Historia…?
Första gången jag var i Sarek- / Sjöfalls-området reste man från Porjus med båt. Lite senare drog man väg mot Sjöfallet och man åkte båt från ” km37”. Lite senare var vägen klar till Stora Sjöfallet med någonting som en del kallade kallade ”väg” upp till Suorva. Året efter (tror jag det var) så fanns grusväg upp till Suorva. Ytterligare några år senare drogs vägen till Ritsem - och efter ett antal år fick den nuvarande sträckning.
Självklart kommer denna väg att förlängas till Norge, frågan är bara när det blir. Jag tvivlar i alla fall inte på detta. På Norska sidan är väl vägen redan klar till gränsen?
Jag har alltså sett detta område förändras från 60-talet fram till nu och förändringen är inte har varit speciellt trevlig att se. Från ”vildmark” till i princip allt som vår civilisation för med sig, både positivt och negativt.
”Ju lättare det är att komma till en plats ju sämre kvalité på människor kommer det dit” säger att gammalt talesätt – och det stämmer rent praktiskt har jag kunnat konstatera. I Suorva fanns inga lås för kåtor, agelhyddor och hus innan vägen kom. Samma år vägen kom stals nästan allt löst i Suorva, rena sabotage utfördes osv. Samma sak i Ritsem när vägen kom dit - men då var man förberedd med lås.
Samtidigt är ju vägen positiv ur många andra synvinklar, livet blev t.ex. enklare för de boende i området när det gäller transporter osv,
Nu gäller det alltså ”bara” sista biten för att ansluta till Norge….
Jag vill inte påstå att jag ser helheten, jag var ju inte med när den första dammen byggdes i Suorva i början på seklet. Men jag ju onekligen ett visst perspektiv att jämföra med ändå – och jag är ganska så pessimistisk över områdets framtid.
Det hela är ju i grunden en fråga om vilken energikris vi kommer att få i framtiden.
Tar men steg för steg - med ungefär en generations mellanrum – så finns det ju ingen som ser helheten, man ser bara just det sista (senaste) steget i en lång rad steg – och tänker att: Ja, men det är kanske inte så farligt…
Thomas
