Pontus -
Pust, det var nåt att bita i. JA, jag lät avsiktligt bli att ta upp de möjligheter kroppen har att utnyttja momentant ATP med tanke på att de inte har någon som helst relevans i ett fettförbränningssammanhang. Vad Kreatinfosfat är har jag inte en aning om... Är det ett annat namn för ortofosfat? JA, jag erkänner villigt att jag förenklade mig i avseendet hur socker ger upphov till ATP och mjölksyra via glykolysen. Och JA, fel av mig, ATP förbränns inte, det spjälkas via hydrolysering.
Hehe, min avsikt var inte att på något sätt vara spydig eller hur man nu ska tolka dina JA:n. Märkte även att jag inte fick redigera mitt första inlägg vilket var tanken, nåväl, här är ett nytt. Kreatinfosfat är ett väldigt grundläggande begrepp inom fysiologin eftersom det är accepterat som det "första" energisystemet efter fritt ATP. Vad ortofosfat är kan jag inte säga heller, då jag enbart känner till namnet, men inte kan säga något mer än så. Kreatinfosfat; CrP + ADP --> Cr- + ATP (typ). Just att skilja mellan förbränning och hydrolysering är viktigt tycker jag, men resultatet är ju typ det samma.
Jag vill instämma helt och hållet, men trycka på det faktum att det är BARA via CAC man KAN bränna fett.
Japp, och jag håller med dig
Acetyl-CoA kan bildas på tre sätt i cellerna, från pyruvat som är slutsteget i glykolysen, från fett via den nämnda beta-oxidationen eller vid nedbrytning av proteiner.
Mmm, överens igen.
Beta-oxidationen börjar inte rulla förrän kroppen är syresatt, och för att proteiner ska brytas ned spontant krävs lite mer extrema förhållanden än en natts sömn. Acetyl-CoA måste alltså bildas från pyruvat, slutsteget i glykolysen.
Hmmm. Förvisso sant, men hur lång tid tar det innan "kroppen" syresätts? Kompensationsmekanismerna för ökat syrebehov vid aktivitet är ohyggligt effektiva.
Det stämmer förmodligen det Andreas Bussman säger att vi normalt sett aldrig är så urlakade att vi inte kan få fram nog med Acetyl-CoA på morgonen att vi inte kan löpa 15-20 minuter innan beta-oxidationen börjar hjälpa till. Så långt är vi överens...
Det enda som skillnaden morgon till annan tid på dygnet är att blodsockret kan vara lite lågt samt att leverglykogenet är slut. Men det finns massor med glykogen i musklerna, om inte något är fel eller man ansträngt sig enormt mycket och sedan inte ätit.
Det jag har lärt mig är att det oxalacetat som är en förutsättning för att CAC ska kunna börja spjälka Acetyl-CoA, bryts ned under natten eller längre matuppehåll.(Notera att oxalacetat är cykliskt i CAC, och behöver alltså inte nybildas kontinuerligt...) Detta kan man bara få via ombildning av pyruvat, alltså socker, och det skulle vara anledningen till att man tjänar på att äta lite vitt bröd tidigt på morgonen. Det här hävdar jag inte på något sätt skulle vara absolut fakta, men jag tycker det låter rimligt.
Det kan vara här vi skiljer oss åt då iochmed att jag inte snappat upp just detta. Kan mycket väl vara så här och att det kan vara en anledning. Jag har förr fört den här diskussionen men aldrig fått något svar jag kunnat tro på till just att man behöver lite socker för att få fart på CAC. Tänkte nu skriva och fråga om du har någon referens, men sen läste jag sista meningen så jag antar att du inte har det
Någon annan?
Vad man bör tänka lite på är ju att vi har aerob metabolism hela tiden i ett "normalt" arbete ("medelhårt", 13-15 Borgskalan (130-150 i puls)), bara att det inte är förrens efter ca 2 min som det börjar blir dominans av dessa. Efter 4 min har man ofta nått "steady state" och använder i princip enbart aerob metabolism (förutsatt att nämnd arbetsintensitet kvarstår).
Det jag nu förväntar mig att Ni ska opponera emot, är varför oxalacetat skulle brytas ned under längre matuppehåll, och jag kan redan nu säga att jag inte har en aning.
Fuskade och letade i all hast i lite böcker, men hittar ingenting vettigt om just detta, bara att oxalacetat är en produkt av kolhydrater. Min största frågan är då varför man inte nyttjar glykogenet till detta. Fast det kanske går aningen snabbare genom intag av vitt bröd eller dylikt som innehåller väldigt snabba kolhydrater? Nåväl, intressant är det iaf. Kul om någon kunde ge svar på tal här
Erik -
Genom att äta lite extra salt innan träning kan du göra märkbara ökningar tack vare att inervationen ökar med singaltransplantationen i nerverna har Du totalt nollad parasympatikus (eller så lite som är möjligt utan att kroppen skall kollapsa) så kan kroppen 100%igt fokusera på att skicka signaler till musklerna etc
Alltså, inte för att vara gnällig eller så, men det här får du faktiskt ha en referens till. Att äta lite salt för att effektivisera den saltatoriska fortledningen (vilket jag antar att du pratar om eller missförstår jag?) är något helt nytt för mig.
Att insulinnivåerna är låga(det snackas ofta om detta tex av den gode Paulun) är INTE anledningen eftersom
om vi har mycket insulin i omlopp och sätter igång att jogga så tar det ungefär (med tanke på att insulin har 3 minuters halveringstid) 5-19 minuter innan vi är lika låga om inte lägre än på morgonen. ALLTSÅ:
vill vi ha låga nivåer så aktiverar vi oss bara lite krafitgare och efter 10 minuter bränner vi i samma takt. Spelar ingen roll alltså eftersom all högintensiv aktivitet ändå körs på låga insulinivåer i praktiken.
Håller med. Högintensivt = dominans av glukagon mm.
Kör vi intervallerna när vi kan prestera som bäst så bättrar vi konditionen maximalt och HÖJER vår fettbrännartröskel som alla talar om 65% av maxpuls. Gunde svan brände fett upp till 90% av maxpuls tack var att han hade så god KONDIS promenerar man tex kommer man inte över 65% joggar Du kommer Du garanterat snart upp till 70-80% beroende på hur mycket Du joggar
dvs när Du är i gymmet sedan och tränar kommer Du bränna mer fett om Du har bättre kondis... tänkdig själv... man ligger ju och pendlar i gymmet upp till 80-90% och sedan ner igen till 100% och sedan tillbaka igen... har man bra kondis kan man HELA TIDEN ligga och köra på fett nästan... men bara nästan
Den aeroba/anaeroba tröskeln kan "förskjutas" med träning sant, dock bör man tänka på att det är just där som man helt övergår till att inte bränna fett alls. Detta är avhängigt av syrets kaloriska värde. Vid den anaeroba tröskeln, där man slutar bränna fett, har man en såkallad respiratorisk kvot på 1 (RQ = producerad CO2/upptagen O2). I vila brukar RQ ligga mellan 0,7 och 0,8 då man bränner till största delen fett. Vid 0,84 övergår man till att bränna mer kolhydrater än fett och så minskar andelen fett vid förbränningen ju högre kvoten blir (i princip ju högre arbetsintensitet man har).
Någon undrade varför vi drog upp detta. Personligen så tycker jag anledningen är att det är kul att diskutera, och om någon är villig att veta bakgrunder till saker och ting så är det väl kul om någon försöker förklara dem. Vill man inte så behöver man inte läsa.
[Ändrat av Bussman 2004-10-02 kl 18:22]
