Lite av varje
Torsdag 29
Det är skönt att vara ute i naturen igen och stimulerande att jobba mot ett bestämt mål. Smolk i bägaren är att jag sliter med en ond muskel i höger vad. Väldigt lägligt är pappa här så han masserar mina vader. Jag slutar tidigare från jobb och tillsammans går vi lilla rundan utan packning. Efter flera dagars regn är det äntligen uppehåll men disigt och grått. Jag går i skaljacka. Mörkret kommer extra tidigt och vi kommer hem precis när det skymmer.
Lördag 01
I min planering att komma i form ingår också att aktivt gå ner i vikt. I dag väger jag exakt 100 kg enligt badrumsvågen. En bit kvar till målet men det går neråt.
Tisdag 04
Går sportigt rundan i totalt mörker så när som på min pannlampa som jag har ställt på lägsta effekt. Kan nu vägen utantill. Jag går i fleece utan packning i god fart med Kaspar kopplad till min livrem och svänger fritt på armarna.
Onsdag 05
Utsidan.se m.fl. arrangerar ”höstens häftigaste föreläsningskväll” i Göteborg och det måste jag vara med på. Staffan Widstrand får mig att vilja mer, t.ex. har jag länge varit intresserad av att rida i naturen. Hög tid att planera in detta för nästa år. Kul uppslag på betal-aktiviteter men väl mycket tjat om ekoturism och reklam för researrangörer. Renata Chlumska är huvudorsaken till att jag är här och hon pratar om sin resa USA runt för egen kraft. Hon berättar om anpassningar hon gjort från sin ursprungliga plan vilket jag gläder mig åt att höra. Det har jag ju också gjort med Landborgsvandringen, Helsingborg. (Se fredag 23:e nov) Får en pratstund med Renata efter föreläsningen och det är sent när jag kör därifrån. Sover över hos en kompis i Göteborg. Svårt att somna, tankarna far runt längs USAs gränser i Renatas fotspår. Tittar på DVDn om hennes äventyr mitt i natten och äter lite vaniljyoghurt. Blir till sist morgon. På hemvägen kompletterar jag min vinterutrustning med ullstrumpor och fingervantar på Taiga i Varberg
Okända vägar eller paradiset runt knuten!
Torsdag 06
Hemfärden går bra och jag längtar efter att få komma ut i naturen efter att ha kört hela förmiddagen. Klockan är 12, det är plus 6 grader, mulet och lite blåsigt, klart kännbart på öppna platser. På ryggen lastar jag 9 kg packning, mestadels fotoutrustning. I dag skall jag utöka rundan lite. Jag ser en avtagsväg. ”Den har jag aldrig gått förut, så den följer jag och ser var jag hamnar” bestämmer jag mig för i ett infall av spontanitet. Jag ser direkt tydliga spår från vildsvin och rådjur, hästar och en motorcykel i den mjuka marken. Hittar ett rådjurskranium som jag fotograferar. Kommer så småningom fram till ett ”skogsdelta” med flera småvägar genomkorsade av bäckar. Här känner jag igen mig. Här har jag gått förut.
Jag går i bara fleecetröja och kortärmad piké. Det börjar regna fast solen skiner. Det kan inte bli långvarigt bedömer jag. Inte lönt att ta på regnjackan. Min hund Kaspar får upp vittring och stöter upp ett rådjur på 5 meters håll. Vi går tillbaka och förbi där jag impulsivt vek av och förbi där jag brukar svänga av. ”Tar jag nu ett steg till går jag längre bort än jag tidigare varit förut” (hemmavid) som Sam sade till Frodo. Vi går till den avtagsväg jag på kartan hemma planerat att följa. En titt på kompassen visar att vi går rakt västerut, kartan har jag hemma. Det är ett idiotsäkert område med en väg i rak nord-sydlig linje jag skall träffa på andra sidan skogen.
Vägen svänger kraftigt mot norr och går rakt igenom en mosse. På mossen växer små tallar och jag ser flera jakttorn. Älgmarker!
Nikon D200, Nikkor 70-200 2,8
Mitt ute i detta ingenstans sitter en ekorre snyggt utsågad med motorsåg ur en stubbe. Vi fortsätter och kommer upp vid en liten vacker sjö. Jag är helt hänförd över den fina naturen. Vi har nu gått i så rakt nordlig riktning att jag först inte känner igen mig när vi kommer ut på landsvägen. Snabbt orienterar jag mig och vet (efter att ha kört runt med bilen och rekat och kollat avstånd) att vi har en lång transportsträcka längs landsvägen hem. Kaspar dricker rikligt ur sjön hemmavid men har varit svårflörtad med det tidigare under turen.
Vi har marscherat i ett sträck utan egentliga raster men med två vätskepauser och några fotopauser. Jag har gått utan tejp om hälarna men det bränner under fötterna. Ett blivande problem vid längre turer. Vi har gått ca 1,5 mil på 3 timmar. För första gången är Kaspar trött. Jag stretchar lite. Märker redan att träningen gör nytta. Lilla rundan på 5,5 km känns som ingenting. Kaspar är redan rejält musklad. På kvällen lägger jag upp 7 slingor i olika längd via Eniros karta. Summeringen av dagens vandring är att jag följt okända vägar och hittat paradiset runt knuten.