag och sönerna vandrade sedan ner i dalgången, vilket givetvis är mycket slitsamt för knäna. Det är enklare att hitta rätt väg om man tar sig upp ur vaggen än att klättra ner. OM ni väljer att vandra ner så ber jag er att läsa min beskrivning mycket noggrant.
8) Låktatjåkka fjällstation. När jag planerar mina vandringar i området försöker jag lägga dem så att jag får vara så ensam som möjligt (vilket inte är så lätt i detta område). Min allra första tur här var dessutom en ensamvandring. När jag kom fram till Låktatjåkka fjällstation en solig förmiddag träffade jag Marie som satt på trappan och solade. Hon lånade ut ett liggunderlag och bad mig slå mig ner i väntan på att det skulle bli dags att ordna lunch. Jag blev förälskad i både Marie och fjällstationen. Sedan dess har det blivit tradition att passera här. Någon gång har det blivit övernattning, bastu och 3-rättersmiddag. Det minsta jag intagit är en våffla med västerbottenost och hjortronsylt.
9) Den gömda tältplatsen i Harpasset. En av tältplatsernas topp-3.
10) Forskningsstationen i Latnjavaggi (under förutsättning att där finns personal som har tid (och lust) att berätta lite om sin verksamhet. Jag har haft turen att två gånger träffa på professor Ulf Molau. Det var för övrigt han som gjorde att jag på min första tur i området hittade...
11) Frippes fall. Hur det gick till när jag hittade Frippes fall kan man läsa i min allra första artikel här på Utsidan - Två vandringar i Abiskotrakten. Hela historien om fallet tänker jag inte dra här, men kan läsas i detta blogginlägg. Jag ser fram emot att få skicka ett par diplom.
12) Linbanan ner till Abisko. Det känns fantastiskt att kunna avsluta en fjällvandring på detta sätt - åtminstone i vackert väder.
13) Den första ölen på Abisko turist.
Det är svårt det här... Jag vill ju egentligen inte välja bort något område. Allt har sin tjusning - mycket beroende på väder och sällskap.
Om jag till sist ska försöka mig på en personlig rangordning av dessa platser, så blir det nog så här (just nu)...
4 - 11 - 7 - 9 - 1 - 5 - 6 - 3 - 2 - 12 - 8 - 10 - 13
Att kalla denna lista för en topplista över Abiskotraktens sevärdheter är lite övermaga. Här finns inte ett ord om massiven runt Lapporten eller söderut mot Mårma. Inte heller finns norra sidan av Torne träsk med. Dock hoppas jag att du - eller någon annan - kan ha glädje av mina favoriter.
Tack för all info!
Det ligger några år fram i tiden men jag har starka planer på att vandra i just "ditt" område med grabben när han blivit 8-10-12år. Jag läser med spänning alla dina inlägg ang Abisko och sakta tar min plan form. Har tänkt att börja i Katterjåkk och sluta i Abisko med Låkktatjåkka i mitten. Exakta sträckan är inte klar, så denna uppräkning är perfekt! Nu vet jag vad du rekommenderar - finns det något område som man bör undvika?
Mvh Karolina P
Att vandra över bergen från Hoiganvaggi till Gorsavaggi är ingen jättehöjdare. Stenigt och ganska enahanda. Problemet är att man måste ta den vägen om man vill uppleva den fantastiska nedgången ner i Gorsavagge.
Att följa stigen över Kåppatjåkka har jag läst att några vandrare tycker om. Själv anser jag den vara ganska alldaglig - men lättvandrad.
Om du ändå väljer denna stig (som leder ner till Björkliden) ska du se till att lämna stigen när den börjar svänga norrut. Gå istället ner till vattendraget. det har skapat en stor och vacker kanjon.
Att avsluta i Abisko har sin charm, men med ett barn i den åldern kanske Björkliden är ett alternativ. Jag tänker då på de enorma grottorna som finns där. Ett äventyr som tilltalar modiga unga.
I övrigt finns det inget område jag avråder ifrån. det är bara vädret som kan ställa till det.
OBS! Det är inte alls ovanligt att det är rejält dimmigt i Låktatjåkka och ner över Torne träsk. Flera gånger (3 tror jag) har det räckt med att jag förflyttat mig ett par kilometer ner längs Guoblavagge för att få strålande sol. Fenmomenet kallas Låkta-locket.
mvh Håkan