Gästarrangemang vid Storulvån v 7 2010.

Fjällsäkerhetsutbildningen pågår för fullt sedan ht -09. Äventyren har varit många, ja så många att jag inte orkat prioritera bloggen sedan dess. Nu visar jag lite bilder från senaste turen i Jämtlandsfjällen varvat med en saxad text om Karolinernas dödsmarsch från samma område.

Karolinermarschen

Dödsmarschen startar

När julaftonen 1718 var kommen samlades de dåligt klädda soldaterna i Haltdalen vid den lilla stavkyrkan för att helga högtiden. Julottan avlutades med den klassiska psalmen "Wår Gudh är oss en wäldig borg". Kylan tärde hårt på manskapet som i desperation plundrade gårdarna på ätbart och det som kunde användas till skydd mot kölden. Om bönderna gjorde motstånd blev de i värsta fall skjutna.

Trots denna plundring fryser många av soldaterna ihjäl redan i detta skede. 

Soldaternas reträtt letar sig fortsatt vidare över fjället Bukkhammeren där en snöstorm utbryter och minst 200 man stupar i ovädret. Ständigt bevakade av, och vid några tillfällen attackerade av nordenfjeldske skidlöpar-kompaniet kommer trupperna in i Tydal. Där plundrar de dåligt klädda och medtagna soldaterna för sin egen överlevnad. Man lade beslag på proviant, kläder och allt tänkbart vedbränsle. Bygden led verkligen av plundringen.

På nyårsnatten startade det ödesdigra återtåget över fjället mot Handöl. Kylan hade vid detta läge blivit sträng och med tanke soldaterna undermåliga utrustning och hälsotillstånd var det ett halsbrytande projekt att ta sig över fjället även om förutsättningarna varit gynnsamma.

Armfeldt tog kvinnor i Tydal som gisslan för att tvinga norska vägvisare att visa bästa vägen över fjället.

Katastrofen ett faktum

Armén hade inte mer än hunnit upp på kalfjället när det succesivt blåser upp till en kraftig snöstorm. Den kvinnliga gisslan släpptes och fler och fler av soldaterna omkommer i snöstormen. Vindskydd fanns ej att finna, skidor fanns ej att tillgå, vedbränsle saknades och männen var i dålig kondition iklädda mer trasor än kläder.
Överallt fanns ihjälfrusna soldater likt statyer i olika ställningar- liggande, stående, krypande.
Trupperna spreds för vinden på fjället i den envisa snöstormen. Efter tre dygn kom de första soldaterna ned till Handöl.
Handöl bestod vid denna tid av tre gårdar och det var inte så stor hjälp som kunde erbjudas de skadade och medtagna stackarna som under lång tid kom nedsläntrande från fjället.

De flesta hade frostskador och Fältskären hade fullt upp med att utföra amputeringar. Många dog efter ankomsten till Handöl. Ett senare fynd av en täljstenstavla bekräftar ödet:

" Anno 1719 den 20 Jan begrofs här 600 Menniskor ".

Efterverkningar

Totalt dog ca 3700 man, varav 3000 på fjället. Till detta skall läggas alla de men och handikapp som överlevande ådrog sig. Civilbefolkningen både i Jämtland och Tröndelag led också kraftigt i många år efter detta fälttåg p g a brist på mat och sjukdom. Ett stort antal civila dog som en direkt följd av detta, inte minst barn.