I blogginlägget ”Axel Hamberg och Sähkokjåhkå” kommenterade Bengt Noläng (Örnsätran) att han hade GPS-koordinaterna för Hotell Säkokjokk. Nu har Bengt publicerat ”I Sarek 50 år efter första gången” och där finns koordinaterna. Tack Bengt för dessa ovärderliga uppgifter och tack för att jag får använda ditt foto från hur det ser ut idag.

Varför är det intressant att veta var Hotellet låg? Jag hoppas att jag kan ge en liten inblick i vilken tid Axel Hamberg verkade i. Mycket stod på spel i början av 1900-talet, en expansionspolitik som kanske saknar motstycke. Då stod ekonomiska intressen i form av gruvbrytning och vattenkraftsutbyggnad mot ambitionerna att bevara fjällvärlden orörd. Ett sätt att ta hänsyn till och försöka skydda fjällvärlden var att bilda nationalparker. Trots att Stora Sjöfallets nationalpark bildades hindrade det inte de stora ingreppen som vi ju ser effekterna av idag. Axel Hamberg hade en avgörande betydelse för bildandet av Sareks nationalpark. Det finns mycket att skriva om när det handlar om helhetsbilden av dessa intressekonflikter men det återkommer jag till lite senare. Här kommer jag bara att försöka förklara ”felritningen” som jag har beskrivit i de föregående bloggarna och varför detta misstag kan förstås när det ses i det stora sammanhanget – gränsdragningen av Sareks nationalpark. Och varför det är intressant att veta var Hotellet låg.

Var låg Hotellet?

Om jag utgår från Bengt Nolängs GPS-koordinater låg hotellet här:

I de tidigare bloggarna beskrev jag att Axel Hambergs karta från 1922 inte var korrekt

Utgår vi från den korrekta fjällkartan skulle den blå markeringen heta Sähkokjåhkå och den gröna Máderjåhkå (slarvigt utritat).

Zoomar vi in i topografiska kartan i ser vi att det bara är 700 meter från hotellet till bifurkationen med Máderjåhkå.

Men hur såg det ut för Axel Hamberg? Till att börja med, var låg hotellet om vi utgår från Hambergs foto? När jag skrev om felritningen tidigare hade Axel Hambergs eget foto en avgörande betydelse. Det var riktigt knepigt att hitta det. Jag gick igenom alla hans foton som finns på ALVIN. Så hittade jag fotot ”Slätten”. Om du laddar ner fotot så visar det sig att det har mycket hög kvalitet vad gäller upplösning.

Det är förstås inte möjligt att placera ut Hotellet exakt i fotot. Med Bengts koordinater ser ortofotot i ”Kartsök och ortnamn” ut så här:

Och i Hambergs foto skulle den nedre röda punkten markera Hotellet, den övre högra Máderjåhkå och den övre vänstra Sähkokjåhkå.

Här framträder Máderjåhkå minst lika tydligt som Sähkokjåhkå.

Hotell Säkokjokk

Hotellet byggdes 1902. Håkan Hultberg har beskrivit hur det gick till. Axel Hamberg beskriver byggandet i sin dagbok 1902 s 13:

Den 29 Juni. Karlar och renar hämtare bräder af alla de våren 1901 vid Tatasjön och i björkskogen kvarlemnade lådorna och fraktade dem till tältstället. De skulle användas till uppförande af ett litet hus vid Säkkokjock.)

Foto: Axel Hamberg

Texten till fotot: ”Den första mycket enkla hyddan byggs. Säkok 2 juli 1902”

Så här ser det ut idag:

Foto Bengt Noläng.

Denna hydda var en central plats för Axel Hamberg i ett decennium innan Pårekhyddan byggdes. 1902 var också ett speciellt år. Jag citerade Kennert Torelgård i ett tidigare inlägg:

"De fotogrammetriska upptagningarna i Sarek var i huvudsak avslutade 1902.”

Felritningen är då svår att förstå. Inget talar för att Axel Hamberg var ”slarvig” med hans krav fotogrammetrisk precision. Speciellt inte i ett område som han borde vara särskilt bekant med.

Gränsdragningen av Sareks nationalpark

Som jag antydde tidigare var det mycket som stod på spel när det gällde intressemotsättningarna. 1890 gavs generalstabskartan ut över området med en än mer märklig felritning. Något som Hans Fowelin skrev om i vår Njoatsosvággeblogg. Ett fel som fanns kvar i 1961 års fjällkarta som hade generalstabskartan som grund. Då hette det ”Matirjokk”:

Redan 1901 samtalade Hamberg med Pirkit Amma:

”Pirkit Amma påstår (31 juli 1901) att namnet Matirjokk är orätt. Den bäck som kommer från Tjäuranjåske heter Säkkokjock. Matirjock är mindre bäck som upprinner från snöfläckarne strax söder om Säkkokapparaten. Der en knabb med särskildt namn Matirvaratj; äfven tjärn Matirjauratj.”

 Det är omöjligt att veta om Pirkit Amma bara refererade till småbäckarna från Sähkok eller om han också inkluderade bifurkationen. När gränsdragningen fastställdes 1910 står att läsa:

”Från Tarreluopal går gränsen mot öster och följer först en liten bäck, som kommer från norra sidan af det fjäll, som åt öster begränsar sistnämnda plats, och fortsätter sedan utefter Låptåvakjaures vattendrag, till midt för sänkan söder om Kåbrek, där den går mot öster, följande en bäck, som utfaller i Njåtsosjokk. Gränsen följer sedan detta vattendrag utför dess lopp, till dess att det mottager tillflödet Säkokjokk (Matirjokk), därifrån uppför sistnämnda vattendrag, till dess detta gör en tvärkrök mot norr. Där lämnar gränslinjen Säkokjokk och fortsätter rakt mot öster öfver Påreksjöarna.”

Gränsdragningen är en skrivelse till domänstyrelsen från miljö- och energidepartementet. Uppdraget att föreslå gränserna gick till ”intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, profesorn A.J.E. Lönnberg”. Lönnberg överlämnade förslaget 1 november 1909. Men varifrån kom benämningen ”Säkokjokk (Matirjokk)”? Hade utgångspunkten varit Generalstabskartan så fanns inte Säkokjokk, bara Matirjokk.

Einar Lönnberg var med och grundade Naturskyddsföreningen. Han skrev om gränsdragningen i Naturskyddsföreningens årsskrift 1910. Där beskrivs gränsdragningen och:

Kan det ha varit så att Axel Hamberg i kommunikation med Einar Lönnberg korrigerade felritningen i generalstabskartan så att Matirjokk benämndes Säkokjokk precis som i Axel Hambergs egen karta från 1922? Men då återstod ett problem. Eftersom generalstabskartan bara angav Matirjokk kunde det uppstå tveksamheter när det gällde var gränsen till Sareks nationalpark gick. Lösningen blev benämningen ”Säkokjokk (Matirjokk)”.

En tydlig angivelse stod kvar - ”tvärkröken” oavsett om den kallades Säkokjokk eller Matirjokk. Den är utritad i såväl generalstabskartan som i Axel Hambergs karta och är geografiskt säkrad. Det blir den här ”tvärkröken” som får en avgörande betydelse oavsett om den ska heta Säkokjokk eller Matirjokk. Här definierar ”felritningen” nationalparksgränsen även om nu Matirjokk inte anges av Hamberg. Jag tror inte att Axel Hamberg var slarvig, inget talar för att han hade sådana brister med hans krav på fotogrammetrisk precision. Den karta han publicerade borde ha varit viktig för honom. Viktig också för att överensstämma med nationalparksgränsen och benämningen Säkokjokk (Matirjokk) även om det var en felritning. Hade Axel Hamberg angett Máderjåhkå och Sähkokjåhkå i sin egen karta korrekt skulle den inte avbilda gränsdragningen 1910.

Gränsdragningen 1910 följde det röda strecket och det gröna strecket hur nationalparksgränsen ser ut idag efter utvidgningen 1964.

Topografiska kartan 1969 och namngivningen av Sähkokjåhkå

När den nya topografiska kartan gavs ut över Sarek 1969 fick vi den korrekta återgivningen av fjällandskapet. Men var den korrekt?

Det här var första gången Sähkokjåhkå angavs i en statlig officiell karta från Lantmäteriet. Om denna benämning hade varit korrekt så skulle Hambergs Hotell ha hetat Hotell Materjåkkå. När Axel Hamberg skriver om kartläggningen – är han väl medveten om problemen med de ”topografiska namnen”. Han skriver:

Men Pirkit Amma korrigerade Hamberg 1901. Var det därför Hotellet fick sitt namn? Och var det därför som gränsdragningen beskrevs som ”Säkokjokk (Matirjokk)”? Sedan tog det många, många år innan vi fick vår fjällkarta med Sähkokjåhkå korrekt återgiven med den ”genuint” samiska benämningen. Jag har kontaktat Lantmäteriets Ortnamnsenhet för att få hjälp med i vilken edition av topografiska kartan som Sähkokjåhkå angavs korrekt. De har dock långa handläggningstider så jag återkommer i en kommentar när jag har fått besked.

Med detta har jag försökt ge en bakgrund till varför ”felritningen” fick finnas kvar för Axel Hamberg. Men hur många idag är medvetna om att Máderjåhkå är en gräns till Sareks nationalpark? Då handlar det om det bortglömda nedre Njoatsovágge och Tjuoldavágge som inte kom att ingå i nationalparken. Där finns också en historisk förklaring som jag kommer att återkomma till.